Dagens Nyheter: Sauli Niinistö: Finland värderar att skydda sig

Dagens Nyheter
12.4.2020

Man kan inte rekommendera att folk inte ska gå ut och äta om restaurangerna ändå håller öppet. Reglerna måste vara tydliga, säger Finlands president Sauli Niinistö.

Niinistö hade en aktiv roll när Finland gick in för hårda restriktioner för att stävja coronaviruset. I en intervju med DN förklarar han varför.

I vanliga fall tar Finlands president Sauli Niinistö emot journalister på sitt residens Talludden i Helsingfors. Nu intervjuar DN presidenten per telefon. Han befinner sig i ett avgränsat område – hela Nyland är avspärrat fram till den 19 april. Restaurangerna och caféerna i Finland är stängda, skolorna undervisar på distans.

– Just nu ser det ut som att vår politik har fungerat. Vi har låga dödssiffror och antalet personer som behöver intensivvård är också lågt. Hittills ser det ut att ha gått bra, säger presidenten, och tillägger blixtsnabbt:

– Ser ut! Vi är klokare efteråt.

Att Finland har gått in för så kraftiga restriktioner mot coronaviruset – betydligt kraftigare än i Sverige – är precis vad Niinistö själv har arbetat för. Redan den 9 mars kallade han riksdagsgruppernas ordföranden till Talludden för att diskutera hur Finland skulle stävja coronautbrottet. Han var aktiv i kulisserna för att regeringen skulle ta beredskapslagen i bruk. Beredskapslagen ger Finlands regering stora befogenheter att bland annat besluta om vem som ska få vård och läkemedel.

En sådan lag kan bara antas om landet försätts i undantagstillstånd. Det har Finland aldrig gjort i fredstid. Men den 16 mars meddelade regeringen att undantagstillstånd införs och skolorna stänger.

– Det var lätt att konstatera att man behöver undantagstillstånd. Och där gjorde jag min del. Jag var aktiv och varnade, säger Niinistö.

Enligt kritikerna borde Niinistö ha hållit sig mer i bakgrunden, eftersom Finlands president i huvudsak ansvarar för utrikespolitiken. Inrikesfrågor tillhör regeringens bord.

– Att förklara undantagstillstånd måste man göra tillsammans med regeringen. Jag anmälde till regeringen att vi borde göra det. Regeringen hade sedan ett mycket större arbete då det gällde att gå igenom lagstiftningen och utarbeta alla nödvändiga åtgärder. De gjorde allt förberedande arbete över ett veckoslut, svarar Niinistö.

Han fortsätter:

– Hur hade man tänkt om jag hade varit tyst hela tiden? Jag är ju president.

Sedan coronaviruset bröt ut har Niinistös roll som landsfader blivit allt starkare. Han uppmanar finländarna till omtänksamhet och solidaritet. Samtidigt har han mycket lite tålamod med oförsiktighet och läxar upp personer som tror att de har motståndskraft mot coronaviruset.

– Den sortens mod tar slut senast vid sjukbädden, dundrade Niinistö i en Yle-intervju.

Ni är inte rädd för att läxa upp folk?

– Jag tycker inte om attityden ”jag klarar mig, låt coronan komma”. Jag ville väcka krismedvetenhet. Men jag ville också få finländarna att förstå att man kan hålla fysiska avstånd men ändå vara nära varandra i tanken.

Samtidigt, konstaterar Niinistö, har finländare precis som svenskar en tradition av att vara laglydiga. Trots detta ansåg regeringen det nödvändigt att spärra av Nyland och Helsingfors, stänga ner restauranger och införa distansundervisning i skolorna.

Varför tror inte Finland på frivillighet, om folk ändå är bra på att följa rekommendationer?

– Vi började också med rekommendationer. Men man kan inte rekommendera folk att de inte ska gå ut och äta om restaurangerna ändå håller öppet. Då tänker ju folk: ”Restaurangen är öppen, jag går in”. Det behövs reglering här. Om det finns tydliga regleringar är det lättare att få folk att agera som de ska.

