Statsrådets kommunikationsavdelning
13.2.2015
76/2015
Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har tagit del av en översikt över Finlands säkerhetspolitiska samarbete. Översikten har utarbetats vid utrikesministeriet, och republikens presidents kansli, statsrådets kansli och försvarsministeriet har bistått med kommentarer och sakkunnighjälp.
När utskottet tog del av översikten konstaterade det att översikten i enlighet med uppdraget är begränsad till sin natur och endast behandlar Finlands säkerhets- och försvarspolitiska samarbete med olika institutioner och stater utifrån de gällande riktlinjerna. Den är inte en Natoutredning och behandlar inte heller frågor som gäller den s.k. övergipande säkerheten.
Målsättningen är att översikten ska främja diskussioner om Finlands säkerhet. Översikten är särskilt aktuell på grund av det rådande internationella läget, som präglas av ökad osäkerhet och ansträngda relationer mellan staterna. Ryssland har genom sitt agerande i Ukraina brutit mot internationell rätt och mot grundprinciperna för den europeiska säkerheten. Förenta staterna och EU har på grund av detta påfört Ryssland sanktioner som man hoppas ska leda till att landet ändrar sin politik. Relationerna mellan Ryssland och västländerna präglas nu av misstroende och utsikterna för samarbete har försvagats. Finland hoppas att det ska finnas förutsättningar för att få till stånd en förbättring av situationen, men det är möjligt att den förblir problematisk en lång tid framöver.
Rysslands agerande ställer hela Europas säkerhetssystem inför betydande utmaningar. Osäkerheten avspeglas också i Finlands närområden, och det skärpta läget märks i form av ökad militär beredskapsverksamhet i hela Östersjöområdet och Nordeuropa.
Också situationen i Mellanöstern och Nordafrika har blivit allt instabilare. Terrorismen är ett växande hot. Hoten och riskerna blir alltmer mångfacetterade.
Det yttersta syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga förutsättningarna för Finlands fortsatta självständighet, frihet och fred samt för ökad välfärd för medborgarna. Därför bör ambitionen vara att kontinuerligt stärka Finlands internationella ställning och säkerhet med såväl utrikes- och säkerhetspolitiska medel som genom försvarsverksamhet. För detta ändamål bör alla relevanta medel användas, såväl de bilaterala och multilaterala samarbetsramarna som Finlands medlemskap i Europeiska unionen.
Under alla omständigheter bär Finland självt det primära ansvaret för landets säkerhet. Finland är känt som en rättsstat med förankring i demokratiska värden, som genom en aktiv stabiliseringspolitik eftersträvar goda relationer och gott samarbete med såväl sina grannar som med alla andra länder. Målet för Finlands försvarspolitik är att sörja för att landets militära försvarsförmåga upprätthålls och utvecklas. Detta kräver ett gediget internationellt samarbete och starka nätverk.
De resurser som anvisats för det militära försvaret syftar i första hand till att genom en trovärdig försvarsförmåga förhindra att Finland utsätts för militär påtryckning eller militärt anfall. Samma prestationsförmågor används också för Finlands deltagande i internationell krishantering. Krishanteringsuppdrag och annat internationellt samarbete ger betydande direkt nytta också vid utvecklandet av Finlands eget försvar. De stärker vårt lands internationella ställning och skapar ömsesidighet. Också deltagandet i civil krishantering ger de finländska aktörerna ökad erfarenhet och kompetens.
Det internationella samarbetet grundar sig på internationell rätt, en gemensam värdegrund och ömsesidig nytta. Dess centrala normer stöder sig på Förenta nationernas stadga och OSSE:s principer. Genom att ta internationellt ansvar gör Finland en egen insats för att främja fred och säkerhet och får själv nytta av det. Att Finland deltar i samarbete i olika sammanhang har stor betydelse för landets säkerhetspolitiska ställning.
För att främja sina mål försöker Finland så långt det är möjligt utnyttja de samarbetsmöjligheter som öppnar sig i olika fora.
Att vara medlem i Europeiska unionen är Finlands viktigaste beslut, både när det gäller Finlands internationella ställning och i ett bredare perspektiv när det gäller säkerheten. Unionen har under de senaste åren utvecklats också som utrikes- och säkerhetspolitisk aktör, i synnerhet genom aktiva insatser inom internationell krishantering. Unionens styrka ligger i dess förmåga att agera på ett helhetsbetonat sätt. Skyldigheterna enligt Lissabonfördraget innebär i princip att unionen också har karaktären av säkerhetsgemenskap, om också inte försvarsgemenskap. Unionen och dess medlemsländer skulle inte kunna låta bli att reagera om något medlemslands säkerhet var hotad. Unionen kan vid behov ta till olika åtgärder – t.ex. sanktioner – för politisk påverkan och för påtryckningar i syfte att försvara medlemsstaternas intressen. Finland stöder utvecklandet av unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik samt unionen som säkerhetsgemenskap. Europeiska rådet lade i december 2013 fram riktlinjer för prioriteringarna inom det utvecklingsarbete som gäller den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, utvecklandet av prestationsförmågorna samt försvarsindustrin. Finland stöder en reform av unionens säkerhetsstrategi.
