Republikens president Sauli Niinistös Gullrandarunda fortsatte måndagen den 26 april med en diskussion om klimatförändringar med studerande vid Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet LUT. Den här gången var det nästan 400 studerande som utbytte tankar med presidenten via videolänk och chatt.
I början av diskussionen lyfte president Niinistö fram lord Nicholas Stern som ett exempel på en person som har lyckats påverka många människors sätt att tänka på klimatförändringar. Stern är en välkänd ekonomiexpert och rådgivare, och i Sternrapporten som publicerades 2006 flyttade han sitt fokus från ekonomi till miljö- och klimatskydd samt klimatförändringar.
”Det tycks vara inbyggt i människan att man fortsätter att lyssna på en person som man har lärt sig att lyssna på, även när denne plötsligt hoppar över till ett annat område. Så var fallet åtminstone för mig. Och jag är helt säker på att Stern särskilt inom de ekonomiska kretsarna orsakade ett liknande uppvaknande på betydligt bredare bas,” konstaterade president Niinistö.
Klimatförändringen förenar
President Niinistö konstaterade för studerandena att stormakterna har en nyckelroll när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Vad detta beträffar har man enligt presidenten under den senaste tiden kunnat notera ett intressant fenomen, där klimatförändringen för länder samman – oberoende av maktpolitiskt tänkande. Till exempel i samband med den klimatkonferens som Förenta staternas president Joe Biden nyligen ordnade ändrades tonen i debatten, trots de spända relationerna mellan Förenta staterna och Kina
”President Xi, president Putin och många andra statschefer deltog i de virtuella diskussionerna. Och vi hörde inte ett ord om den maktpolitiska debatten och inga hårda uttalanden, utan hela gruppen fokuserade på att bekämpa klimatförändringen.”
President Niinistö frågade om klimatförändringen överlag kan öppna vägen för ett större samförstånd? ”Jag förstår mycket väl att många kanske tänker att: Aha, klimatförändringen och bekämpningen av den är de facto en spelknapp på det maktpolitiska bordet. Jag tar inte ställning till om så är fallet eller inte, men om det nu skulle vara så, ligger det ändå i allas intresse att spelknappen flyttas i en positiv riktning”, konstaterade han.
President Niinistö nämnde också Arktiska rådet som ett möjligt forum för att föra stormakterna närmare varandra. Ryssland inleder sitt ordförandeskap i Arktiska rådet efter Island. Enligt presidenten har det i Ryssland förekommit tankar om att man även utöver Arktiska rådet skulle ordna ett arktiskt toppmöte om klimatförändringen, där statscheferna åter skulle vara på plats.
”Ett sådant toppmöte skulle naturligtvis föra stormakterna närmare varandra även inom geopolitiken, åtminstone i form av en dialog om frågan. I det här fallet skulle frågan givetvis gälla klimatförändringen och bekämpningen av den.”
Vilken är Finlands roll i arbetet med att bekämpa klimatförändringen?
Under drygt en timme hann de studerande ställa ett tiotal frågor. Bland annat företrädare för de olika ämnesföreningarna vid universitetet förde fram träffande iakttagelser och frågor om allt från Finlands påverkningsmöjligheter till återvinning av plast.
Enligt presidenten härrör Finlands inflytande från ett tydligt sätt att tänka och därför är det ytterst viktigt att Finland även i fortsättningen går ut med klara insikter. ”Bekämpningen av sotutsläpp är just något sådant som vi kan tala för eftersom vi vet vad det handlar om. Det här med beskogning är en annan konkret och åskådlig fråga. Om vi lyckas få genomslag i dessa frågor får vi inflytande och vår röst blir allt mer hörd”, svarade president Niinistö, med hänvisning bland annat till det av Finland föreslagna beskogningsprojektet i Sahara.
Därtill lyfte president Niinistö fram finansministrarnas klimatkoalition som omfattar mer än 50 länder och där Finland är en av ordförandena. ”Finansministrarna har ett stort ansvar i många avseenden. Idén bakom finansministrarnas samarbete för att bekämpa klimatförändringarna, Helsinki Principles, var att finansministrarna ska insistera på att klimatförändringarna beaktas i all verksamhet som gäller budgetering och investeringsplaner. Den som sitter på pengarna har ännu händerna lediga för annat.”
På frågan om hur president Niinistö ser på världen om 30 år, svarade presidenten att utöver en rimlig och lämplig ekonomisk tillväxt ligger klimatförändringens och den biologiska mångfaldens öde i mänsklighetens egna händer. ”Som jag sade till en början i dag har vi i sista hand alla denna mänskliga skyldighet. Om jag ska förutspå något, så tror jag nog att ett allvarligt uppvaknande så småningom håller på att växa fram – lite sent, men ändå – och att det kommer att leda till stora förändringar i beteendet och till något positivt.”
Enligt presidenten är det viktigt att lära sig att glädjas åt att vi i vår egen närmiljö kan göra sådant som är till nytta för miljön. ”Klimatförändringarna kan bekämpas med metoder som är spännande och trevliga för individen.”
Moderatorer för diskussionstillfället är Anniina Pokki, ordförande för studentkåren vid Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet (LTKY), och Arttu Kaukinen, verksamhetsledare för LTKY.
Se videoupptagning av mötet
Den så kallade Gullrandarundan där republikens president diskuterar med studerande ordnas tillsammans med Lapplands universitet, Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet LUT och Aalto-universitetet. Diskussionerna under universitetsrundan ligger till grund för de egentliga Gullrandadiskussionerna som ordnas senare i år.
Rundan inleddes onsdagen den 21 april vid Lapplands universitet, där det utbyttes tankar om ökade spänningar i stormaktspolitiken. Den sista diskussionen hålls onsdagen den 28 april vid Aalto-universitetet kring ämnet ”Mer pengar sätts i omlopp och tekniken förändras i grunden: ändras ekonomins lagar?”