Republikens Presidents Tarja Halonens tal vid öppnandet av den 60 Krigsinvalidveckan och krigsinvalidernas höstinsamling 31.8.2003

Det har gått sex årtionden sedan Finlands krig 1939-1945. Tiden från vinterkrigets början till Lapplandskrigets slut var fem och ett halvt år lång. Upplevelserna och minnena från denna tid lever fortfarande kvar i vårt land. Spåren av dem präglade för all framtid dem som var med.

Trots att både de mänskliga och materiella förlusterna i jämförelse med situationen i många andra länder var förhållandevis till och med mycket stora för vårt lilla folk, lyckades vi rida ut stormen som en mentalt tämligen enad nation. Finländarna stod i dessa dramatiska skeden av vår historia i stort sett eniga bakom sina ledare.

Den generation som upplevt våra krig gav inte upp ens under svåra förhållanden. Den lyckades bibehålla vårt lands unga självständighet och trygga vårt demokratiska system. För dem som följer dagens internationella kriser kunde nämnas att i vårt land hölls riksdagsval i mars 1945 när andra världskriget ännu rasade för fullt både i Centraleuropa och på andra håll i världen.

Kriget ligger redan långt tillbaka i historien för Finlands del, men för krigsinvaliderna gäller att de skador de ådrog sig i kriget följt dem och kommer att följa dem ända till livets slut. Av de nästan 100 000 som ådrog sig krigsskador lever fortfarande ungefär 20 000. Av dem var över hälften yngre än 25 år när de invalidiserades.

Den höstinsamling som nu genomförs är den sextionde i ordningen. Den första insamlingen genomfördes samtidigt som Lapplandskriget pågick, hösten 1944. Med den insamlingen hjälpte man unga krigsinvalider att gå vidare i livet trots skadorna och de svårigheter dessa medförde. Många hade i det skedet inte något hem eller någon plats att återvända till och inte heller något yrke. De fanns en risk för utslagning, som man säger nuförtiden, och förlust av tron på livet.

Intäkterna från höstinsamlingen har alltid använts för att hjälpa de krigsinvalider som är i störst behov av hjälp. Med medlen från denna höstinsamling är det möjligt att hjälpa de nu i genomsnitt 82-åriga krigsinvaliderna att klara sig i vardagen, bland annat genom att ordna hemhjälp och ge stöd för iståndsättning av bostäder. Intäkterna från insamlingen används i sin helhet till förmån för krigsinvaliderna i det område där medlen insamlats.

Genom assistentverksamhet hjälper man krigsinvaliderna och deras makar och änkor att klara sig hemma så länge som möjligt. De får hjälp i alldeles vanliga vardagliga sysslor. Samtidigt är det också möjligt att lindra den ensamhet som många krigsinvalider känner.

Vilka är det då som hjälper? På olika håll i landet finns sammanlagt ungefär 400 assistenter. De flesta av dem har varit arbetslösa innan de började med detta arbete. Assistentverksamheten kombinerar två goda syften: att hjälpa krigsinvaliderna och att erbjuda sådana som är utan arbete meningsfulla uppgifter.

Största delen av finansieringen av projektet, ungefär 70 procent, kommer från sysselsättningsmedel. Också mindre bemedlade krigsinvalider måste kunna använda de tjänster de behöver. I och med att de insamlade medlen styrs till assistentverksamhet kan de avgifter som uppbärs hos krigsinvaliderna och deras makar och änkor hållas på en skälig nivå.

Krigsinvaliderna har kämpat med sina skador under alla dessa årtionden av fred. Deras väg genom livet har ändå underlättats av vetskapen om stödet från Finlands folk. Krigsinvaliderna är tacksamma för att deras uppoffringar för en gemensam sak inte har fallit i glömska. I denna anda kan vi också denna höst delta i krigsinvalidernas höstinsamling.

Härmed förklarar jag den sextionde Krigsinvalidveckan och krigsinvalidernas höstinsamling öppnad.