Det finns många möjligheter att utveckla EU också på området för säkerhets- och försvarspolitiken. Vi måste finna nya sätt att svara mot de nya mönstren för krig och konflikter, inbegripet hybridhoten. Att unionen utvecklas till en försvarsunion är inte sannolikt, då detta skulle kräva tillhörande strukturer som exempelvis försvarsplanering, planerings- och befälsstrukturer och andra resurser som behövs för ett gemensamt försvar. Dessutom är majoriteten av unionens medlemsländer också medlemmar i Nato och bedriver sitt försvarssamarbete primärt inom ramen för alliansen.
Finland har sedan 1994 aktivt deltagit i partnerskapssamarbetet med Nato. Alliansen har sedermera flera gånger sett över partnerskapssamarbetet, senast i samband med toppmötet i Wales 2014. Ur Natos synvinkel har partnerländerna en viktig roll som skapare av stabilitet och säkerhet, och de gör en uppskattad insats. Partnerländernas bidrag har varit viktigt i synnerhet i krishanteringsinsatser, men för aktiva partnerländer har samarbetsmöjligheter öppnats också på alliansens övriga verksamhetsområden.
I samband med Natoinsatserna har finländska soldater och civila kunnat utnyttja och utveckla sin kompetens, vilket har stor betydelse även med tanke på Finlands eget försvar och dess trovärdighet. Också den internationella övningsverksamheten har fått ökad betydelse för Finland. Finlands försvarsmakt har en hög nivå av kompatibilitet med Nato-standarder. Finländska soldaters yrkesskicklighet uppskattas i Nato.
I ett framtidsperspektiv ger Natos reviderade partnerskapsprogram även i fortsättningen Finland utmärkta möjligheter dels att i tillämpliga delar öka sitt deltagande i alliansens verksamhet, dels att utnyttja den kompetens som erbjuds och de ramar som Nato skapar för utvecklandet av vårt eget försvar. Finland strävar efter att främja en dialog med Nato också på det politiska planet. Finland kan, då vi så önskar, delta i sådana övningar eller projekt som alliansen öppnar för partnerländerna som främjar utvecklandet av Finlands försvar.
En utveckling av partnerskapet med Nato leder inte till ett medlemskap. För detta krävs en separat process. Den ömsesidiga försvarsskyldighet som fastställs i artikel V i Nordatlantiska fördraget, den s.k. säkerhetsgarantin, gäller endast alliansens medlemsländer.
Nato förblir inom en förutsebar framtid Europas viktigaste militära aktör och den som driver det transatlantiska politiska samarbetet och säkerhetssamarbetet. Ur Finlands synvinkel kan partnerskapssamarbetet med Nato förväntas ge allt större nytta. Också Finland väntas göra en aktiv insats i samarbetet. Finland har också möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato, om landet så önskar.
Det bilaterala samarbetet med Förenta staterna är viktigt för Finland. En stor del av vårt lands mest moderna försvarsutrustning är av amerikanskt ursprung. Att Förenta staterna står i täten för den militärtekniska utvecklingen är obestridligt. Samarbetet kan ge Finland tillträde till projekt som annars bl.a. på grund av sin omfattning skulle vara helt utom räckhåll för mindre länder. Det ligger i Finlands intresse att den bilaterala dialogen med Förenta staterna stärks. Man försöker också främja en dialog med Förenta staterna inom en regional ram.
Inom det nordiska försvarssamarbetet har man gjort rätt goda framsteg under de senaste åren. Som ett resultat av det år 2009 inrättade samarbetet Nordefco har en gemensam ram tagit form inom vilken samtliga tidigare samarbetsformer har samlats. Den gemensamma nordiska värdegrunden och det starka stödet från medborgarna ger utmärkta utgångspunkter för samarbetet. Utvecklandet av samarbetet fortsätter utifrån den vision för Nordefco som antogs under Finlands ordförandeskap.
Det bilaterala försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige har starka rötter. Samarbetet har konkretiserats bl.a. i form av materielanskaffningar, gemensamt deltagande i krishantering samt utbildnings- och övningsverksamhet. Den täta och förtroliga utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska dialogen har blivit en viktig del av ett bredare bilateralt samarbete. Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige kommer att behandlas separat inom kort.
När det gäller Finlands militära försvar ägnade utskottet uppmärksamhet åt rekommendationerna i den rapport som en parlamentarisk utredningsgrupp offentliggjorde i oktober 2014. Enligt rekommendationerna bör bristerna i försvarsmaktens materiella kapacitet avhjälpas genom lämplig tilläggsfinansiering, utöver vilket man bör beakta den finansiering som behövs för de omfattande kapacitetsprojekt som Finland står inför på 2020-talet i synnerhet när det gäller flygvapnet och marinen.