Republikens president Tarja Halonens festtal vid Uleåborgs 400-årsjubileum 31.8.2005

Zacharias Topelius, författare, journalist och professor i historia, beskrev noggrant sin egen skolstad Uleåborg i sin litterära produktion i mitten på 1800-talet. Nu, mer än 150 år senare, är det första intrycket en besökare får av Uleåborg förvånansvärt lika. Med detta avser jag inte enbart miljöskildringar, även om ingen heller i dag kan ifrågasätta skönheten i denna ljusa stad och dess omgivning. Förutom till miljön lade Topelius noggrant märke till stadens uppenbara välstånd och dess livliga näringsverksamhet. Under hans tid var handeln i hela norra Finland koncentrerad till staden. Topelius konstaterade att det ifrån det fjärran Lappland drevs renhjordar, att det ända ifrån sjöarna i inlandet kom tjära och bräder, att det många dagar kunde komma till och med ett par hundra slädar. Exporten av dessa varor förde med sig välstånd till staden och hela norra Finland.

Uleåborgs barndomstid var ändå synnerligen anspråkslös. Finland var en del av det svenska riket, dess östra del, som speciellt då var av betydelse när riket ville lägga under sig de norra delarna av Skandinavien. Tronstrider i förening med väpnade sammandrabbningar och andra oroligheter hade haft en förödande inverkan även på det finska området. Förutsättningarna för stadens utveckling var således inte särskilt gynnsamma då Sveriges kung Karl IX år 1605 grundade staden Uleåborg, som han fem år senare gav stadsprivilegier. I staden bodde bara några hundra människor.

Stadens tillväxt och utveckling var långsam i början och staden drabbades av flera svåra bakslag. Strider, bränder, död och tvångsrekvisitioner gjorde att staden knappt utvecklades alls under de första hundra åren.

Hur utvecklades då Uleåborg till en blomstrande och folkrik stad? I dag talas det mycket om internationalism och internationell handel. Internationaliseringen är ändå ingen ny företeelse. Det framgår tydligt även av denna regions historia. Handeln och internationaliseringen har varit faktorer som starkt har påverkat utvecklingen av Uleåborg.

Uleåborg fick stapelstadsrättigheter, alltså rätt att bedriva handel med utlandet – visserligen begränsat via Stockholm – år 1765. En livligare handel bidrog för sin del till att Uleåborg redan i slutet av 1700-talet var Finlands näststörsta stad efter Åbo.

Uleåborg har under 400 års tid utvecklats till den sjätte största staden i Finland när det gäller befolkningsmängd. Staden har nu närmare 130 000 invånare. Uleåborg är både huvudsäte i länet och administrativt och ekonomiskt centrum i landskapet Norra Österbotten. Stadens positiva utveckling ser ut att fortsätta – Uleåborg har under de senaste åren hört till de snabbast växande städerna i Finland.

Regionens framgång är inte bara ett resultat av dess invånares arbete, även om redan Topelius lade märke till att uleåborgarna var särskilt driftiga. I Finland har statsmakten under årtionden strävat efter att stöda utvecklingen på olika håll i landet. Det har alltid i högsta grad varit fråga om ett samarbete mellan riksomfattande och regionala aktörer.

Uleåborg var redan Topelius skolstad. Dagens Uleåborg är uttryckligen hemort för utbildning på olika nivåer, för forskning och produktutveckling. Universitetet i Uleåborg grundades 1958 och är ett av Finlands största och mest tvärvetenskapliga universitet. Forskning som bedrivs i samarbete mellan de olika vetenskapsgrenarna informationsteknik, bioteknik, miljöforskning och forskning i nordliga regioner är internationellt sett banbrytande. Från första början har universitetet haft en positiv inverkan på invånarantalet och bidragit till uppkomsten av olika arbetsplatser. De förväntningar man hade på universitetet då det grundades har så vitt jag kan se uppfyllts utmärkt väl.

Om Uleåborg under de gångna seklerna har varit känt för lax och tjära, är staden i dag internationellt känd för sin högteknologi och den därmed förknippade undervisningen, forskningen och produktionen. Bakom framgången under de senaste åren ligger val och beslut som träffats på 1980-talet. Uleåborg valde att bli en föregångare genom att utse sig till teknologistad. Så föddes det s.k. Uleåborg-fenomenet. Under de senaste tio åren har man i trakterna kring staden kunnat njuta frukterna av det arbete som utfördes av beslutsfattare som låg före sin tid. Vårt land kan vara stolt över denna framgångshistoria.

