Republikens president Tarja Halonens tal vid Wetterhoff-säätiös 120-årsfest i Tavastehus den 31 mars 2005

En särpräglad kultur är en viktig faktor i en nations tillblivelse. Den nationella identiteten växer fram ur ord och handlingar i människornas ömsesidiga växelverkan i vardagslivet. En gemensam identitet har skapats genom att man förmedlat och bearbetat tidigare generationers arbete och utvecklat muntliga, litterära och konstnärliga traditioner. Utan en omfattande växelverkan med den övriga världen skulle vår värld dock se annorlunda ut.

Också Wetterhoff-säätiös historia har följt en liknande, allmän utvecklingslinje. År 1885 grundade den finländska pedagogen Fredrika Wetterhoff en sömnads- och vävskola som bar hennes namn. Målet var att ge yrkesmöjligheter åt landsbygdens och arbetarnas döttrar. Wetterhoff var alltså en stark förespråkare för utbildning, och hon verkade också för att främja jämställdhet mellan könen. Redan under Fredrikas tid spred sig skolans rykte över landets gränser och den lockade studerande från olika håll i Europa. I dag förs traditionerna från denna ärevördiga skola vidare i hantverksutbildningen vid Hämeen ammattikorkeakoulu och Koulutuskeskus Tavastia. Med tiden har i utbildningen i allt högre grad tagits in också annan verksamhet som tjänar det finska samhället och konsthantverket och företagsverksamheten i Finland.

Den internationella växelverkan som varit en av byggstenarna i vår kultur reflekteras också i läroinrättningens grundares personliga historia. Fredrikas släkt kom ursprungligen från Tyskland. Olof Wetterhoff, stamfadern för den finska grenen av släkten, deltog som kapten vid artilleriet i den svenska armén i det Stora Nordiska Kriget. Fredrika studerade franska och teckning bl.a. i Paris och i Leipzig. Hon undervisade sedermera i dessa ämnen vid Tavastehus normallyceum.

***

Utbildning och kulturtjänster har haft en särskild och viktig roll i utvecklandet av välfärdssamhället. De har skapat en finsk identitet, utformat vardagens innehåll och gett många av oss möjlighet till självförverkligande. Och bäst av allt – vårt nätverk av läroinrättningar och konst- och kulturinstitutioner har en exceptionellt god regional täckning.

Kulturliv innebär inte bara att vi njuter av föreställningar eller produkter som andra producerat, utan omfattar också det som vi själva deltar i. All konst bygger ju på ett sinne för skönhet – för estetik. Förmågan att uppleva skönheten både i naturen och hos bruksföremål är en egenskap som vi haft i alla tider, och som jag hoppas vi kommer att kunna bevara.

Med tanke på framtiden är det särskilt viktigt att vi också är lyhörda för skapandekraften i dess vidare bemärkelse: i förmågan att se, höra eller i övrigt uppleva saker och ting på ett nytt sätt. Våra möjligheter att förutse vad som skall komma är begränsade, men så mycket förstår vi att vi inser att förändring är utvecklingens drivkraft. Skapandekraften behövs just för att hjälpa oss att hantera det okända.

***

Många är i dag bekymrade över hantverksskicklighetens låga status. Hantverket hör till det finska kulturarvet, men hur går det med hantverksskickligheten i en värld som i allt högre grad betonar datatekniska färdigheter och som också i övrigt blir allt mer teknologiserad? Fäster vi alltför stort värde vid ekonomisk-tekniskt kunnande? Kommer det i framtiden att i Finland finnas tillräckligt med yrkeskunskap för det stora antal yrken som kräver praktisk hantverksskicklighet?

Vi har skäl att ständigt hålla dessa frågor levande, men samtidigt bör vi undvika att i onödan utmåla en alltför negativ framtidsbild. Vårt skolväsen har fått högsta betyg i internationella bedömningar, och i fråga om inlärningsresultaten placerar sig finska skolelever i världstoppen, vilket framgår av den senaste PISA-undersökningen. Detta kan vi vara stolta över, eftersom varje generation har ett mer gediget kunnande än den föregående. Traditionellt kunnande behövs fortfarande, men i dag måste man dessutom kunna behärska ADB. En hårfrisör som har kemikunskaper, språkkunskaper och behärskar ekonomisk kalkylering kommer i framtiden att ha en bättre utgångspunkt än den kollega som bara förlitar sig på en traditionell utbildning.

