Republikens president Tarja Halonens tal vid en supé med Litauens president Valdas Adamkus och fru Alma Adamkiene som värdar i Vilna 6.3.2002

(MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR)

I vår tid är det få människor som minns de långa historiska banden mellan Litauen och Finland. Under en kort period ingick våra länder t.o.m. i samma statsförbund. Detta förbund uppstod, som vi vet, inte genom krig utan genom äktenskap. Hertig Johan, som tillhörde Vasaätten i Sverige och som sedermera blev kung Johan III av Sverige, gifte sig med Katarina Jagellonica i Vilna 1562. Hertig Johan reste sedan med sin unga hustru till sitt hertigdöme Finland och till Åbo slott. Denna vackra litauiska, Katarina Jagellonica, förde med sig en fläkt av renässansen till högan nord. Johans och Katarinas son Sigismund Vasa var sedermera under en kort tid kung av både Polen-Litauen och Sverige-Finland.

Också senare har våra länders öden ofta varit dramatiska och inte enbart lyckosamma. Idag bygger Europa sin framtid genom samarbete. Jag minns så väl när Litauen blev medlem av Europarådet. Idag kan jag lyckönska er för att ni på ett utomordentligt sätt har skött ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Nu ansöker ni om medlemskap i Nato och Europeiska unionen. Vi finländare önskar er framgång i dessa strävanden.

Europeiska unionens utvidgning är något som finländare ser på s.a.s. inifrån. Litauen har varit framgångsrikt i medlemsförhandlingarna. Jag tror att ert land har alla möjligheter att realisera sin plan och bli medlem av Europeiska unionen 2004. Finland är en varm anhängare av utvidgningsplanerna. Unionen skapar stabilitet, mellanstatligt samarbete och ekonomisk välfärd.

Europeiska unionen förbättrar också samarbetsmöjligheterna inom Östersjöregionen. Programmen för EU:s nordliga dimension stärker också det samarbete som har bedrivits tidigare inom ramen för bl.a. Östersjörådet. I juli detta år blir Finland ordförandeland i Östersjörådet, och jag kan försäkra att vi övertar uppdraget med både glädje och entusiasm. Ordförandeskapet erbjuder också möjligheter till ett närmare samarbete våra länder emellan.

Finland och Litauen har förträffliga möjligheter till samarbete inom många sektorer. En stark plattform för detta existerar redan nu. Via Baltica binder samman våra länder på ett konkret sätt. Informations- och kommunikationsteknologin har skapat snabba datanätförbindelser mellan Finland och Litauen. Energisamarbetet får allt större betydelse inom hela regionen.

Herr president, jag vet att ni varit och alltjämt är en varm förespråkare för en ren miljö. Östersjön, vår gemensamma skatt, är vacker men känslig. Vi måste med förenade krafter skydda Östersjön. En ren miljö och trygga levnadsförhållanden skapar stabilitet och välfärd inom hela regionen.

När Litauen i framtiden är medlem av Europeiska unionen kommer dess östra gräns att på samma sätt som Finlands östra gräns utgöra också EU:s yttre gräns. Utvecklandet av gränsövervakningen har därför ingått i våra samarbetsprojekt. En trygg och effektiv gränsövervakning ligger i hela regionens intresse.

Den kända finländska författaren Maila Talvio och hennes make, lingvisten J.J. Mikkola, lade grunden till vår tids kulturella band mellan Finland och Litauen redan när de för drygt hundra år sedan vistades i ert land i byn Ploksciai. De forskade i ert språk och er kultur och de blev oerhört fascinerade av det litauiska folket. I början av 1900-talet blev den finländske etnologen Aukusti Niemi minst lika hänförd av Litauen.

Det finns något hos det litauiska folket och i den litauiska kulturen som talar till finländarna på ett alldeles speciellt sätt. Varje år söker sig allt flera finländska turister till de historiska städerna och den vackra landsbygden i Litauen. Under de senaste månaderna har många finländska massmedier informerat om nya möjligheter för dem som spanar efter intressanta resemål. Jag är övertygad om att staden Klaipedas 750-årsjubileum instundande sommar kommer att öka finländarnas intresse för Litauen ytterligare.

Jag ber att få utbringa en skål för Er hälsa och välgång, Herr president, samt för det litauiska folket och för vänskapen mellan våra länder.