Republikens president Sauli Niinistö besökte Norra Österbotten och Lappland den 5–6 mars 2020.
Resan började i Ijo, där president Niinistö träffade representanter för kommunen och lokala skolelever. Förutom dagsaktuella frågor med anknytning till Ijo diskuterades även det internationellt uppmärksammade och belönade klimatarbete som görs i Ijo. Kommunen strävar bland annat efter att vara koldioxidneutral och avfallsfri före 2050.
När president Niinistö träffade kommuninvånare i det nya idrottscentret i Ijo sade han sig vara imponerad av hur man i Ijo genom klimatåtgärder har skapat ett hållbart levnadssätt. ”Att motarbeta klimatförändringar, avfall eller matsvinn är ju ingen hemlig konst. Det behövs bara lite sunt förnuft”, konstaterade han.
Förändringar i miljön följs upp genom noggranna mätningar
Från Ijo fortsatte president Niinistö till Sodankylä, där han först besökte Sodankylä rymdcampus. Professor Eija Tanskanen, direktör för Sodankylä geofysiska observatorium, presenterade det nya lägesbildsrummet för rymden vid och berättade om observatoriets uppgifter i fråga om t.ex. geohot och GPS-störningar.
På rymdcampuset fick president Niinistö också bekanta sig med verksamheten vid Arktiska rymdcentret som arbetar i samma lokaler. Chefen för rymdcentret Jyri Heilimo berättade att de satellitbaserade mätdata som produceras vid centret täcker hela spektret från markytan upp till den övre atmosfären.
Sodankylä geofysiska observatorium, som lyder under Uleåborgs universitet, och Arktiska rymdcentret, som är en del av Meteorologiska institutet, har ett nära samarbete och undersöker t.ex. hur rymdväderfenomen, såsom norrsken, påverkar atmosfären.
Också i Sodankylä träffade president Niinistö representanter för kommunen och diskuterade aktuella lokala frågor med dem.
Diskussion om hälsa och välfärd
På eftermiddagen deltog president Niinistö i invigningen av Sopukka, det nya välfärdscentret i Sodankylä, varefter de anställda presenterade centrets verksamhet och lokaler för presidenten. Sopukka är ett centrum som erbjuder tjänster inom både primärvården och socialvården.
Under mötet med kommuninvånare i Sodankylä lyfte president Niinistö också fram den aktuella coronavirussituationen. Enligt presidenten är smittan för närvarande marginell i Finland, men situationen kan också förändras. ”Vi måste ta på allvar alla de anvisningar och råd som hälso- och sjukvården i Finland ger”, konstaterade hon på välfärdscentrets gård.
Vid sidan av de allvarliga frågorna betonade president Niinistö också behovet att fundera på goda saker och nyheter – Finland placerar sig ju täten i många undersökningar om framgång och välfärd. ”Det sägs att allt var bättre förr, men månne det alls är sant? Det ser nästan ut som om saker och ting kommer att bli ännu bättre i framtiden. Men ni kan förstås göra ännu mycket mer för att de yngre ska ha en allt ljusare framtid”, sade president Niinistö.
Aktuella frågor om klimatförändringen, samernas ställning och hatretorik
Fredagen den 6 mars fortsatte president Niinistös resa till Lemmenjoki i Enare, där han träffade representanter för Sametinget, skolternas byastämma och företrädare för Enare kommun. Senare konstaterade president Niinistö för medierna att många viktiga frågor lyfts fram under diskussionerna, såsom klimatförändringen, samernas ställning och hatretorik: ”Allt som har att göra med klimatförändringen väcker stor oro här, det är helt förståeligt. I synnerhet Sametinget vill gärna vara med och påverka genom olika klimatpaneler.”
Dessutom diskuterades hatretorik som allt oftare riktar sig mot minoritetsgrupper. ”Det kom fram att det också finns hatretorik som riktar sig mot samerna. Hatretorik är som en folksjukdom i dag, eller snarare som en sjukdom som drabbar flera folk. Många, som troligtvis är mest missnöjda med sig själva, låter sedan missnöjet gå ut på oss andra”, sade president Niinistö.
Efter diskussionerna presenterade renägaren Heikki Paltto och hans familj för president Niinistö hur de utövar renskötsel på sin gård i de storslagna landskapen i Lemmenjoki nationalpark. Besöket avslutades med att Nils-Heikki Paltto framförde en över 150 år gammal joik som gått i arv i släkten Paltto.
