Gullranda-diskussionerna avslutades: ”Svårt att säga vilka skillnaderna mellan Sverige och Finland är”

President Niinistö avslutade Gullranda-diskussionerna 2016. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

Republikens president Sauli Niinistö avslutade Gullranda-diskussionerna med att kommentera dagens huvudteman: samarbetet mellan Finland och Sverige och EU:s framtid. ”Det förefaller finnas skillnader mellan Finland och Sverige, men vilka de är, det är ganska svårt att säga på rak arm”, sammanfattade presidenten. Både Finland och Sverige beaktar situationen i sina ställningstaganden och lämnar tillräckligt med utrymme också för framtida beslut.

En skillnad som kom fram i diskussionerna var när man på svenskt håll konstaterade att Sverige inte i detta läge skulle bjuda in Rysslands president. ”Jag hoppas att ni också ser en annan större skillnad, eller åtminstone en längre sådan, på över 1 300 kilometer. Finland har en längre gräns med Ryssland än alla EU-länder tillsammans och en nästan lika lång gräns som Nato-länderna tillsammans. Den situationen kan vara svår att sätta sig in, men försök föreställa er att Ryssland skulle ligga där Norge nu ligger”, sade president Niinistö.

Enligt president Niinistö betonades i diskussionen om Europas säkerhet och framtid särskilt tre teman: EMU, migrationen och det politiska trycket på det nationella planet. ”Bröt vi mot våra egna regler och värderingar på alla tre punkter?”, frågade president Niinistö.

Från romantik till realism i arktiska frågor

Verkställande direktören för Centralhandelskammaren Risto E. J. Penttilä sammanfattade diskussionen i den arbetsgrupp som behandlade det arktiska samarbetet med att konstatera att ”arktisk romantik har blivit arktisk realism.” Området ses inte längre som något slags eldorado utan som ett område för arktiskt samarbete till exempel inom gränsbevakningen. Detta beror på geopolitiska förändringar och sänkningar av priserna på olja och gas. Området erbjuder ändå fortfarande ekonomiska möjligheter: ”Finland har stora möjligheter att genomföra byggnadsprojekt i norra Sverige och i Norge”, sade Penttilä.

Han konstaterade att inom Europeiska unionen kan vi bli ledare i arktiska frågor. Det är viktigt att arktiska ärenden kan marknadsföras så att de berör hela unionen och också beaktar Norges och Islands synpunkter. Arbetsgruppen behandlade också Finlands förberedelser inför ordförandeskapet i Arktiska rådet 2017–2019.

Integrationen – en utmaning

Journalisten Paula Salovaara redogjorde för diskussionen i den arbetsgrupp som behandlade integrationen av invandrare. Salovaara konstaterade att det fanns en avsevärd mängd sakkunskap i gruppen. Utöver attityden hos den som ska integreras ansågs språk, familj och sysselsättning vara centrala. Enligt arbetsgruppen finns det två viktiga faktorer med tanke på integrationen: delaktighet och en meningsfull tillvaro. Enligt Salovaara var åtgärder för att underlätta arbetsmarknaden en fråga som hade diskuterats mycket i arbetsgruppen.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättade för arbetsgruppen om de lärdomar myndigheterna hade dragit av situationen med asylsökande. Hon betonade vikten av en gemensam lägesbild, vision och plattform, som möjliggör en dialog mellan alla behöriga myndigheter i invandrarfrågor.

Enligt Osmo Soininvaara kunde Finland lära sig av t.ex. Sverige och Canada när det gäller integration. Han berättade att i Sverige kan en asylsökande som fått avslag på sin ansökan få arbetstillstånd om han eller hon har lyckats få en arbetsplats före asylbeslutet.

”Vi måste förstå att snabbhet är en avgörande faktor”, sade Matti Apunen, direktör för Näringslivets delegation EVA. Enligt Apunen måste vi lära oss att tåla positiv diskriminering så att invandrare snabbare kommer in i arbetslivet. Även arbets- och näringsministeriets migrationsdirektör Sonja Hämäläinen efterlyste mod att göra olika försök. Elli Luukkainen, ordförande för Finlands Gymnasistförbund, betonade i sitt anförande vikten av att personer som ska integreras har tillgång till arbete, utbildning och hobbyverksamhet. Hon berättade att gymnasieelever ordnar hobbyverksamhet för asylsökande.

Samarbete utan begränsningar, men ur en realistisk synvinkel

Henrik Lax sammanfattade diskussionen i den arbetsgrupp som dryftat Sveriges och Finlands försvarssamarbete. Enligt honom kom det tydligt fram i diskussionen att länderna vill bygga upp ett försvarssamarbete utan begränsningar. Han påpekade dock att ”samarbetet ska ses ur en realistisk synvinkel”. Enligt Lax ansåg arbetsgruppen att Gullranda-diskussionerna erbjuder en utmärkt möjlighet att bygga upp förtroendet mellan Finland och Sverige och få veta mera om partnerns ståndpunkter. Lax konstaterade dock att ”förväntningarna lätt blir för stora”.

Arbetsgruppen hade också diskuterat en samordning av Finlands och Sveriges försvarspolitik t.ex. i fråga om ett eventuellt Nato-beslut eller relationerna med USA.

Försvarsministeriets överdirektör Janne Kuusela konstaterade att Finland och Sverige har ett pragmatiskt och nära försvarssamarbete, men efterlyste tydligare mål och visioner i samarbetet.

Minister Jaakko Iloniemi påminde att ”vi inte kommer att åka hem med några säkerhetsgarantier”. Enligt honom blev de som hade hoppats på sådana från Gullranda besvikna.