Den avslutande debatten under Gullrandadiskussionerna 2019 ventilerade demokratins nuläge och framtid under rubriken "Politiken i brytningsskede, hur klarar sig demokratin?" Redaktören Olli Seuri var moderator för diskussionen där man bland annat tangerade populism, teknik, ekonomi och ungas politiska engagemang.
Enligt Liisa Jaakonsaari, ordförande för Finlands Atlantsällskap, motsvarar höger–vänster-dikotomin inte längre verkligheten. Nya former av motsättningar har vuxit fram på skalorna konservativ–liberal och nationalist–globalist. ”Demokratin klarar sig, men hur är det med värderingarna? Och fungerar det politiska systemet?” frågade hon. Att det finns utmanare som genomlyser de gamla partierna är visserligen bättre än att det politiska systemet lamslås.
Professor Anu Kantola ansåg att politiken går i vågor och nu befinner vi oss i ett svall av politiska motsättningar. Populismen fick sitt uppsving efter finanskrisen 2008. I Finland har strukturomvandlingen inom ekonomin också i övrigt satt sin prägel på partiernas historia. ”Vi har en väldigt stor grupp människor med sin politiska hemvist i mittfältet. De försöker hitta ett parti som passar dem, och de är också benägna att byta läger från val till val. En gång för alla och livet ut gäller inte längre i fråga om partitillhörighet.”
Seppo Kääriäinen påpekade att en ny regim ofta uppkommer som ett alternativ till den tidigare. ”Man vill komma loss från det gamla. Också det är demokrati.” ”Man kan säga att republiken har utvecklats och i våras visade den än en gång sin livskraft”, konstaterade Kääriäinen.
Enligt utrikesredaktören Heikki Aittokoski genomgår världen och ekonomin en enorm förändring, vilket knappast någon kan undgå att märka. ”Om vi tänker på vad som har hänt inom tekniken under de senaste 20–30 åren så skulle det vara ett under om det inte fanns turbulens inom politiken”, sade Aittokoski. ”I största delen av Europa är institutionerna så stabila att jämförelser med 1920–1930-talen är rejält överdrivna”.
Kritiska medborgare utlämnade åt algoritmer
Minister Jaakko Iloniemi och studerande Jussi Laatikainen uttalade sig från publiken och lyfte fram konsekvenserna av de algoritmer som den nya tekniken och storföretagen bakom social medier använder.
Liisa Jaakonsaari efterlyste spelregler för digitala medier. För närvarande finns det inga regler, men EU håller på att ta fram sådana. ”Algoritmerna är affärshemligheter. De är en tämligen omskakande framtidsvision, om vi ger dem makt till exempel i rekryteringar, vid ansökan om banklån, i studievärlden.”
”Vi har aldrig tidigare varit i en situation där en handfull amerikanska storföretag har en så enorm och så global makt”, sade Heikki Aittokoski. Han uppskattade att ”techclash” är på frammarsch och att dystopier är trendiga, men trots det sade han sig vara optimistisk: demokratin klarar sig. ”Tekniken har till största delen förbättrat våra liv och vår vardag.”
Också Anu Kantola sade sig vara optimist, trots att vi i Finland till följd av utvecklingen av artificiell intelligens kommer att förlora ca 200 000 arbetsplatser per år. ”Medelklassens liv har blivit osäkrare. Också i Finland har splittringen inom medelklassen börjat öka.” Enligt Kantola har vi lyckats bygga Finland tillsammans, men nu gäller det att se till att alla hänger med också i fortsättningen.
”I ett fritt samhälle är kritiska medborgare hörnstenen för demokrati”, betonade Seppo Kääriäinen. ”Hur kan vi försäkra oss om att det finns kritiska finländare?”, frågade Kääriäinen.
”Fråga oss!”
De ungas röstningsaktivitet och intresse för politik väckte diskussion. Paneldeltagarna räknade med att kampen mot klimatförändringen – ”klimatgänget” som Kääriäinen uttryckte det – kommer att aktivera de unga.
”Tala inte om de unga, utan fråga av de unga”, sade Heli Saarinen som i publiken företrädde Finlands FN-Ungdom. De unga reagerar på politik på ett fenomenbaserat och sektorövergripande sätt. ”Klimatet är den fråga som de unga är mest intresserade av nu och i framtiden.”
I sina avslutningsord tackade president Sauli Niinistö deltagarna i diskussionen. ”De uppfattningar som framförts här i dag har varit realistiskt optimistiska. Det är en utmärkt utgångspunkt”, sade presidenten.
Presidenten konstaterade att det i arbetsgrupperna fanns ”människor som lyssnar på andra människor. Dessutom verkade de vara lyhörda för varandra”.
”Ett varmt tack till er alla. Detta har varit en utomordentligt givande diskussion.”