Republikens president Sauli Niinistö deltog i ett internationellt arktiskt forum i S:t Petersburg den 9 april 2019. Rysslands president Vladimir Putin var värd för forumet och i dess huvudsession deltog också Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson, Sveriges statsminister Stefan Löfven och Norges statsminister Erna Solberg.
President Niinistö inledde dagen med ett bilateralt möte med president Putin. En av diskussionerna gällde frågan om Rysslands fortsatta medlemskap i Europarådet, där Finland som bäst är ordförandeland. ”Majoriteten i Europa anser att det skulle vara bra att Ryssland inte lämnar rådet. Ryska organisationer verkar vara av samma åsikt. Jag skulle säga att Putin gav en mycket tydlig signal om sin åsikt att de borde vara medlemmar, men på samma gång sade han att de också borde ha fulla rättigheter, vilket de för tillfället inte har. Läget är således fortfarande låst i detta avseende”, berättade president Niinistö för finska medier efter mötet. I fråga om relationerna mellan Europeiska unionen och Ryssland hade president Putin sagt att han hoppas att de utvecklas gynnsamt, sade president Niinistö.
Presidenterna diskuterade också avfallshanteringen i Ryssland, ett stort problem i landet, och ett område där finländarna har stor kompetens.
Diskussionerna om internationella teman såsom relationen mellan Förenta staterna och Ryssland, läget i Ukraina, Syrien och Venezuela samt vapenkontroll hade man för avsikt att fortsätta under middagen där också de andra nordiska ländernas presidenter och statsministrar deltog.
Dialog i stället för diskussion om dialog
I sitt inledningsanförande vid det arktiska forumets huvudsession efterlyste president Niinistö en verklig dialog. Det behövs eftersom vi lever i en tid där konfrontation och rivalitet verkar vara på uppgång: ”Dialog ses helt riktigt som ett sätt att minska spänningar, hantera risker och återupprätta förtroende. Men alltför ofta blir det inget mer. Vi talar om dialog istället för att inleda en. Det är svårt att föra en dialog utan att faktiskt träffa sin samtalspartner.”
Presidenten hänvisade också till sina planer om ett arktiskt toppmöte och sade sig vara övertygad om att frågor som rör Arktis ska diskuteras mellan stats- och regeringschefer, ansikte mot ansikte. ”När vi sonderade reaktioner på vår idé i fjol fick vi lovande signaler från alla parter. Men sedan ändrades våra planer på grund av spänningar som uppstod långt ifrån Arktis. Det är bra att traditionen med åtminstone dessa forum fortsätter. Även om det naturligtvis inte ersätter idén om ett toppmöte.”
Enligt presidenten är klimatförändringen fortfarande det största bekymret i den arktiska regionen. Han påpekade att det som händer i Arktis har direkta konsekvenser för resten av världen. Presidenten framförde också att vi bland annat måste minska mängden nya koldioxidutsläpp och avlägsna de koldioxidutsläpp som redan finns i atmosfären.
Arktiska rådet modell för att minska spänningar?
Finland är för närvarande ordförandeland i Arktiska rådet. Snart övertar Island ordförandeskapet och om två år står Ryssland i turen. I sitt anförande konstaterade president Niinistö att rådet är ett exceptionellt samarbetsorgan: ”Under hela sin existens har Arktiska rådet varit ett forum för konstruktiv dialog. Denna anda är inte på något sätt självklar i den nuvarande internationella situationen. Att vi har lyckats upprätthålla dialogen i Arktiska rådet under de senaste åren är en anmärkningsvärd prestation. Det är också ett bra mål för framtiden. Spänningar utanför den arktiska regionen får inte sprida sig till Arktiska rådet.”
Enligt president Niinistö kan rådets verksamhet också tjäna som exempel för att minska spänningar på annat håll: ”Som arktiska nationer vet vi att små, konkreta steg på ömsesidigt fördelaktiga områden kan bidra till att bygga förtroende, också när det fortfarande råder stora oenigheter på andra områden.”
Risken för konfrontation ökar
Samtidigt påpekade presidenten att inte heller den arktiska regionen är immun mot spänningar, då det finns ett växande strategiskt intresse för regionen: ”När de naturliga och politiska klimaten förändras, ser många aktörer nya möjligheter i regionen. Av dessa aktörer är alla inte arktiska, per definition.
Det betyder likväl inte att alla nya aktörer kommer till regionen med enbart själviska avsikter. Men när fältet blir trängre ökar risken för konfrontation. I första hand menar jag konfrontation med den känsliga naturbalansen i den arktiska miljön. Tyvärr kan vi inte heller utesluta möjligheten till konfrontation inom maktpolitiken.”
Frågor som gäller hård säkerhet har av tradition lämnats utanför Arktiska rådets dagordning. Detta har enligt presidenten delvis varit nyckeln till framgången i rådets arbete: ”Men det att dessa frågor utesluts från Arktiska rådets agenda får dem ju inte att försvinna. Därför måste de arktiska staterna tillsammans hitta andra sätt att ansvarsfullt ta itu med problemen. Återigen är dialogen central. För att minska spänningar, hantera risker, återupprätta förtroende. Det kan fungera bara om vi talar med varandra”, avslutade president Niinistö sitt tal.
Arktiska forumet har som mål att främja samarbete och hållbar utveckling i Arktis. President Niinistö har tidigare deltagit i forumet 2017 Archangelsk och 2013 i Salechard.
10.4.2019 Republikens president Sauli Niinistös tal på Arktiskt forum i S:t Petersburg den 9 april 2019
-
-
-
-
-
President Sauli Niinistö träffade Rysslands president Vladimir Putin i S:t Petersburg före huvudsessionen på det internationella arktiska forumet den 9 april 2019. Foto: Katri Makkonen/Republikens presidents kansli
-
-
Bild: Mikhail Metzel/TASS Host Photo Agency
-
-
Deltagare i arktiska forumets huvudsession var Norges statsminister Erna Solberg, president Sauli Niinistö, Rysslands president Vladimir Putin, Islands president Guðni Th. Jóhannesson och Sveriges statsminister Stefan Löfven. Diskussionen leddes av John Fraher, ekonomiredaktör hos Bloomberg. Foto: Arctic Forum webstream