Kraft och styrka eller en gemensam ordning? var frågan i öppningsdebatten

Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli

I den inledande debatten i Gullranda i söndags diskuterade deltagarna kraftens och styrkans ökade betydelse i den internationella politiken. Att den regelbaserade världsordningen håller på att urholkas gjorde debattörerna betänksamma. Hur övertyga människor och statschefer om det regelbaserade systemets fördelar var en viktig fråga som debattörerna lyfte fram.

Enligt ordföranden för FN:s generalförsamling Miroslav Lajčák finns det ett enkelt svar på rubrikens fråga. ”En gemensam ordning är uppenbart det rätta svaret, ingen kan ensam lösa världens problem.” Vad ska vi göra nu när kraft och styrka har fått en ökad betydelse är den verkliga utmaningen, menade Lajčák. Enligt Lajčák har man bemött situationen genom att neka eller instämma, men nu är det dags att kämpa emot.

Carl Bildt försvarade den regelbaserade ordningen ännu mer direkt. ”Den internationella liberala ordningen har varit en otrolig framgång”, konstaterade Sveriges tidigare stats- och utrikesminister. Det senaste kvartsseklet har enligt Bildt varit det bästa i mänsklighetens historia. Under denna tid har man åstadkommit sådant som enligt många var omöjligt. Globalisering är enligt Bildt anledningen till allt det här.

OECD:s biträdande generalsekreterare och Finlands tidigare statsminister Mari Kiviniemi tillförde ett ekonomiskt perspektiv till debatten genom att berätta varför vi behöver ett regelbaserat system. Kivimäki påpekade att handeln med nyttigheter och tjänster har fyrdubblats och att antalet internetuppkopplingar har ökat explosionsartat efter 1990-talet. ”Det finns ingen återvändo”, sade hon. Enligt Kivimäki behöver vi ett regelbaserat system för att lösa de utmaningar som följer av tillväxten.

Det regelbaserade systemets förnedringstillstånd

När CMI:s verksamhetsledare Tuija Talvitie som ledde debatten bad debattörerna för fram sina synpunkter på världsläget var alla eniga om den regelbaserade världsordningens förnedringstillstånd. Allmänt ansåg debattörerna att det är en förlust i synnerhet för små stater. Orsaken till förnedringstillståndet är de stora staternas förändrade förhållningssätt. Enligt Bildt är Ryssland och Kina villiga att ändra reglerna medan USA rentav vill förbjuda dem helt och hållet.

Efter anförandena diskuterade deltagarna allmänt metoder för att återställa det regelbaserade systemet.

Riksdagsledamoten Erkki Tuomioja frågade Carl Bildt varför det regelbaserade systemets fördelar som Bildt nämnde inte blivit erkända på bredare bas. Enligt Bildt har fördelarna varit ekonomiska, medan människors bekymmer är kulturrelaterade. Problemet är främst den kulturella, inte den ekonomiska otryggheten, hävdade Bildt.

Lajčák ansåg att i dagsläget använder internationella organisationer inte sin potential fullt ut, och samtidigt är också dialogen mindre livlig. Dessutom når synpunkterna om det internationella systemets fördelar inte människorna. ”Vi har glömt att vi försöker lösa deras problem. Vi måste tala deras språk.”

Bättre tider?

Kivimäki påpekade att globalisering är ett fenomen som kräver ytterligare forskning för att vi allt bättre ska kunna möta de utmaningar den medför. Svaret finns bland annat i bättre sociala skyddsnät och boendelösningar, trodde Kivimäki. Kivimäki underströk också den privata sektorns roll i att ta fram och finansiera hållbara lösningar.

Republikens president Sauli Niinistö undrade när vi enligt debattörerna kan förvänta oss bättre tider. Presidenten hänvisade till begreppet kreativ förstörelse introducerat av nationalekonomen Joseph Schumpeter och förmodade att ibland kräver en förändring till det bättre först sämre tider. Alla paneldebattörer förmodade att det regelbaserade systemets förnedringstillstånd kommer att fortsätta ett tag, men de såg också många möjligheter till bättring.

Det regelbaserade systemets förnedringstillstånd

Bättre tider?

Bilder på Flickr