Vid sitt möte i Helsingfors den 3 maj 2023 gjorde Finlands och Ukrainas presidenter samt Danmarks, Islands, Norges och Sveriges statsministrar följande uttalande.
Ukrainas ledare och de fem nordiska länderna upprepade sitt entydiga fördömande av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Ukraina har visat en anmärkningsvärd beslutsamhet när det har utövat sin självklara rätt till självförsvar mot detta oprovocerade och oberättigade angrepp. Ryssland måste omedelbart, fullständigt och villkorslöst dra tillbaka alla sina militära styrkor från Ukrainas territorium inom dess internationellt erkända gränser.
De nordiska länderna står fast vid sitt engagemang för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser De nordiska länderna kommer att fortsätta sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd till Ukraina så länge det behövs – individuellt, tillsammans som Norden och genom internationellt samarbete i Europeiska unionen, i Nato, i Förenta nationerna och i andra format.
De nordiska länderna har givit Ukraina solida och robusta militära bidrag genom att donera en mängd olika vapensystem, däribland luftvärnssystem av högt värde, Leopard-stridsvagnar, bepansrade stridsfordon samt artillerisystem och ammunition. Det sammanlagda värdet av de nordiska ländernas nationella militära stödpaket som hittills har utfärdats till Ukraina sedan februari 2022 uppgår till cirka 4,4 miljarder euro. Detta militära stöd fortsätter och nya paket förbereds, med ständig hänsyn till Ukrainas mest akuta och omedelbara behov av att stärka sin försvarsförmåga. Ukraine Defence Contact Group (den så kallade Ramsteingruppen) som leds av Förenta staterna är ett viktigt samordningsforum för dessa internationella insatser.
Utöver sina nationella bidrag deltar de nordiska länderna aktivt i Europeiska unionens åtgärder: i det militära stödet till Ukraina genom den europeiska fredsbevarande resursen och i utbildningen av ukrainska soldater genom EU:s militära biståndsuppdrag.
Samtliga nordiska länder har förutom det militära biståndet gett Ukraina civilt bistånd, bland annat finansiellt, humanitärt och akut stöd. Det sammanlagda värdet av dessa nationella nordiska åtgärder sedan februari 2022 överstiger redan 1,5 miljarder euro och kommer att fortsätta att öka.
De nordiska länderna stöder Ukrainas initiativ för en rättvis och hållbar fred som bygger på Ukrainas suveränitet och territoriella integritet. Den fredsformel som Ukraina har lagt fram innehåller en rad viktiga mål, varav de nordiska länderna redan arbetar med många, till exempel att garantera kärnsäkerheten och motverka de allvarliga miljökonsekvenserna av kriget. De nordiska länderna är redo att samarbeta med Ukraina för att säkerställa ett så brett internationellt deltagande som möjligt i genomförandet av Ukrainas fredsformel och i ett globalt fredstoppmöte.
Ukraina och de nordiska länderna understryker sitt fasta åtagande att säkerställa ansvarsskyldighet för de ansvariga för krigsförbrytelser och andra grymma brott som begåtts i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De nordiska länderna välkomnar de pågående internationella ansträngningarna, i samarbete med Ukraina, för att säkerställa ansvarsskyldighet genom att inrätta en lämplig mekanism (ett slags specialdomstol) för lagföring av aggressionsbrottet. Ett brett internationellt stöd är avgörande i detta avseende. Därför deltar de nordiska länderna i kärngruppen för att fastställa ansvarsskyldighet för aggressionsbrottet mot Ukraina och uppmanar andra länder att ansluta sig och bygga upp internationellt stöd för inrättandet av en domstol. De nordiska länderna välkomnar överenskommelsen om ett nytt internationellt centrum för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina (ICPA) i Haag och ser fram emot att det ska öppnas så snart som möjligt.
Ukraina och de nordiska länderna upprepar sitt stöd för de utredningar som utförs av Internationella brottmålsdomstolens åklagare, vilka är ett steg mot ansvarsskyldighet, och har noterat domstolens arresteringsorder.
Ukraina och de nordiska länderna är eniga om behovet av att öka vårt kollektiva tryck på Ryssland genom ytterligare sanktioner för att försvaga Rysslands förmåga att fortsätta sitt olagliga aggressionskrig. Insatserna för att säkerställa ett effektivt genomförande av sanktioner och för att förhindra och motverka kringgående i och från tredjeländer måste stärkas.
Ukraina och de nordiska länderna kommer att fortsätta att arbeta tillsammans med andra för att utveckla mekanismer för att kompensera förluster, personskador och andra skador orsakade av den ryska aggressionen. Därför är det internationella skaderegistret, som ska läggas fram vid Europarådets toppmöte i Reykjavik den 16–17 maj 2023, en viktig milstolpe. Vi kommer att fortsätta att undersöka lämpliga alternativ för att finansiera en kompensationsmekanism, inklusive en sund rättslig grund för att använda frysta och immobiliserade ryska tillgångar, för att stödja återuppbyggnaden av Ukraina och för att möjliggöra gottgörelse.
De nordiska länderna har tillsammans med internationella organisationer och partner åtagit sig att delta i återhämtningen och återuppbyggnaden av Ukraina efter kriget. Redan nu är det viktigt att lägga grunden för ett ambitiöst och långsiktigt engagemang som kommer att skapa möjligheter och hjälpa det ukrainska folket att bygga upp sitt land igen. Det är viktigt att engagera alla relevanta partner, inklusive privata företag och internationella och nordiska finansinstitut, i syfte att säkra det ekonomiska stöd, de investeringar och den kunskap som behövs för att garantera en blomstrande framtid för Ukraina.
Framtiden för Ukraina och dess folk ligger inom den euroatlantiska familjen. Europeiska unionen har redan erkänt Ukrainas europeiska perspektiv och gett Ukraina status som kandidatland för EU-medlemskap. De nordiska EU-medlemmarna kommer att ge sitt fulla stöd till Ukraina i dess reformarbete och dess strävan att uppfylla de villkor som krävs för att inleda anslutningsförhandlingar så snart som möjligt, och ser fram emot kommissionens rapport före utgången av 2023. Samtidigt fortsätter de nordiska länderna på kort sikt att arbeta för att upprätthålla en fortsatt hög nivå av omedelbart civilt bistånd till Ukraina, bland annat genom olika EU-mekanismer.
Inom ramen för Nato fortsätter alla nordiska länder att fokusera på det omedelbara stödet till Ukraina för att bidra till en betydande upptrappning av Natos omfattande biståndspaket till Ukraina. Ukraina har rätt att välja sina egna säkerhetsarrangemang. Vid toppmötet i Bukarest 2008 kom de allierade överens om att Ukraina ska bli Natomedlem. Natos öppna dörrar-politik är fast förankrad i Washingtonfördraget. Ukraina begärde formellt ett påskyndat förfarande för Natomedlemskap i september 2022. De nordiska Natomedlemmarna kommer att fortsätta att stödja Ukraina på dess väg mot ett framtida medlemskap. Redan före medlemskapet är Ukrainas säkerhet av stor betydelse för alliansen. Ukraina och de nordiska Natoländerna ser fram emot att ta upp dessa frågor vid Natos toppmöte i Vilnius i juli 2023. De nordiska länderna fortsätter sitt starka stöd för att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig själv.