Republikens presidents tal vid befordrandet och utnämnandet av kadetter den 4 Juni 2003

Kadetter! Jag gratulerar er till er med framgång avlagda officersexamen. Jag befordrar er till premiärlöjtnanter och utnämner er till tjänster inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.

Unga officerare! Finlands säkerhet har alltid varit knuten till hela Europas säkerhet. Genom att sörja för vår egen säkerhet främjar vi säkerheten på hela vår kontinent, och ju mer vi kan påverka Europas säkerhet, desto bättre utvecklas situationen för oss. Också i det avseendet har medlemskapet i Europeiska unionen kommit att inleda en helt ny era för Finland.

I och med globaliseringen är både Finlands och Europas säkerhet beroende av det som händer på annat håll i världen. Säkerhetshoten förändras, utvecklas och rör sig snabbt och oförutsett. I många fall är det svårt att bereda sig på dem i enbart på ett militärt sätt. Det är omöjligt att skydda sig på egen hand och därför är det internationella samarbetet nödvändigt.

Det har skett stora förändringar i Europas säkerhet. Hotbilderna ser helt annorlunda ut idag än för drygt 10 år sedan. De organisationer som centralt påverkar Europas säkerhet har utvidgats eller håller på att utvidgas till att omfatta nästan hela vår världsdel. Europeiska unionens integration har hela tiden fördjupats. NATO har anpassat sina främsta uppgifter till föränderliga förhållandena.Bägge organisationerna har skapat en utvecklingsduglig relation till Ryssland.

Utvecklingen fortgår alltjämt. Vi får lov att vänja oss vid att den kontinuerliga förändringen har blivit bestående. Vi finländare måste själva aktivt försöka påverka utvecklingens riktning. Vi måste känna till historien och vi måste se tillräckligt långt in i framtiden – så att vi kan fatta beslut som gagnar vår nations intressen i aktuella situationer.

Detta innebär inte att vi borde hasta iväg och fatta nya säkerhetspolitiska beslut. För det finns det varken behov av eller orsak till. Men vi måste se till att vi också i framtiden har tillgång till alternativ och att vi själva kan fatta de beslut som gäller vår ställning. Detta kräver uppmärksamhet och framför allt politisk vilja och skicklighet.

När det gäller Europas säkerhet finns det två centrala grundpelare: Europas fördjupade integration och den transatlantiska säkerhetsgemenskapen NATO. Bägge är nödvändiga och kompletterar varandra. Ingendera får verka mot den andra.

Finland är inte medlem i NATO. Vi anser dock att NATO spelar en central roll för Europas säkerhet och att USA här innehar en viktig roll. Ett ökat samförstånd gagnar säkert bägges intressen.

Finland har kraftigt understött Europeiska unionens stabiliserande effekt i Europa. Vi har tillhört de pådrivande krafterna när det gällt att utvidga unionen och att öka gemenskapens beslutsförmåga. Vi understöder tanken på att unionen stärks i som politisk aktör på den internationella arenan. Till detta hör också ett utvecklande av EU:s funktionsförmåga med tanke på mångsidiga krishanteringsuppdrag.

Utvecklandet av unionens kapacitet – både den civila och den militära – är i nyckelställning. Vi är beredda att stöda initiativ som tar sikte på detta. Våra egna insatser för utvecklande av unionens krishanteringskapacitet står sig väl i jämförelse med andra länders. Finland anser att inrättandet av en krigsmaterielagentur är en förnuftig tanke. Vi stöder lösningar, som leder till och stärker unionens karaktär av en gemenskap för solidaritet och säkerhet.

Finlands inställning till utvecklandet av Europeiska unionens försvarsdimension är pragmatisk. Uppbyggandet av en faktisk krishanteringsförmåga är på hälft. Arbetet måste fortgå och de nya utmaningarna måste beaktas. Det avtal mellan EU och Nato som går under benämningen Berlin+ skapar ramar som skall säkerställa att det arbete som görs inom EU och NATO komplettrar varandrra.

Vi finländare bör på lång sikt förhålla oss fördomsfritt till utvecklandet av en europeisk försvarsdimension. Denna utveckling bör vara ömsesidigt kompletterande i förhållande till NATO, den andra stöttepelaren i europeiska säkerhetsbygget.

Vi försöker aktivt arbeta för att de framtida lösningarna genuint skall svara mot Europas säkerhetsutmaningar och innebära att Finland själv kan fatta beslut om landets säkerhet.

Finlands försvar har utvecklats långsiktigt med utgångspunkt i de säkerhets- och försvarspolitiska redogörelserna. Redogörelserna – som nästa år får fortsättning – har visat sig vara en fungerande metod när det gäller att styra utvecklandet av vår säkerhetspolitik och vårt försvar.

Den primära uppgiften för Finlands försvarsmakt är att försvara detta land och dess folk. Allmän värnplikt och ett territoriellt försvar som täcker hela landet lämpar sig bäst för skötseln av denna uppgift.

Finland deltar aktivt i den internationella krishanteringen. Också medverkan i internationella uppdrag främjar utvecklandet av Finlands försvar. För de finländska officerarna har medverkan i internationella uppdrag blivit ett dagligt arbetsfält. Kraven på dessa utmanande uppgifter förändras och utvecklas hela tiden. Ett finländskt kompani inleder i dessa dagar sitt uppdrag vid gränsen mellan Etiopien och Eritrea.

Vi följer också situationen i Irak och det därmed förknippade internationella läget samt utreder på vilket sätt Finland bäst kan bidra till främjandet av en fredlig utveckling i Irak.

Jag hoppas att ni förhåller er positivt och vidsynt till möjligheterna att tjäna fosterlandet också i internationella krishanteringsuppdrag och att, allt oftare, då samarbeta med civila aktörer.

Ni får nu som utbildare av beväringar och reservister axla ni ett stort ansvar inom vår dynamiska försvarsmakt. Ni utgör exempel för era underlydande. Era åtgärder och attityder samt era kunskaper och färdigheter är föremål för ständigt intresse. Utbildning är växelverkan: ni måste ha förmågan att lyssna på era underlydande, ge beväringsledarna ansvar och utrymme att agera, vara ett stöd för dem som utbildas samt förutsätta detsamma av era egna förmän. Utbildandet av en årsklass på drygt 50 000 beväringar och reservister är ett centralt element i upprätthållandet och stärkandet av vår nationella försvarsförmåga. Jag är övertygad om att ni kommer att fullgöra detta uppdrag med glans. Jag önskar er all framgång på den krävande officersbanan.

Försvarshögskolans rektor, chefer och lärare! Den finländska officersutbildningen är av hög internationell klass. Försvarshögskolan har på ett utomordentligt sätt svarat på de utmaningar som en föränderlig värld, ett samhälle i utveckling och en allt mer tekniskt avancerad försvarsmakt ställer, när det gäller utbildningen. Jag tackar er för ett väl utfört arbete och önskar er framgång i de krävande uppgifter som väntar er.