Republikens president Tarja Halonens lunchtal i Akershus Slott i Oslo 26.10.2000

(med reservation för ändringar)

Norge är ett gott grannland. Våra relationer är problemfria. Vi har en likartad grundsyn på hur samhället bör utvecklas. Detta gör vårt samarbete meningsfullt - de bilaterala kontakterna likaväl som samarbetet i nordiska och internationella sammanhangen.

I en värld, som snabbt förändras, sätts gamla och stabila strukturer på prov. Vi är allt mera beroende av vår omvärld. Enskilda länder är på ett växande antal områden allt för små för att på egen hand kunna styra utvecklingen.

Det växande internationella beroendet är både ett hot och en möjlighet för oss i de nordiska länderna. Tillsammans kan vi utnyttja möjligheterna bättre. Genom samarbete kan vi också bemöta hoten med större framgång. Varken inom den europeiska integrationen eller i förhållande till globaliseringen har vi ännu till fullo utnyttjat det politiska nordiska samarbetet.

Vår nordiska modell för välfärd är kanske inte till alla delar så överlägsen som vi gärna vill tro. Den har dock fördelar som vi under inga omständigheter vill avstå ifrån.

Den bygger på solidaritet mellan medborgarna, den garanterar jämlikhet inom vård och utbildning, den ger alla en grundtrygghet. Den upprätthåller social stabilitet.

Modellens särdrag ger en god bild av hur vi vill forma våra samhällen. Staten och kommunerna har det samordnande ansvaret för välfärden. Familjen, släkten, kyrkan och medborgarorganisationerna har en viktig kompletterande roll.

Välfärden finansieras i huvudsak med skatter och i mindre utsträckning med försäkringar. Med överföringar till dem som har det sämre ställt utjämnas skillnaderna i inkomst. Då modellen är universell och berör alla, motiveras också höginkomsttagare att ta sitt ansvar.

I alla nordiska länder debatterar vi den offentliga sektorns roll i framtiden. Sambandet mellan en god samhällsekonomi å ena sidan och tillgång till välfärd och service å andra sidan, har åskådliggjorts av de kriser i ekonomin de nordiska länderna i tur och ordning genomlevt under gångna år. Endast med en god ekonomi kan vi upprätthålla och förbättra välfärden.

Inte ens en stark samhällsekonomi löser de strukturella problemen inom den offentliga sektorn, vilket situationen i Norge klart visar. Den norska regeringens ambitiösa planer på strukturella förändringar i den offentliga sektorns verksamhet väcker stort intresse i grannländerna, där problemen delvis är likartade.

Igår hade jag möjlighet att stifta bekantskap med det nya rikshospitalet. Vi följer med intresse med hur Norges planer för det framtida välfärdssamhället utvecklas. Också vårt samhälle står inför likartade utmaningar.

Under mina år i politik och samhällsliv har jag fått många goda vänner i Norge. Jag är glad över att se en del av dem här vid lunchen. Enligt mina erfarenheter är det lätt att samarbeta med kvinnor och män från Norge, mest kanske därför att vi ofta tänker så lika.

Som ny president har det varit viktigt för mej att kunna besöka grannländerna så snabbt som möjligt efter mitt tillträde. Jag vill tacka statsminister Jens Stoltenberg för de substansrika diskussionerna vi haft både på förmiddagen och här vid lunchen och för den goda mat vi nu bjudits på. Jag vill också tacka för det mångsidiga och välarrangerade program vi haft under vårt besök. Låt mej önska dej Jens och din regering framgång i strävandena att långsiktigt trygga stabilitet och välfärd för landets invånare.

Skål för fortsatt gott och resultatrikt samarbete och nära vänskap mellan två grannar också i framtiden.