Republikens president Tarja Halonens tal vid avslutande festligheterna vid FFC rf:s kongress

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR




REPUBLIKENS PRESIDENT TARJA HALONENS TAL VID AVSLUTANDE FESTLIGHETERNA VID FFC RF:S KONGRESS 30.5.2001



I en värld som snabbt förändras utsätts våra grundläggande värderingar för ständig omprövning. Det är enkelt att förkunna jämställdhet, ömsesidigt kamratskap och respekt för miljön. Men hur skall man hålla fast vid dessa grundvärden i en vardag som hela tiden förändras? Hur kan man förena det som känns rätt med det som sägs vara förnuftigt eller alldeles nödvändigt. Jag tror att det behövs bäggedera för att man skall lyckas: både hjärta och förnuft.

Globaliseringen, den allt mer internationella ekonomin, har också väckt diskussion bland er, värderade kongressdeltagare under de senaste dagarna. Hur skall man klara konkurrensen så att det dagliga brödet är säkrat och så att man inte behöver skämmas över hur man behandlar sin granne - om sedan grannen kommer från när eller fjärran.

Jag har ofta sagt att en nation av Finlands storlek, drygt fem miljoner människor, inte kan utgå ifrån att det är kvantiteten som avgör. Man måste förlita sig på kvaliteten, och helt enkelt vara bättre än konkurrenterna. Ett sådant krav ställer varje enskild individ, det vill säga var och en av oss inför stora utmaningar. Vi måste försöka utnyttja vår egen kompetens så väl som möjligt. När vi gör det ligger vi givetvis bra till på det personliga planet, men vi gör det också tillsammans - som nation.

Budskapet innehåller i sig inte något som är nytt för oss finländare. Våra stränga naturförhållanden har alltid krävt hårt arbete lika väl som förmåga att samarbeta med andra i kampen för överlevnad. Det nya är skalan och förändringens snabbhet. Det gör oss också särskilt försiktiga inför framtiden.

Att vara försiktig betyder inte att vi kan sluta oss inom vårt skal, utan tvärtom, att vi förbereder oss så väl som möjligt inför olika förändringar. Den nordiska samhällsmodellen, välfärdssamhället, har visat sig vara ett utmärkt sätt att förena individuella ansträngningar med gemensamt ansvar. Samhällsmodellen har visat sin styrka under den pågående globaliseringen. Förutom att den ekonomiskt och socialt skyddar individen i förändringarnas virvlar, gör den det också möjligt att erbjuda effektiv utbildning både för individer och samhället i stort.

Det är utomordentligt viktigt att barn och unga får en så bra utbildning som möjligt, så att de är väl rustade både för arbetslivet och livet i övrigt. En god grundutbildning är också en fast grund för olika yrkesutbildningar, för fortbildning och omskolning. Det är både ekonomiskt och socialt sett förnuftigt och mänskligt sett riktigt, att man nu också ser till att det finns utbildning för befolkningen i arbetsför ålder.

Det är sannolikare att det grundas moderna teknologiföretag som Nokia och motsvarande företag i ett samhälle som Finland. Här har det varit möjligt att överföra idéer från universitet, högskolor och forskningsinstitut så snabbt som möjligt till företagsvärlden. Tidigare var det till stor del slumpen som avgjorde vilka uppfinningar som introducerades i företagsvärlden och på vilket sätt detta skedde. Nu lärs det ut och ges handledning i hur man skall göra. Våra möjligheter att bygga vidare på vårt kunnande ökar.

Men kraven på kunnande ökar inte bara inom IT-industrin, utan inom arbetslivet som helhet. Nya arbetsmetoder införs över allt. Inom allt fler områden krävs det att man skall behärska dem. Och också när vi pensioneras behöver vi denna kunskap för att kunna följa med vår tid.

Det nya kunnandet förändrar också jobben och strukturerna. Nya yrken uppstår, andra försvinner. Som ni har märkt betyder det hela tiden nya utmaningar för fackföreningsrörelsen. Att slå vakt om arbetstagarnas och deras familjers intressen kräver nya samarbetskontakter både i Finland och utomlands. Indelningen i arbetare och herrar har i sin gamla bemärkelse försvunnit. Men indelningen i välsituerade och sämre lottade har till och med blivit skarpare. Möjligheterna till ett ekonomiskt eller socialt, åldersmässigt eller med avseende på könen mer jämställt samhälle existerar, men en motsatt utveckling är också möjlig.

Finland är ett demokratiskt land, där folket har makten. Den politiska ledningen, som utses genom val, har ansvaret i mycket, men den måste kompletteras av väl utbyggda nätverk i medborgarsamhället. Fackföreningsrörelsen är en del av detta nätverk: Den behövs - men också den behöver bundsförvanter.

När Finland anslöt sig till Europeiska unionen för sex år sedan, betydde det att våra möjligheter att påverka blev både effektivare och mer komplicerade. Finländarna väntade sig inte en dans på rosor, utan rejälare möjligheter att klara sig i den internationella konkurrensen och möjligheter att tillsammans med andra få fatta beslut om vilka regler som gäller. Finland - människorna och företagen - är nu mer kända som samarbetspartner än tidigare i allt fler länder i och utanför Europa.

Unionen skall igen utvidgas. Det skapar stabilitet, välfärd och säkerhet i Europa och stärker med tiden européernas ställning globalt. Det krävs hårt arbete om förändringen skall lyckas. Europeiska unionen och de nationella regeringarna och tjänstemännen sliter hårt för att ansökarländernas ekonomi, demokrati och rättsstatsstrukturer skall utvecklas tillräckligt för ett medlemskap. Men det är i allas intresse att också medborgarsamhället deltar för att den rätta andan skall uppstå i strukturerna.

Utmaningarna gäller inte bara ansökarländerna. Nya öppnare samarbetsförbindelser kräver att vi liksom de andra gamla medlemsländerna respekterar lagar och överenskommelser. Man får inte tro att vi kan uppmuntra nya medlemmar att välja den smala vägen, om man i gamla medlemsländer är redo att kringgå reglerna för att på kort sikt nå fördelar. Fackföreningsrörelsen intar i många avseenden en viktigt ställning när det gäller att skapa den rätta atmosfären i samhället.

Fackföreningsrörelsen i Finland har agerat framsynt och klokt. Den har skapat demokrati och social jämställdhet i vårt eget land. Ni finländska fackföreningsmänniskor har varit berömligt aktiva då det gällt att driva gemensamma intressen också internationellt. Det är en god grund för fortsatt verksamhet.

Det handlar fortfarande om de grundläggande rättigheterna. Jag gratulerar till en väl genomförd kongress och önskar er visdom och krafter i uppgiften att förverkliga stora idéer i det dagliga arbetet. Som fackföreningskamraterna sade redan för länge sedan: "låt oss förena våra krafter" - då kan vi tillsammans bygga framtiden.