Copyright © Republikens presidents kansli
Republikens president Sauli Niinistö öppnade söndagen den 8 juni diskussionerna på Gullranda i Nådendal, som ordnas för andra året i rad. I sitt öppningstal betonade president Niinistö att Finland självt gör sina bedömningar av landets säkerhetspolitiska ställning och fattar beslut om den.
Ett vidare perspektiv borde beaktas i diskussionerna: vilken är egentligen vår hotbild?
”Handlar det om en större allmäneuropeisk kris, eller kan det också vara fråga om en mindre kris, som t.ex. situationen i Ukraina?”, resonerade president Niinistö.
”Vi måste ta ställning till vad som med tanke på helheten och i ett större perspektiv vore det bästa sättet att sörja för säkerheten och vår internationella ställning. Nato är en möjlighet och ett sätt, som även innebär följder och skyldigheter. Vi måste bedöma vilken modell eller kombination av modeller som fungerar bäst för oss just nu. Finland och Finland allena bedömer sina intressen och fattar sina egna beslut.”
Tidsandan har förändrats
I sitt tal tog president Niinistö även upp den förändrade tidsandan. Efter kalla krigets slut var tidsandan mild och många länder gjorde nedskärningar i sitt militära försvar. ”Vi gick inte så långt, även om många andra gjorde det och tidsandan stödde detta. Någonting fick oss att tveka. ”
Enligt presidenten har tidsandan nu förändrats. ”Här i Europa har krisen i Ukraina och Rysslands handlingar påverkat denna anda, den rådande agendan och de rådande utsikterna och förväntningarna. Till råga på allt pågår krisen fortfarande”, påpekade presidenten. ”Därför måste vi även nu öppet betrakta förändringarna i tiden och i den mån det är nödvändigt leva med denna förändring, men samtidigt noggrant ge akt även på det som kanske ändå inte håller på att förändras så mycket.”
Enligt president Niinistö är relationerna mellan Ryssland och väst i ett svårt läge just nu. ”Denna kris i relationerna har sin bakgrund och sina orsaker, även om en tillspetsning i denna omfattning inte riktigt var väntad. Jag tror inte att någon har en korrekt bild av vilket slags förhållanden denna fas i krisen kommer att leda till. Det finns många osäkerhetsfaktorer. Vi måste göra allt vi kan för att skadorna i det europeiska säkerhetssystemet med tiden ska kunna repareras. Och framför allt för att de inte ska bli fler.”
President Niinistö påpekade att Finland under cirka 70 år levt i fred som Rysslands granne och att relationerna har varit goda också under brytningstider, även om det också funnits svåra skeden. ”Jag påstår inte att det här är hela bilden, andra har säkert andra slags erfarenheter. Vems erfarenheter är relevanta för oss? Våra eller andras, och i vilken mån ska de betonas? Vi måste själva fundera på detta.”
Vi svarar själva för försvarets trovärdighet
Enligt president Niinistö var en av slutsatserna från fjolårets Gullrandadiskussioner att vi trots ett eventuellt Natomedlemskap bör sörja för vårt eget försvar. ”Partnerskap, såsom ett försvarssamarbete med Sverige, främjar detta. Men den internationella dimensionen av vårt försvar – vare sig den kommer från ett partnerskap eller en eventuell allians – är slutligen endast en stöttepelare. Vi måste själva svara för försvarets trovärdighet”, framhöll presidenten.
President Niinistö ansåg att det inte är förenligt med Finlands intressen att underskatta den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. ”Den europeiska försvarspolitiken och det europeiska biståndet har en grund i fördragen, även om det praktiska genomförandet fattas.
– Jag anser att en situation där EU inte skulle stödja en medlemsstat som hamnat i konflikt är politiskt omöjlig. Och alldeles särskilt anser jag det oundvikligt att man blickar längre in i framtiden. För tillfället är många europeiska länder tvungna att omvärdera tidsandan och fråga sig om det trots allt var bra att avveckla den egna militära kapaciteten. Mången begrundar säkert samtidigt hur EU-länderna genom samarbete skulle kunna rätta till situationen. Detta skapar momentum att utveckla en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. ”
Ekonomin det största säkerhetshotet
President Niinistö påpekade att även om det är viktigt att diskutera försvarslösningar är ekonomin trots allt det största säkerhetshotet för oss. ”Ekonomin handlar inte endast om BNP och underskott, ekonomin kan sätta hela samhället och dess stabilitet i gungning.
Enhetlighet har varit Finlands stora styrka, och den har vi inte råd att ge avkall på.” På måndag eftermiddag är Finlands framtid och ekonomisk och samhällelig förnyelse diskussionsteman på Gullranda.
Man kan även delta i diskussionen på Twitter genom hashtagen #Kultaranta.