Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 10.9.2001

Republikens president Tarja Halonens tal vid en festmiddag för Förbundsrepubliken Tysklands förbundspresident och fru Rau 10.9.2001

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR



Östersjöns vågor sköljer både Tysklands och Finlands stränder. Relationerna mellan våra folk sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden och våra länder har i mångt och mycket ett likartat kulturarv.

Tysklands återförening för elva år sedan gjorde slut på den onaturliga situation som varit rådande i det efterkrigstida Europa. Tiden efter Berlinmurens fall har för Europas vidkommande inneburit att demokratin, respekterandet av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen har befästs. Framför allt Tyskland och tyskarna har känt stor glädje och tillfredsställelse över att det kalla kriget upphört. Säkert har Ni, president Rau, och med Er det tyska folket också fått erfara hur mycket arbete som utvecklandet av allt det nya kräver. Också Finland har haft fördel av att det gamla motsatsförhållandet har upphört och av den utveckling som följt. Vår välfärd har ökat. Vårt medlemskap i Europeiska unionen har stärkt vår internationella position.

Det förenade Tyskland har stärkt sin profil i utvecklandet av EU och landet stöder utvidgningen av unionen. Det är viktigt att vi utvecklar unionen som ett förbund av jämlika medlemsländer. Det gläder mig att Finland och Tyskland har en likartad uppfattning i denna fråga.

Finland är en kraftig förespråkare för EU:s utvidgning. Utvidgningen är ägnad att öka stabiliteten för hela Europas del. I och med de nya medlemsländernas anslutning blir Östersjön i praktiken ett innanhav för EU, vilket erbjuder ökade samarbetsmöjligheter inom hela området. I detta samarbete intar Ryssland en central position.

Tyskland är Finlands viktigaste samarbetspartner på det ekonomiska planet. Vi har dock goda förutsättningar att ytterligare utveckla vårt umgänge inom ekonomin. Vi finländare välkomnar tyska investeringar i vårt land. Finlands export till Tyskland har ökat i snabb takt. Vi ser det som en utmaning att den finländska högteknologin ännu inte har fått motsvarande genombrott i Tyskland som på vissa andra av våra exportmarknader.

Tyskland har på många plan haft stort inflytande på de nordiska länderna - detta gäller exempelvis också utvecklingen inom vår nationella kultur. Av alla de influenser vi fått är reformationen den företeelse som kommit att ha den största och mest varaktiga betydelsen för det finländska samhället. I Tyskland torde det vara mindre bekant att Fredrik Pacius komponerade vår nationalhymn och att Helsingfors historiska centrum skapades av arkitekten Carl Ludwig Engel. Det finns också många vetenskapsområden, bl.a. juridiken, där Tyskland och Finland har haft många gemensamma beröringspunkter.

Tidigare löpte inflytandet i allmänhet från er till oss. Under de senaste decennierna har intresset såvitt jag kan bedöma dock blivit mera ömsesidigt. I år var Finland sålunda temaland för de nyligen avslutade musikveckorna i Schleswig-Holstein. Tiotals konserter samt utställningar och litteraturträffar som anknöt till Finland ägde då rum på olika håll i delstaten. Jag och min familj hade glädjen och äran att i Lybeck och Neumünster få delta i en del av musikveckornas programutbud och personligen uppleva hur entusiastiskt den tyska publiken tog emot inte bara Sibelius musik med Esa-Pekka Salonen som dirigent, utan också Magnus Lindbergs moderna komposition "Kraft".

Under en lång följd av år var tyskan finländarnas första främmande språk, och intresset för det tyska språket är alltjämt starkt i Finland. Ett bevis på detta är att tyska skolan i Helsingfors i morgon firar sitt 120-årsjubileum.

Aktiv medborgarverksamhet med anknytning till Finland förekommer på olika håll i Tyskland. Deutsch-Finnische-Gesellschaft (DFG) är i fråga om sitt medlemsantal en av de största vänskapsföreningarna i Tyskland. En intressant faktor är för övrigt de finsk-tyska äktenskapen, som har lett till att många finländare har bosatt sig varaktigt i Tyskland. Också vår familj har ett sådant band till Tyskland.

Vi har vid våra diskussioner kunnat konstatera att relationerna mellan Finland och Tyskland är utomordentliga. Samarbetet på det praktiska planet löper bra, och några bilaterala problem existerar inte mellan våra länder. Vår uppfattning om ärenden som är relaterade till EU och vår syn på den internationella politiken överensstämmer ofta med varandra. Vi uppfattar säkerheten som en omfattande helhet som vi bäst kan stärka genom att främja samarbete och integration.

Under min ämbetsperiod har jag redan hunnit besöka Tyskland många gånger. Vid sidan av att jag upplevt givande musikfester minns jag med tillfredsställelse de 10-årsjubileer som med anledning av Tysklands återförening arrangerades i Berlin och Dresden. Herr förbundspresident och fru Rau, Ert statsbesök i Finland bidrar till att stärka de utomordentliga relationerna mellan våra länder. Jag ber att få utbringa en skål för Er och Er familj samt för Tyskland och det tyska folkets välgång.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 28.2.2002

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi