IDEA Republiken Finlands president Tarja Halonen, Democracy Forum 2001, Stockholm 27.6.2001

DEMOKRATIN OCH INFORMATIONSREVOLUTIONEN



Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper hör till de samhällsprinciper som kan godtas av alla oss som är samlade här. I en internationell jämförelse har många av oss relativt långvariga och goda erfarenheter av hur dessa principer och en god förvaltningssed har utvecklats i våra egna nationalstater. Vår allt mer globaliserade värld har likväl fört med sig en hel del nya utmaningar.

Globalisering kräver förmåga till effektiv ekonomisk konkurrens, vilket delvis tycks stå i konflikt med en hållbar utveckling för människor och miljö. Den enorma utvecklingen inom informationstekniken (IT) har varit en av förutsättningarna för globaliseringen. Fritt umgänge mellan människor är en av demokratins hörnstenar. En av de positiva möjligheter som den allt mer internationaliserade handeln och IT för med sig finns kanske just här.

Jag tycker att det förberedande arbetet inför detta möte på ett utomordentligt sätt har visat vilka olika sektorer som påverkas av IT. Information är ett effektivt redskap, och för en effektiv demokrati krävs också en fri och öppen informationsspridning. Om den öppna och fria informationen blir effektivare ökar detta också medborgarnas möjligheter att delta i den politiska processen och i beslutsfattandet.

Informationstekniken skapar möjligheter att samla, bearbeta och föra information vidare avsevärt mycket effektivare än förut. Detta kan antingen minska eller öka ojämlikheten mellan människor. När boktryckarkonsten uppfanns blev det möjligt att förmedla information i mycket större omfattning än tidigare, men det blev också mycket viktigare att lära sig läsa och skriva. På samma sätt förutsätter också IT nya färdigheter.

De som redan från förut har goda förutsättningar att ta emot och behandla information är i en bättre ställning än andra. Men IT kan också användas till att åtgärda brister i utbildningen. Detta kräver förstås både politisk vilja och ekonomiska resurser. I detta hänseende är konferenser som IDEA Democracy Forum 2001 mycket viktiga.

Större jämlikhet mellan människor behövs på många olika plan. Låt mig nämna ett exempel från mitt eget land. Finland anses vara ett land som är bra på att utnyttja informationstekniken. Det nordiska samhällssystemet garanterar alla barn en god utbildning oberoende av föräldrarnas ekonomiska eller samhälleliga ställning. Dessutom kan och vill vårt samhälle omskola också vuxna medborgare enligt behoven i arbetslivet eller helt enkelt för att förbättra en persons livskvalitet. Anpassningen till detta livslånga lärande är en mycket angelägen fråga, eftersom man inte bör inbilla sig att ens dagens unga kan ges en enda utbildning som sedan räcker till för alla de behov som uppkommer senare i livet. Detta är alltså inte en utmaning som gäller bara dagens vuxna befolkning, det är en ny livsstil.

De grupper som inte blir delaktiga i utvecklingen måste få kontinuerlig uppmuntran. Det är redan rutin att utbilda arbetslösa i den nya tekniken, likaså att motivera pensionärer att utbilda sig. Detta hindrar utslagning och gör det lättare att utveckla servicen.

Lika viktigt är det att beakta könsaspekten inom informationsrevolutionen. Eftersom IT blir allt vanligare som läromedel, måste vi se till att kvinnor och män får lika stor nytta av den. Särskilt viktigt är det att uppmuntra flickorna till att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs på framtidens arbetsmarknad.

När systemen utvecklas måste det ändå beaktas att IT i de flesta fall bara är ett redskap för människan, som dessutom måste behärska det som IT används för. Ny teknik kan i sig ha en enorm inverkan på utvecklingen inom det område där den tillämpas. Vi vet hur mycket t.ex. tidningshusen och medierna i allmänhet har förändrats, men det sker en likadan omvälvning också på andra områden.

Utvecklingen inom den offentliga sektorn är mycket stark. Polisens och domstolsväsendets arbete kan effektiveras och rättssäkerheten stärkas. Den sociala tryggheten kan göras mer heltäckande. Utbudet av social-, hälsovårds-, undervisnings- och kulturservice kan utvecklas genom nätverk som kombinerar tjänster tillhandahållna av många olika slags producenter. Detta ger människor större valmöjligheter i fråga om såväl kvaliteten på som kostnaderna för servicen.

Människor kan bli hjälpta, betjänade och skyddade, men också övervakade eller störda. De etiska reglerna för vad som är ett riktigt förfarande ändras inte om vi inte vill; det som ändras är att reglerna tillämpas på nya sätt och i nya situationer.

Men kommer sätten att engagera sig i ett demokratiskt samhälle att förändras? Jag läste med stort intresse förhandsmaterialet om detta. Ny teknik kan göra de traditionella formerna av engagemang snabbare och förbättra rättssäkerheten visavi dem. Men kan den också skapa nya och effektivare metoder för engagemang vilka ändå garanterar demokratin lika bra? För att begrunda detta måste man gå tillbaka och analysera demokratin i sig.

Informationsförmedlingen är ett led i denna process. Den är ett mycket viktigt led, men demokrati förutsätter också beslutsfattande, att medborgarna förbinder sig att ta ansvar
för sina ståndpunkter.

