Gullrandarundan vid olika universitet kulminerade onsdagen den 28 april i diskussioner med studerande vid Aalto-universitetet. Under rubriken ”Mer pengar sätts i omlopp och tekniken förändras i grunden: ändras ekonomins lagar?” behandlade republikens president Sauli Niinistö och studerande inom ekonomiska vetenskaper, teknik och konst allt från förändringarna i penningsystemet till regleringen av teknik och innovationer.
President Niinistö inledde evenemanget med att dryfta begreppet mänskliga rättigheter, lanserat av professor Eero Paloheimo, alumn vid Aalto-universitetet. Med begreppet avser Paloheimo individernas ansvar för framtiden. ”Det är en mänsklig skyldighet att leva så att också de som kommer efter oss får ett drägligt utgångsläge”, sammanfattade han.
Enligt president Niinistö inbegriper termen många förpliktelser, varav en del hänför sig också till ekonomin. Det gäller att tänka långsiktigt på den ekonomiska och monetära strukturen, så att den på ett hållbart sätt förs in i framtiden. Förtroendet för denna struktur är, enligt presidenten, en grundläggande mänsklig skyldighet för dem som kommer efter oss – ”grunden för deras system”.
Presidenten konstaterade att det skett stora förändringar i det monetära systemet under det senaste decenniet. Den största är den enorma ökningen av penningmängden. ”Var kommer pengarna ifrån? Från centralbankens balansräkning, det vill säga att de på ett sätt tagits fram från noll”, sade han.
Presidenten berättade att han inte förstår sig på den som säger att ”det finns pengar, man får pengar och att man inte behöver betala dem tillbaka”. Han sade att han med många finländska och internationella nationalekonomer diskuterat frågan om hur länge vi kan leva så att det hela tiden skapas mer pengar för att upprätthålla välfärden och hur länge vi kan upprätthålla tilliten till att allt ordnar sig. Svaren har varit skrala.
Enligt presidenten är frågan befogad, eftersom ökningen av penningmängden till exempel i Europa redan under de fem år som föregick coronan var på väg upp i relativt rask takt. ”Problemet var delvis att det samtidigt fanns ekonomisk tillväxt. Av det kan man dra den slutsatsen att den ekonomiska tillväxten, som i sig är ganska blygsam, om än existerande, inte längre räcker till för nutidsmänniskan som måste få mer än arbetet och produktionen kan ge.”
När vi talar om den ökande penningmängden och olika skuldsaneringar, såsom evighetslån, stöter vi också på följande fråga: finns det förtroende för valutan? ”Det finns fortfarande tillit, men vi måste komma ihåg att pengarna bara har en enda borgensman och det är ömsesidigt förtroende.”
Money talks-maktpolitik
Den monetära ekonomin har också ett nära samband med maktpolitiken. President Niinistö berättade att han för 15 år sedan hade lagt märke till att Kinas centralbank såg ut att ha finansiella resurser på cirka 3 biljoner euro, vilket hade räckt till för att köpa alla aktier på börserna i Helsingfors, Stockholm, Oslo och Köpenhamn.
Vid samma tid hade den kinesiska staten bildat ett statligt bolag med uppgift att förvärva bolag från väst. ”Det är i och för sig helt smart, men vittnar samtidigt om att pengar har mycket att säga, vilket man alltid måste beakta i den monetära diskussionen.”
Presidenten lyfte också fram dollarns betydelse som världsvaluta. Han sade att han också nämnt för president Trump hur Europa står bakom Bretton Woods-systemet, ett system som ger Förenta staterna ett starkt inflytande och välstånd.
De virtuella valutor som för närvarande ofta omtalas i nyheterna ger enligt presidenten en intressant vändning också i den monetära ekonomin och valutakonkurrensen.
Nästa regering, när konjunkturerna jämnats ut, under de kommande årtiondena
I slutet av sitt anförande lyfte president Niinistö fram tre fraser som alltid får honom ”att gå upp i varv”: nästa regering, när konjunkturerna jämnats ut och under de kommande årtiondena. Med de här fraserna hänvisade presidenten till ett mänskligt sätt att skjuta upp svåra och besvärliga saker.
”Det tänkande, som dessa varningens ord beskriver, måste de som tar sig an de mänskliga skyldigheterna inför framtiden våga ta avstånd ifrån. Istället behövs framförhållning och omvärdering av strukturerna, i detta fall även av de monetära strukturerna, så att vi kan föra vidare hållbarhet till kommande generationer.”
Drygt en timme hade reserverats för frågor av de studerande och under den utsatta tiden hann mån gå igenom drygt tio frågor. Temana varierade från det finländska näringslivets starka sidor till kryptovaluta och de möjligheter som distansarbete ger. Moderator för diskussionen var Elina Rauvala som är ekonomie magisterstuderande och vice ordförande för studentföreningen vid handelshögskolan vid Aalto-universitet.
Se videoupptagningen av mötet
Republikens presidents Gullrandarundan ordnades tillsammans med Lapplands universitet, Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet LUT och Aalto-universitetet. Diskussionerna under universitetsrundan ligger till grund för de egentliga Gullrandadiskussionerna som ordnas senare i år.
Rundan inleddes onsdagen den 21 april vid Lapplands universitet där deltagarna utbytte tankar om den skärpta stormaktspolitiken. Vid LUT-universitetet måndagen den 26 april var temat för dagen ”Kampen mot klimatförändringen är en mänsklig skyldighet”.