Vi kan även lära av uleåborgarnas arbete. Finlands stadshistoria är mycket kort ur europeisk synvinkel sett. I Finland fanns under medeltiden sex städer och Uleåborg hör till de äldsta städerna i vårt land. Som vi har kunnat konstatera erbjuder stadens 400-årsjubileum ett utmärkt tillfälle att granska även Finlands historia. Men hur tror ni att man beskriver Uleåborg vid dess 500-årsjubileum?

De finska kommunerna med sina invånare, företag och ledare står inför grundläggande frågor, vars lösningar påverkar den gemensamma vardagen långt in i framtiden.

Balanseringen av den offentliga ekonomin i en miljö som globaliseras möter på lokal nivå den strama kommunalekonomin och ansvaret för att ordna service. Befolkningens medelålder stiger och därmed växer även servicebehovet särskilt inom omsorgs- och vårdbranschen. Den åldrande befolkningen påverkar även tillgången på arbetskraft. Konkurrensen om kunnig arbetskraft hårdnar när de stora årskullarna går i pension. Till följd av den inre flyttningsrörelsen tätnar samhällsstrukturen och befolkningstillväxten koncentreras till ett fåtal tillväxtcentra. Skillnaderna mellan kommunerna ökar vad gäller såväl ekonomi som försörjningsförhållande.

Finska städer och kommuner är olika varandra. Kommunerna har samma primära uppgifter och deras framtid påverkas förutom av utvecklingskostnader för hela det finländska samhället i allt högre grad även av den internationella utvecklingen, i synnerhet inom ekonomins område.

I många avseenden är Uleåborg i en bättre situation än många andra kommuner. De företag som är verksamma på den internationella marknaden har tillsammans med den mångsidiga servicestrukturen skapat nya arbetsplatser vid sidan av de tidigare. Inte heller befolkningens stigande medelålder kommer här att bli ett likadant problem som i de flesta andra regioner i Finland. Medelåldern för stadens invånare är låg från finländsk synpunkt sett samtidigt som flyttningsrörelsen för med sig nya invånare och nativiteten av tradition är hög.

Världen håller snabbt på att förändras och resultatet av denna förändring påverkar alla, men i synnerhet dem som är verksamma på den internationella marknaden. Den globala konkurrensen är ett faktum, vars positiva och negativa effekter inverkar på hela Finland. De olika regionerna i Finland konkurrerar inte längre enbart sinsemellan om företag och kunnigt folk, arbetsplatser och välstånd - nu kommer konkurrenterna inte bara från närområdena utan även från andra sidan jordklotet.

Människor och arbetsplatser byter ort snabbare än förut. Då människor väljer bostadsort uppskattar de bl.a. samhällelighet och trygghet allt mer. Finländarna älskar naturen, men även en pluralistisk och kreativitetsfrämjande kultur blir en allt viktigare faktor i människors värderingar.

Kommunerna försöker numera locka till sig inte bara företag, utan även invånare. Man konkurrerar om de nya invånarna med bl.a. stabila samhälleliga förhållanden, trygghet, god infrastruktur, människonära tjänster och samhällelighet. Forskare anser att olikheter mellan människor och mångfalden av nationaliteter är berikande, för med sig nytt kunnande och skapar en innovativ miljö. Men bara under förutsättning att människorna själva accepterar det som är olikt och kan skapa en anda av tolerans och uppmuntran.

Det räcker alltså inte längre enbart med högteknologiskt kunnande. Kunnandet måste kompletteras med en tolerant och pluralistisk omgivning samt med en utbildning på bred bas. I Finland behövs nya, olika Uleåborg-fenomen som kan svara mot kommande utmaningar.

* * *

Jubilaren Uleåborg har ställt som sitt mål att vara det stadssamhälle i norra Europa som är mest livskraftigt och har ett globalt nätverk och där man förenar den mest utvecklade servicen utifrån invånarnas behov med en ekonomi i balans. Målet är att skapa en internationell, mångkulturell, tolerant och allt trivsammare stad för invånarna och därtill skapa en innovativ verksamhetsmiljö för företagen. Detta är ett bra mål. Jag tror att vi alla kan lita på att ULEÅBORG GÖR DET IGEN.

Jag vill önska Uleåborg och uleåborgarna all lycka och välgång.