Det är helt tänkbart att göra olika opinionsmätningar rentav varje dag med den nya teknikens hjälp. Detta förekommer ju redan i vissa medier. Sådana mätningar har en viss betydelse, men de föder inget politiskt ansvar. Det är viktigt att skilja på opinionsmätningar och val.

Dessutom måste våra krav på folks engagemang ges rätta proportioner. Jag är fortfarande optimistisk när det gäller folks vilja att delta, men människors tid och intresse upptas också av andra helt försvarbara saker, från barnskötsel till arbete, studier eller rentav pianospel. Men jag tycker inte att detta förklarar varför valdeltagandet sjunker i länder som Finland och Sverige.

I Finland har valdeltagandet i riksdagsval av tradition rört sig kring 70 %. I mars 1999 uppgick valdeltagandet till 65,3 %, i valet till EU-parlamentet var det bara 31,4 %, i presidentvalet i januari 2000 steg det till 76,9 % (80,2 % vid andra omgången i februari) för att sedan åter sjunka till 55,9 % i kommunalvalet. Var låg skillnaden? För många val, tyckte i alla fall många människor.

I Irland har stödet för Europeiska unionen alltid varit starkt. I folkomröstningen om Nicefördraget var andelen röstande under 35 %. Fördraget förkastades med 54 % av rösterna emot och 46 % för (529 478-453 461). Resultatet av enkäterna före omröstningen var det motsatta. Det senaste parlamentsvalet i Österrike var likaså ett fenomen som förtjänar en egen undersökning.

Dessa exempel lyfter fram många frågor. Vilken vore effekten av e-demokrati? Gör den de unga mer aktiva och det demokratiska arvet på så sätt starkare, eller är det bara en viss typ av människor som blir aktivare? Också här är ett demokratiskt tillvägagångssätt viktigt.

Vilken är förklaringen till att uttryckligen de ungas valdeltagande har sjunkit i många länder som länge har räknats som demokratiska? Samtidigt åker ändå en del av de unga iväg för att demonstrera på olika sätt vid bl.a. toppmöten. Är detta ett bevis för att de unga tror att publicitet verkar snabbare och effektivare än en röst i ett val, eller handlar det om att de bara vill ha sin egen del av publiciteten?

Demonstrationerna håller på att bli populärare, och de utgör en del av demokratin. Jag, och givetvis många andra med mig, är oroade över våldet och den publicitet det tyvärr lätt får. Jag frågar vidare: kan valdeltagande och annan aktivitet mötas?

Själv tror jag att publicitet för en del människor - i synnerhet unga - kan vara ett intressantare sätt att påverka än traditionellt demokratiskt engagemang. Då är det mer en fråga om förhållandet mellan makt och demokrati. Att svara på detta kräver mer undervisning i demokrati än i teknik.

De exempel som jag har tagit upp belyser också hur svårt det är att lära sig demokrati på ett bestående sätt. När vi diskuterar samma frågor på det globala planet är det bra att hålla detta i minnet. Vi vågar ändå anse våra erfarenheter värdefulla.

När det gäller utvecklingsländer och övergångsekonomier har Finland som viktigaste mål för sin politik att arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprinciper och en god förvaltning. Vi utnyttjar informationstekniken till att öka färdigheterna inom många samarbetsprojekt från Sydafrika och Namibia till Mellanöstern och Balkan. Låt mig åskådliggöra detta med ett par exempel.

Vi har nyligen startat ett informations- och kommunikationstekniskt samarbetsprogram (ICT) mellan SADC och Finland. Denna teknik spelar en avgörande roll för den regionala integrationen i södra Afrika. Södra Afrika har inte råd att marginaliseras, och områdets förmåga att effektivt integreras i världsekonomin beror på hur det kan handskas med, ta till sig och utnyttja informationstekniken. Det huvudsakliga syftet med samarbetet mellan SADC och Finland är att göra informationen lättare tillgänglig och förbättra alla gruppers möjligheter att dra nytta av ICT.

På Balkan stöder vi programmet South East European News Exchange, som syftar till att främja ett fritt informationsflöde. Avsikten är att ge folk en bättre bild av frågor och problem i området. Inom den utbildning som ordnas för lokala nyhetschefer, journalister och nyhetsredaktioner är informationstekniken ett viktigt element som ger dem en gemensam professionell utgångspunkt så att de kan förmedla nyheter objektivt och balanserat.

Dessa exempel illustrerar några program där informationstekniken utnyttjas till att öka färdigheterna, i syfte att nå långsiktiga demokratifrämjande mål. Vi är medvetna om att den snabba utvecklingen inom denna bransch skapar nya områden där IT kan vara ett nyttigt hjälpmedel i arbetet för demokrati, och vi måste kontinuerligt försöka få fram metoder som kan göra våra program effektivare.

När allt kommer omkring är det viktigaste ändå att utveckla det mänskliga kunnandet, så att vi kan utnyttja de verktyg som står till vårt förfogande. Därför måste tyngdpunkten läggas på att utveckla det mänskliga kapitalet, inklusive etiken.

Jag önskar konferensen framgång i dess arbete!