Den viktigaste frågan i Finland nu är hur man ska kunna öppna upp efter nedstängningen utan att det kommer en ny, stor smittovåg. Enligt planerna avlägsnas spärrarna kring Helsingfors och Nyland den 19 april. Skolorna ska öppna den 13 maj, restaurangerna först i slutet av maj.

Niinistö säger att svaret är att öka testandet. – Det handlar om att skapa fördämningar. Att bromsa upp nya smittovågar genom att testa och hitta personer som bär på corona utan att veta om det själva. Då kan fler människor arbeta och leva sina liv normalt. Om det lyckas behöver det inte ta så lång tid. Vi trappar upp testandet i Finland nu.

Att Sverige och Finland har helt olika strategier när det gäller coronaviruset är något som Niinistö har noterat. Vem som har rätt vill han inte säga.

– Jag kan inte ta ställning till Sveriges strategi. Man litar på den i Sverige. Min uppfattning är att experterna i Sverige och Finland är av olika åsikt. Efteråt vet vi vilken politik som var den bästa.

De här omfattande restriktionerna blir mycket dyra för Finland. Är det värt priset att rädda liv om man samtidigt förstör andra liv?

– Det hjälper inte ekonomin om fler människor dör. Och det är inte sagt att det blir dyrare att införa restriktioner än att låta bli. I Finland tror vi att genom snabbare avgränsningar får vi fortare situationen under kontroll. Då kan vi också snabbare övergå till ett vanligt liv, eller åtminstone till en nivå där vi kan hålla alla hjul snurrande. Vi tror att det lönar sig i längden. Men det vet ingen än.

”Det här är en katastrof, men kanske den ändrar på våra tankegångar, kanske inser folk i världen att på ett gemensamt hot måste man svara gemensamt.” Foto: Nicklas Thegerström

Att Finland har två krig i sin närhistoria tror Niinistö spelar viss roll.

– Vi har inte så många människor kvar från krigstiden, men att vara beredd sitter djupt i finska minnet. Jag talar nu om försörjningssäkerheten. Det är en specialitet i Finland. Det är också lättare att införa beredskapslagar i Finland, men inte var det lätt här heller. Det krävde ett omfattande arbete att studera alla lagar. Men faktum kvarstår: Finland har värderat att vara i skydd. Man ser det också i vår obligatoriska värnplikt.

Finland har ett av Europa mest välförsedda beredskapslager. Samtidigt förbjuder finländsk lag att man delar med sig till grannar, exempelvis Sverige.

Kan Finland tänka sig att ändra på lagen och dela med sig till Sverige om ett kritiskt behov uppstår?

– När det gäller skyddsutrustning för att bekämpa coronan så har vi själva inte tillräckligt. Att vi över huvud taget hade extra utrustning beror på att man köpte in den under sars för tio år sedan. Men det räcker ändå inte, vi har stor brist. Det diskuteras mycket i Finland just nu hur vi ska klara situationen. Vad gäller mat och energi, den sortens vardagliga förnödenheter, så finns det kanske möjligheter. Det har vi betydligt mer av.

Niinistö har själv varit aktiv och tagit diplomatisk kontakt med Kina för att få in mer skyddsutrustning. Än så länge vet han inte om det verkligen har lett till något.

– Alla länder i Europa har samma problem. Man har beställt en massa, men inget kommer.

Gång på gång har Sauli Niinistö sagt till den finländska allmänheten: Vi klarar det här. Och det håller han fast vid. Samtidigt poängterar han att coronaviruset inte försvinner, även om man lyckas bromsa smittspridningen.

– Coronan kommer att gömma sig kvar någonstans. Faran för en ny våg försvinner inte. Helt fria är vi inte förrän ett vaccin har utvecklats. Det här är en katastrof, men kanske den ändrar på våra tankegångar, kanske inser folk i världen att på ett gemensamt hot måste man svara gemensamt.

Nu gör man det inte, konstaterar Niinistö.

– Alla är fortfarande för överraskade.

Anna-Lena Laurén, DN:s korrespondent

Publicerat med tillstånd av Dagens Nyheter
Julkaistu Dagens Nyheterin luvalla