President Niinistö öppnade diskussionerna på Gullranda: Det internationella systemet är inne i en brytningstid

Söndagen den 14 juni öppnade republikens president Sauli Niinistö diskussionerna på Gullranda i Nådendal, som ordnas för tredje året i rad. ”Det internationella systemet befinner sig mitt i en genomgripande och kraftig omvälvning. Överallt i världen är man tvungen att se över gamla antaganden om hur världen efter kalla kriget förändras, och kanske mest här i Europa”, sade presidenten i sitt öppningsanförande.

”Europa omges trots allt inte av stabilitet utan av konflikter och osäkerhet. Vi har fört ut våra västliga värderingar och fortsätter garanterat med dessa ansträngningar, men efterfrågan håller på att avta och vi har blivit tvungna att försvara dem t.o.m. hemma på vår egen gård.”

”Det ömsesidiga beroendet var menat att avsluta konflikterna, men det blev inte så. Det folkrättsliga systemet skulle förstärkas, men nu utmanar man det öppet. Gränserna skulle sänkas för att till sist försvinna, men hur många är det egentligen som ens vill det längre?”

Enligt presidenten håller också vokabulären på att förändras: ”I stället för handel och ömsesidigt beroende talar vi om suveränitet och intressesfärer, t.o.m. imperier. Vi räknar både pansar- och barnvagnar, väpnade styrkor och demografi. Geografi, historia och kultur har kommit tillbaka sådana som vi själva önskar betona dem nationellt.

Denna nya oordning i världen diskuteras på Gullranda på måndag morgon under ledning av tre internationella talargäster, nämligen Wolfgang Ischinger, Aleksej Kudrin och Strobe Talbott.

President Niinistö uppmuntrade alla Gullrandadebattörer att ”fundera” på utrikes- och säkerhetspolitiken. ”Att man inte använder sig av färdiga svar som partistyrelsen eller den egna ideologin ger, och som man stolt upprepar eller försvarar från sin egen skyddsgrop. Att man söker nya frågor och svar eller ämnen ur olika synvinklar. Att man talar direkt, och rentav utmanar, men kommer med motiveringar och lyssnar. Det här är den anda jag söker”, sade presidenten.

Har vårt land mod att förnya sig?

Utöver det internationella systemet tog president Niinistö i sitt tal också upp Finlands utmaningar och förmåga att förnya sig, som behandlas under den andra Gullrandasessionen. Efter andra världskriget frågade man sig i Finland: ”Har vårt land tålamod att öka välståndet?” Enligt presidenten lyder frågan nu: ”Har vårt land mod att förnya sig?”

”Det har gått dåligt redan under flera år, ända sedan finanskrisen. Och tiden har gått medan man väntat på att de gamla goda tiderna av tillväxt ska komma tillbaka och ställa allt till rätta. Nu har vi dock vaknat upp och blivit varse, hoppas och tror jag.”

Presidenten påpekade att ekonomisk utveckling och ett socialt helgjutet samhälle är hörnstenar också med tanke på vår externa ställning. ”Ett internt svagt Finland är svagt också externt. Och vice versa: ju starkare landet är internt, desto starkare är det externt.”

Ryssland, underrättelseverksamheten och demokratin

Utvecklingen i Ryssland är ett av Gullrandadiskussionernas teman, och president Niinistö tog i sitt öppningsanförande också upp sitt kommande möte med Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. ”Jag anser en direkt dialog som något naturligt och särskilt nödvändigt nu, i denna situation. Jag har satt som uppgift för mig själv att framför allt dryfta hur vi ska kunna orientera oss genom krisen – både mellan Ukraina och Ryssland och väst – mot en stabilare väg. Alla råd, också härifrån (Gullranda), har varit och är till nytta.

Den andra arbetsgruppen under Gullrandadiskussionerna behandlar underrättelseverksamhet och terrorism. Enligt presidenten är det ett ämne som man knappast alls har talat om i Finland. ”Underrättelseverksamhetens betydelse har ökat i och med den internationella spänningen, men också genom den teknologiska utvecklingen. Det är omöjligt att överdriva betydelsen av informationsnät och digitala system för det moderna samhället. Informationsteknisk underrättelseverksamhet och underrättelseverksamhet på internet är här för gott. Om man inte har kapacitet till sådant har man inte heller kapacitet att skydda sig”, sade presidenten.

”När vi talar om underrättelseverksamhet, talar vi oundvikligen också om de viktiga frågor som gäller individens skydd och personlig integritet. Det finns en fara för att en starkare underrättelsekapacitet kränker dessa grundläggande rättigheter. Samtidigt måste vi dock fundera på om inte rätten till ett tryggt liv är en alldeles grundläggande, självklar rättighet, även om den inte ens nämns i grundlagen. Och på motsvarande sätt, hur långt sträcker sig statens skyldighet att garantera denna trygghet? Man måste alltså överväga förhållandet och balansen mellan rättigheter och skyldigheter.”

Den tredje arbetsgruppen behandlar på måndagen västländer och demokratins situation. Enligt presidenten går västvärldens modeller och värderingar i dag inte längre från klarhet till klarhet. Internationella bedömningar visar snarare på det motsatta, och detta syns tyvärr exempelvis i Nordafrika.

”Samtidigt har våra egna västliga system i många avseenden stagnerat när man ska fatta svåra beslut. Förmågan att fatta beslut försvagas och man råkar ut för svåra inre spänningar. Det är också på sin plats att fundera på demokratins läge ur olika perspektiv och också med självkritik, inte självbelåtenhet”, sade presidenten.

Bilder