Republikens president Tarja Halonens hälsning vid Tammerfors universitets 80-årsfest den 4 maj 2005

Hur kan man säkerställa att den demokratiska utvecklingen fortsätter på en stabil grund i ett land som nyligen fått självständighet? Denna för närvarande i många länder mycket aktuella fråga dryftades i olika kretsar runt om i vårt land under de första årtiondena av vår egen självständighet. I Finland hade man under seklets första årtionde infört allmän och lika rösträtt vid statliga val och under årtiondet därpå stiftat en demokratisk kommunal vallag. Var det finska folket redo att uppfylla de förpliktelser som demokratin förutsatte och att utnyttja sina demokratiska rättigheter i synnerhet när de samhälleliga konflikterna höll på att tillspetsas till ett inbördeskrig?

Doktor Leo Harmaja gav ett svar på denna fråga i sitt tal vid Suomen Nuorison Liittos sommarmöte år 1917. Enligt Harmaja fanns det ett behov av opartisk och systematisk medborgarfostran i landet. Uppdraget att fostra medborgarna och särskilt personer i olika förtroendeuppdrag kunde inte helt lämnas åt partierna, tidningarna, folkhögskolorna eller frivilligorganisationerna.

Som ett resultat av förberedelser som pågick i flera år grundades finska Medborgarhögskolan, som inledde sin verksamhet i Helsingfors för 80 år sedan. Medborgarhögskolan flyttade efter några kringflackande år in i ett eget hus i stadsdelen Berghäll. Läget gav Medborgarhögskolan dess smeknamn ”Sörkän yliopisto”, vilket utöver skolans läge även väl beskriver grundarnas målsättning att få högskolestudierna att även nå arbetarbefolkningen. En av Medborgarhögskolans viktigaste grundtankar var att ge ungdomar som inte avlagt studentexamen möjlighet till akademiska studier som ledde till en samhällelig yrkesexamen.

Eftersom jag är född i Berghäll i Helsingfors och har tillbringat min barndom där har jag personliga minnen av högskolan i mina hemkvarter. Skolan förde på ett konkret sätt med sig den akademiska världen till trakterna norr om Långa bron och lockade genom sin existens även ungdomar utan en akademisk tradition hemifrån till högskolestudier.

Skolan, som ändrade sitt namn till Yhteiskunnallinen Korkeakoulu, flyttade till Tammerfors år 1960. Sex år senare omvandlades Yhteiskunnallinen Korkeakoulu till Tammerfors universitet.

Antalet finländska högskolestuderande ökade snabbt på 1960-talet när de stora åldersklasserna nådde studieåldern. Utvecklingen var särskilt snabb i Tammerfors: inom tio år ökade antalet studerande från drygt 900 till över 6 700.

Studerandena avvek i fråga om sin sociala bakgrund och könsfördelning klart från studerandena vid andra högskolor och universitet. Yhteiskunnallinen Korkeakoulu var i början av 1960-talet en mycket populär läroanstalt bland arbetarklassungdomen och landsbygdsungdomen. Det finländska högskoleväsendet var fram till slutet av 1960-talet en institution för barn från främst tjänstemanna- och företagarfamiljer. Yhteiskunnallinen korkeakoulu var också mycket populär bland kvinnliga studerande eftersom mer än hälften av alla studerande redan i början av 1960-talet var kvinnor. Högskolans grundare hade sålunda nått sitt mål.

Universitetsradikalismen och högskolereformerna satte sin starka prägel på 1960- och 1970-talen. I tidens radikala anda genomfördes många betydande reformer. Det var vanligt att aktörer utanför de traditionella universitetsstäderna kastade fram provokativa och till reformer manande inlägg om vetenskaps- och högskolelivet. En av de aktiva reformatorerna var rektorn för Tammerfors universitet Paavo Koli, som luftade hela vetenskaps- och högskolesystemet med sina rappa ställningstaganden.

I Tammerfors har man under årtiondenas gång bedrivit högt uppskattad forskning och tillhandahållit undervisning på bred front i ämnen från medicin till databehandling, statsvetenskap till juridik och socialpolitik till journalistik. Tammerfors universitet har varit en föregångare för utvecklingen inom många senare etablerade vetenskapsgrenar. Tammerfors universitet har också lyckats få många lyskraftiga personligheter till professorer. Många av dem är fortfarande efter sin pensionering aktiva forskare och samhällsdebattörer. En del av dem, märker jag, är till min stora glädje närvarande även vid denna fest.

Det var uppenbarligen till fördel för nationens bästa att Yhteiskunnallinen Korkeakoulu flyttade från huvudstaden till Tammerfors, bortom Toijala, såsom projektets motståndare i Helsingfors karaktäriserade den nya förläggningsorten. Den dåvarande ledningen för Tammerfors stad med sin aktivitet och framsynthet samt det ekonomiska stödet till den nya högskolan från staden och kommunerna i dess närområden spelade en avgörande roll.

Universitetet har gjort sig förtjänt av stödet genom att utöver sin riksomfattande och internationella betydelse även med sin egen starka insats bidra till utvecklingen av Tammerfors och hela Birkalands närings- och företagsverksamhet samt kulturliv.

Medborgarhögskolan kom till som ett svar på frågan hur man kan trygga nationens demokratiska utveckling och framgång mitt i en snabbt föränderlig yttre miljö. Samma fråga kan ställas även i dag. Vår omgivning har under de senaste åren förändrats väsentligt, för att inte tala om de första åren av vår självständighet. Ett centralt svar på hur Finland skall kunna vara framgångsrikt som nation i denna allt mer globaliserade värld är en för alla tillgänglig högklassig utbildning. Universiteten och högskolorna är utbildningens och forskningens budbärare. Vårt internationellt sett omfattande och heltäckande högskolesystem står ständigt inför nya utmaningar. De starka sidorna hos vårt utbildningssystem måste utvecklas och svagheterna elimineras genom ett samarbete som omspänner hela systemet.

OECD:s PISA-undersökning visade nyligen att man i Finland byggt upp ett utbildningssystem som omfattar hela åldersklassen. De finländska barnen klarar sig utmärkt i internationell jämförelse, samtidigt som skillnaderna mellan våra skolor och olika regioner är små. Resultatet visar att högklassig utbildning kan kombineras med både en bred tillgång på utbildning och små skillnader mellan olika samhällsklasser.

Jag önskar Tammerfors universitet, dess anställda och studerande lycka och välgång på denna högtidsdag samt ett fortsatt och bestående intresse för uppbyggnaden av ett demokratiskt och öppet samhälle.