Finland’s Prime Minister Juha Sipilä opened the debate about Finland’s challenges.
Vid den andra Gullrandasessionen måndagen den 15 juni diskuterades hur Finland ska övervinna utmaningarna inom ekonomin.
Enligt statsminister Juha Sipilä, som talade först, är Finland ett av de bästa länder man kan bo i, och våra starka sidor är jämställdheten, våra naturresurser, en hög utbildningsnivå och en utvecklad teknologi. Emellertid genomgår vi just nu en av de värsta perioderna i Finlands ekonomiska historia, och den ekonomiska utvecklingen i vårt land är svagare än i Sverige och Tyskland.
”Det är fråga om en strukturell kris i den finländska ekonomin, inte bara en tillfällig svacka eller konjunkturkris. Vi har förlorat i smidighet till följd av överdriven reglering och samhällsstyrning”, sade statsminister Sipilä. ”Som vi säger i Kajanaland: Vi har varit slappa”.
Vi måste förnya oss, men inte endast på marknadens villkor. ”Om vi kan enas om viktiga frågor får vi ett rättvisare samhälle med ökat förtroende bland medborgarna som resultat”, sade statsminister Sipilä.
”Vi har svåra beslut att fatta, alla måste vara beredda att pruta på sina egna förmåner”, sade statsminister Sipilä. ”Finländarna godkänner även svåra lösningar, om de genomförs rättvist och för att bygga en bättre framtid”, sade statsministern.
Hur få exporten att växa?
Outotecs verkställande direktör Pertti Korhonen gick i sitt tal igenom lägesbilden. ”Det verkar som om man inte riktigt förstår hur allvarlig situationen är. Den finländska ekonomins realiteter är mycket stränga”, sade Korhonen. Exportindustrin och investeringarna har rasat och arbetsplatserna har minskat med hundra tusen.
”Vi klarar oss helt enkelt inte om vi inte får den privata sektorn, och i synnerhet exportsektorn, att öka och den offentliga sektorns utgifter och arbetsplatser att minska. Enligt Korhonen är den höga totalkostnadsnivån och den svaga köpkraften ett centralt problem. ”Det beror på att vår beskattning är mycket hög, och detta beror i sin tur på en för stor och ineffektiv offentlig sektor”.
”Hur ska vi få exporten att öka?”, frågade Korhonen. Vi måste förbättra förutsättningarna för exportindustrin, skapa en mer sporrande och flexibel omvärld för företagande och få företagen att förnya sig.
Klimatförändringen är ett mycket allvarligt hot, och världen måste fås in på ett spår som leder till hållbar utveckling. ”Övergången till en hållbar ekonomi kan vara det som blir motirn i vår ekonomi”. Enligt Korhonen skapar den möjligheter för dem som är alerta, även om den utgör ett hot för dem som fortfarande är kvar i det förflutna. Vi måste våga satsa på ren teknik, kretsloppsekonomi och digitalisering.
Förtroende: medborgarna engageras i stora reformer
Verksamhetsledaren för Demos Helsinki Tuuli Kaskinen lyfte i sitt tal fram tre ekonomiska utmaningar för Finland: den försvagade globala miljösituationen och den säkerhetsrisk den medför, digitaliseringens blindskär, och det faktum att finländsk produktion inte säljer.
” Finland har så många positiva sidor att det finns många ledare i världen som gärna skulle leda ett folk som är så kompetent och kunnigt och har sådan potential. Därför är situationen i Finland inte alldeles tröstlös”, sade Kaskinen. De som har det digitala i blodet behärskar samarbete och digitaliseringen öppnar också nya möjligheter. Finland kan dessutom dra nytta av detta, eftersom det geografiska läget spelar mindre roll.
Kaskinen lyfte förtroende som det viktigaste för Finlands framtid. ”Nytt förtroende skulle kunna byggas upp genom att allmänheten engageras i stora reformer”, sade Kaskinen. ”Vi är tvungna att återgå till ett Finland där besluten fattas gemensamt, där man lyssnar på varandra, uttrycker empati och bygger upp förtroende”.
Reform av utbildnings- och innovationssystemet
Att svara på utmaningar förutsätter enligt Svenska Handelshögskolans professor Anne Brunila utöver många andra åtgärder även reformer med avseende på vårt utbildnings- och innovationssystem. Enligt Brunila ligger den största risken i sådana uppgifter som kräver utbildning på mellannivå och som konkurrerar med automation och robotisering. Framtidens jobb kräver nya slags färdigheter och kunnande och spelreglerna måste ändras i takt med att arbetet förändras.
Anpassningsåtgärderna inom den offentliga ekonomin är nödvändiga. ”Att lära sig nytt och tillägna sig nya färdigheter måste i dagens värld ses som en livslång process”, sade Brunila. Hon varnade för att nedskärningar som riktas mot universiteten och högskolorna kan försvaga Finlands förutsättningar att klara sig i den internationella konkurrensen om de genomförs dåligt.
Utbildningssystemet lider enligt Brunila av att det är splittrat och överlappande. Det finns positiva exempel på strukturomvandlingar som bygger på effektivitet och kvalitet.
Som uppmuntrande exempel när det gäller att gripa nya möjligheter nämnde Brunila bl.a. spelbranschen, miljöteknik, hälsoteknik och uppstartsföretag. Automation och robotisering är nödvändigtvis inte ett hot, utan en möjlighet som man kan ta vara på.