Copyright © Republikens presidents kansli
I öppningssessionen för Gullrandadiskussionerna måndagen den 17 juni dryftades Finlands plats i en föränderlig värld. I sitt öppningstal uppmanade president Niinistö till djärvhet och öppenhet, och debatten var också livlig.
Professor Hiski Haukkala frågade om Finland i och med förändringarna i Europa håller på att förflyttas till EU:s periferi. "Om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik inte fungerar, har vi då en utrikespolitik som är oberoende av EU?", frågade han. "Har vi realistiska alternativ? Sannolikt inte."
"De nordiska länderna är en naturlig refenrensram för Finland", sade Haukkala. "Men är Finland egentligen längre ett nordiskt land? Hur positionerar vi oss själva i den nordiska kontexten i dag?"
Tuomioja: En värld av ömsesidigt beroende
Enligt utrikesminister Erkki Tuomioja lever vi i en värld med två verkligheter. Den gamla realpolitiska världen stöder sig på maktpolitik och militära hotbilder. "Sedan finns den andra världen, som präglas av ömsesidigt beroende", sade utrikesministern. I en värld med ömsesidigt beroende ska säkerheten byggas upp tillsammans, och den verkligheten förstärks hela tiden.
I en värld med ömsesidigt beroende är alla utsatta för både globala och andra former av icke-statligt hot", sade utrikesminister Tuomioja. "Vi är tvungna att svara, inte bara på hot mot den hållbara utvecklingen, utan också på huruvida vi har möjlighet att bevara vår framgångsrika modell för välfärdssamhället".
Andersson: Den politiska analysen bör uppdateras
Enligt Li Andersson, ordförande för Vänsterunga i Finland, finns det ett behov av att uppdatera den politiska analysen i Finland. Den senaste tidens informationsläckor är ett modellexempel på hur världen och samhället förändras. "En stor del av den tid som vi tillbringar på nätet, och största delen av den information som vi lägger ut på nätet, finns på molnservrar som upprätthålls av några få tjänsteleverantörer, och som därmed förmodligen också är tillgänglig åtminstone för Förenta staternas och eventuellt även för andra underrättelsetjänster."
Ett litet land bör enligt Andersson ändå göra stora linjeval. "Fortsätter vi att vara ett militärt alliansfritt land även i fortsättningen? Vilken roll har de mänskliga rättigheterna i utrikespolitiken?", frågade Andersson. Offentligt framförda mål om att främja de mänskliga rättigheterna och demokratin förlorar sin betydelse om man samtidigt idkar vapenhandel med krigförande länder, sade hon.
Sipilä: Kalla problemen vid deras rätta namn
Centerns ordförande Juha Sipilä stod som fjärde i turen att hålla inledningsanförande vid morgondiskussionen på Gullranda. Finland som samhälle befinner sig i en ledningskris, och vi måste alla se oss i spegeln, sade Sipilä. "Vi är inte kvicka och vi följer inte med vår tid." Den ekonomiska politiken och utrikespolitiken är allt mer sammanflätade. "Nu är det Asiens tur att öka sitt välstånd och vår levnadsstandard i Europa hotar att sjunka. Vi har inte ännu insett det, eftersom vi fortsätter att bygga vårt välstånd på kredit", fortsatte Sipilä.
Sipilä räknade upp fyra förutsättningar för att hänga med sin tid: Man ska lära sig av, inte bestraffas för sina misslyckanden; man ska kalla problemen vid deras rätta namn; man bör ifrågasätta sina egna tankar; i en kreativ gemenskap är det roligt och motiverande att få till stånd förändringar. "För att ett litet land ska klara sig krävs utöver ekonomisk styrka också vilja och förmåga att bära globalt ansvar", sammanfattade Sipilä.
Apunen: Universalism vs exklusivism
Som sist i turen att tala stod direktören för Näringslivets delegation Matti Apunen. Den ideella spänningen i världen går mellan universalism och exklusivisim, sade han. Universalismen betonar bl.a. de mänskliga rättigheterna, internationella organisationer och de sociala medierna. Exklusivismen framhäver nationella strömningar och skillnader i stället för likheter. I västländerna avspeglas detta som populism och ett växande intresse för nationalism.
Enligt Apunen handlar utrikespolitiken i allt högre grad om handelspolitik och ekonomisk politik. "I vilka nätverk kan vi garantera en sådan produktivitetsutveckling som verkligen håller oss med i den globala konkurrensen?", frågade Apunen. I ett komplext system kan den säkerhetspolitiska situationen ändras snabbt: "När ett imperium rasar samman kan det ske mycket snabbt."
I den livliga debatt som fördes efter anförandena behandlades sådana teman som relationerna mellan ekonomin och diplomatin, det nordiska och det transatlantiska samarbetet, alliansfrihetsbegreppet samt frågan om vid vilka bord Finland borde sitta.