***

Formgivningen är ett konstnärligt uttryck som anknyter till hantverk och vars betydelse ökar allt mer. Den tillmäts allt större värde vid sidan av teknologin när det gäller att göra våra företag mer konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Formgivningen är en mycket viktig faktor i kommersialiseringen av varor - ofta mycket viktigare än vad vi tror. Formgivningen möter oss förutom i konstföremål också i helt vanliga bruksföremål. När vi väljer en produkt framför andra bra alternativ fattar vi vårt beslut bl.a. utifrån den tekniska informationen, priset och ekologiska värderingar men också utifrån känslomässiga impulser, där formgivningen spelar en betydande roll.

Finland är inte det enda land där man insett formgivningens ökande betydelse. De övriga nordiska länderna, många europeiska länder samt i synnerhet de växande nationalekonomierna i Asien har gjort stora satsningar på formgivning och dess utnyttjande i syfte att stärka näringslivets konkurrenskraft.

Att man i Finland satsar på design har uppmärksammats ute i världen. Detta har man kunnat märka särskilt i samband med programmet Design 2005!, som färdigställdes år 2000. Programmets mål och utgångspunkter har kopierats eller tillämpats i designprogram och åtgärdsförslag i andra stater eller regioner. Genomförandet av designprogrammet har aktivt följts upp, och teknologiprogrammet Form 2005, som TEKES har startat, utgör en god fortsättning på programmet.

***

Just nu talas det mycket om kreativ ekonomi eller kreativ industri. Många har undrat vad de egentligen innebär. I korthet tycks sakkunniga med dessa begrepp avse ett samhälle som utvecklats så, att den immateriella produktionen är lika viktig som den materiella. I ett sådant samhälle är det i högre grad än tidigare humankapitalet, i vars produktion individens skaparkraft, färdigheter och begåvning är centrala, som hanteras och byts ut.

Den kreativa produktionen – eller de kreativa branscherna – har under de senaste åren enligt olika mätare nästan fördubblats i jämförelse med utvecklingen inom den övriga ekonomin. Trenden är likadan både i Finland och på andra håll i världen. Exempelvis i USA börjar industrier vilkas produktion regleras av upphovsrättslagstiftning bli den största exportbranschen. Också här i Finland har vi satsat kraftigt på kulturexport.


***

Det finska samhällets välstånd har målmedvetet byggts upp kring kunskap och kompetens. För att utbildningen skall hålla hög nivå måste den också vara förankrad i ett nationellt engagemang. Ett engagemang där man värdesätter bildning och utbildning. Utbildningspolitiken skall utvärdera redan uppnådda mål men också se framåt och dra upp nya riktlinjer för framtiden.

Ur internationell synvinkel har vi det bra ställt här i Finland, vare sig det gäller social likställdhet eller inlärningsresultaten från den allmänbildande utbildningen. Men självklart finns det utrymme för förbättringar. I synnerhet då man jämför resultat från skolor i de stora tätorterna kan man se ett klart samband mellan elevernas sociala bakgrund och inlärningsresultaten i skolan. Enskilda elevers begåvning borde kunna utnyttjas på ett effektivare sätt än vad som är fallet i dag.

I undervisningen kan man redan nu identifiera och beakta elevernas individuella behov, men av olika orsaker varken kan eller hinner lärarna alltid ge eleverna den hjälp de behöver. Ändå vet vi alla att det både ur samhällets och individens synvinkel är mest humant och också mest ekonomiskt att man i tid ingriper i situationer där barn och unga mår dåligt samt att man vidtar förebyggande åtgärder. När vårt föränderliga samhälle dessutom förutsätter ett livslångt lärande av oss alla är det viktigt att det i fråga om samtliga medborgare fästs större uppmärksamhet än tidigare vid utbildningen under ungdomsåren, vilken ju utgör grunden för all senare inlärning.

***

Vi förvaltar ett värdefullt arv – ett samhälle som respekterar demokrati och social rättvisa och som också under svåra förhållanden har tillförsäkrat sina medlemmar rätten till avgiftsfri grundläggande utbildning. Utbildning har varit, är och förblir nyckeln till Finlands framgång. Låt oss ta som vår gemensamma uppgift att också framöver arbeta för att stärka de grundläggande förutsättningarna för denna utveckling.

En bra skola kännetecknas av kreativitet och stimulerar också elevernas skaparkraft. Jag vill framföra mina lyckönskningar och mitt varmaste stöd till er läroinrättning med anledning av denna festdag.