Republikens president Tarja Halonens tal vid stiftelsen Kiipulasäätiös 60-årsfest 18.11.2005

Vi finländare har alltsedan urminnes tider trott på bildningens kraft. Vårt lands grundlag tryggar kulturella rättigheter för alla invånare. Principen är glasklar, men det praktiska genomförandet av den har varit en stor utmaning i fråga om många specialgrupper. Att trygga och utveckla utbildningen för människor som behöver särskilt stöd har varit en av de centrala tyngdpunkterna inom yrkesutbildningen de senaste åren. Det är viktigt att alla finländare efter grundundervisningen får möjlighet till utbildning och yrkesmässig utveckling med tanke på arbete, arbetsverksamhet, fortsatta studier och helt enkelt ett gott liv.

Utbudet av specialundervisning inom yrkesutbildningen och dess regionala tillgänglighet har förbättrats de senaste åren. Utbildningsutbudet har blivit mångsidigare och omfattar utöver de traditionella branscherna bl.a. utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen och kultur. Nu har också specialstuderande möjlighet att studera musik, dans och bildkonst med yrke som mål.

Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för de svårast handikappade har utökats, även om det fortfarande finns brister både regionalt och inom olika branscher. Jag önskar att man allmänt taget bättre skulle förstå den stora betydelse som undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte har. Sådan undervisning och handledning ger färdigheter som behövs i det dagliga livet, klarlägger framtidsplanerna och stöder kommande placering inom utbildning eller i arbete. Detta är i många avseenden ett viktigt skede i livet.

* * *

Utbildning spelar en viktig roll när det gäller vars och ens förmåga att klara sig i livet. Utbildning ökar kompetensen och stärker individens ego, men den förankrar också individen i det omgivande samhället och det kommande arbetslivet. Var och en har behov av att definiera sig själv och sina mål samt sina planer för att uppnå målen. Helt enkelt att klara sig i olika livssituationer. Vem av oss skulle vilja leva enligt ett enda alternativ som andra har fastställt på förhand, utan möjligheter att påverka vår egen framtid?

En av de största utmaningarna för det finländska samhället de närmaste åren är befolkningens stigande medelålder. När de relativt stora åldersklasserna med väsentligt bättre utbildning än de tidigare kom ut på arbetsmarknaden, innebar det en möjlighet för företagen att hela tiden skärpa kvalitetskraven för arbetskraften. De nya åldersklasser som nu kommer ut på arbetsmarknaden är betydligt mindre än de stora åldersklasser som är på väg att gå i pension. Den internationella konkurrensen är fortfarande hård, men vi har varken samhällsekonomiska eller mänskliga möjligheter att lämna en allt större del av vårt folk utanför arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att alla unga får en god utbildning innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Ingen borde heller få bli beroende enbart av allmänbildande undervisning, utan alla borde ha en yrkesinriktad utbildning.

Utbildning är de ungas framtida trygghet. Lika viktigt är det att se till att alla personer i arbetsför ålder har en god kompetensnivå och orkar i arbetslivet. Vårt mål är att finländarna skall fortsätta arbeta längre än tidigare. Utan en stark yrkesinriktad vuxenutbildning är det målet svårt att nå.

Den stora utmaningen för vuxenutbildningen är att öka antalet deltagare i utbildningen. Internationellt sett är deltagarnivån hög i Finland. Årligen deltar cirka 54 procent av den vuxna befolkningen i arbetsför ålder i olika slag av vuxenutbildning. Regeringens mål är att höja deltagarnivån till 60 procent före år 2008.

* * *

Utbildningens omfattning har ökat och kvaliteten stigit snabbt de senaste decennierna. Därför är skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika åldersgrupper betydande. De äldre befolkningsgrupperna har sämre utbildning än de yngre. Dessutom är deltagandet i vuxenutbildning för närvarande störst bland dem som redan har en god utbildningsgrund. Med tanke på jämlikheten i fråga om utbildning skulle det vara viktigt att fästa större uppmärksamhet än tidigare vid dem som har minst utbildning.

Arbetslivet är i ständig förändring och därför är det viktigt att utbildningssystemet kan tillhandahålla tillräcklig utbildning och kompetens också med tanke på de behov som vuxna med nedsatt arbets- och funktionsförmåga har. Även om vuxna i arbetsför ålder har en annan livssituation och andra livserfarenheter än unga människor, är det också för deras del fråga om att de behöver ny vägkost för att klara sig i livet både nu och i framtiden. Vårt mål är att höja den nuvarande sysselsättningsgraden. Det är inte enkelt att förverkliga det målet, och vi behöver mångsidiga medel för att nå det. Alltför många arbetstagare vill bort från arbetslivet redan i medelåldern. De krav som arbetet ställer och yrkesskickligheten måste stå i rätt proportion till varandra, men dessutom måste man göra någonting på arbetsplatserna så att de anställda trivs i sitt arbete och känner att de är värdefulla medlemmar i arbetsgemenskapen.

Specialyrkesläroanstalterna har till uppgift att svara för ordnandet av utbildning för de svårast handikappade. Samtidigt hjälper de – och alltså ni här i Kiipula – andra yrkesläroanstalter genom att dela med sig av sina specialkunskaper. För att man skall lyckas i dessa uppgifter måste man kunna samarbeta på bred front, inte bara inom undervisningsväsendet utan också med social- och hälsovårdsväsendet och många andra instanser.

* * *

Då lantdagsmannen Kustaa Kiipula och hans hustru Vilhelmiina testamenterade sitt hemman till förmån för bekämpningen av tuberkulos innebar det början till Kiipulasäätiös mångsidiga utbildnings- och rehabiliteringscenter. Stiftelsens historia och i synnerhet början av den visar hur stor betydelse framsynta, reformivriga och i sin sak engagerade människor har haft för utvecklandet av det finländska välfärdssamhället. Kiipulasäätiö har i flera decennier utfört ett viktigt arbete för att förbättra människors arbets- och funktionsförmåga och stöda dem så att de klarar sig i livet.

I dag är Kiipulas mångsidighet dess särskilda styrka. Det som i början behövdes för att sköta de egna klienterna är en god princip som kan genomföras också i vidare bemärkelse. Stiftelsens verksamhet omfattar utbildning i träningssyfte för unga och utbildning som leder till en yrkesexamen. Kiipula är det enda center för yrkesinriktad vuxenutbildning i vårt land som har specialiserat sig på vuxenutbildning för dem som har nedsatt arbets- och funktionsförmåga. Dessutom har Kiipula stor betydelse när det gäller rehabilitering för befolkningen i arbetsför ålder. På detta sätt har en stark kompetenskoncentration uppkommit i Kiipula, som inte bara betjänar sina egna klienter utan dessutom är en betydande nationell sakkunnigorganisation för yrkesinriktad specialundervisning och rehabilitering.

Under årtiondenas lopp har man utfört värdefullt arbete i Kiipula för att unga och vuxna som behöver särskilt stöd skall kunna utvecklas och få arbete. Detta arbete har gett tusentals människor möjlighet att förverkliga sina framtidsplaner och bli herre över sitt eget liv.

Jag vill lyckönska den 60-åriga stiftelsen Kiipulasäätiö och dem som verkar i dess ledning och förtroendeuppdrag och också alla dem som arbetar, studerar och har studerat vid utbildnings- och rehabiliteringscentret samt önska alla lycka och välgång.