Copyright © Republikens presidents kansli
Republikens president Sauli Niinistö efterlyser utöver ståndpunkter och principer också konkreta åtgärder i Finlands utrikespolitik. President Niinistö talade tisdagen den 26 augusti till cheferna för Finlands beskickningar i utlandet, som hade samlats till det årliga ambassadörsmötet i Helsingfors.
”Finlands ståndpunkt i fråga om händelserna i Ukraina har varit klar ända från krisens början. Vi fördömer kränkningarna av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Vi har varit med om att ställa EU:s sanktioner för att påverka Ryssland. Vi kan inte jäva oss från ansvaret i fråga om vilka principer som tillämpas när man löser konflikter i Europa. Och vi kan inte nöja oss med att i praktiken skydda våra egna intressen när man kränker våra gemensamma värderingar.
Enligt presidenten räcker detta dock inte. ”Vår utrikespolitik kan inte endast bygga på ståndpunkter och principer som meddelas i olika riktningar. Det är också skäl att överväga vad vi vill och kan göra i praktiken. Och sedan också försöka göra det.”
President Niinistö syftade på sin resa till Ryssland och Ukraina för två veckor sedan. ”Jag anser det klart att det finns ett behov av att upprätthålla en dialog mellan de olika aktörerna. Självfallet har vi inte gjort eller gör detta arbete ensamma, utan som en del av en helhet. Vår verksamhet stöder mer omfattande internationella strävanden att lösa konflikten.”
Konflikten i Ukraina är orsaken till och följden av en större kris
Enligt president Niinistö är det viktigt att inse att krisen i Ukraina inte kan lösgöras från ett större sammanhang, dvs. relationen mellan Ryssland och väst. ”Denna relation har dragits in i en spiral av misstroende och motsatsförhållande. Konflikten i Ukraina är både orsaken till och följden av denna större kris. Utmaningen för diplomatin är därför större nu, större än endast i fråga om Ukraina.”
President Niinistö bedömer att detta endast är början till en allvarligare internationell diskussion om den klyfta som uppstått mellan väst och Ryssland. ”Det behövs en djup bedömning, också en självkritisk sådan.”
President Niinistö konstaterade att verkningarna av krisen i Ukraina sträcker sig till Finland framför allt genom motsättningen mellan Ryssland och EU och den säkerhetspolitiska osäkerheten. ”Svaret måste därför vara mer övergripande. Som EU-medlemmar bör vi framför allt sträva efter att unionen ska kunna handla mer övergripande både när det gäller att lösa krisen och för att förhindra mer genomgripande konsekvenser.”
Finland är inget säkerhetsvakuum
Trots att det finns osäkerhet i säkerhetspolitiken riktas inget militärt hot mot Finland, påpekade president Niinistö. ”Situationen i våra närområden är stabil. Finland är emellertid inget säkerhetsvakuum. Vi har inte ens råd att bli ett sådant. Detta sörjer vi för såväl nationellt som internationellt”, betonade presidenten.
President Niinistö underströk att Finland hela tiden har velat upprätthålla ett trovärdigt nationellt försvar, som vi också i fortsättningen måste sörja för. Det förutsätter dock ökade resurser. Det är inte bara fråga om pengar, utan om en förändrad krigsföring. ”Gränsen mellan egentligt krig och annan kraftpåverkan blir mer diffus. Cyber- och informationskrigets metoder får allt större vikt. Man kanske för krig, men befinner sig nödvändigtvis inte i krig. Samtidigt håller konflikternas snabbhet att nå nya dimensioner, såsom vi såg på Krim.”
”Detta ställer en beredskap som grundar sig på traditionella hotbilder inför nytt tryck. Tack vare ett handlingssätt som betonar en stark övergripande säkerhet och ett nära samarbete mellan de olika myndigheterna är Finlands utgångspunkter inte alldeles dåliga i detta. Men även hos oss är man tvungen att noggrannt och kontinuerligt bedöma försvaret både i fråga om kapacitet och beredskap”, sade presidenten.
På sin plats med en diskussion om militärt samarbete och militär allians
I sitt tal behandlade president Niinistö även den helhetsöversikt över det säkerhetspolitiska samarbetet, som presidenten och statsrådet har beslutat utarbeta. I den kommer olika samarbetsalternativ att bedömas ingående, t.ex. EU:s säkerhets- och försvarspolitik, Nato, det nordiska försvarssamarbetet Nordefco och bilateralt partnerskap exempelvis med Sveriga och Förenta staterna.
”Finlands försvar kan inte läggas ut på entreprenad. Om man inte själv vill bära sitt ansvar hittar man knappast heller några andra frivilliga för att bära det. Å andra sidan finns det inte heller någon trovärdig modell för ett ”eremitförsvar”. Redan den moderna tekniken dikterar detta. Det internationella samarbetet och byggandet av ett nätverk som stöder detta är en naturlig modell för moderna försvarslösningar”, sade presidenten.
Presidenten påpekade även att det finns ett politiskt åtagande att utveckla Europeiska unionens säkerhets- och försvarspolitik. I synnerhet Finland har inget skäl att förringa detta utan vi bör ”snarare efterlysa ett nytt samarbete och vara med och bygga det.” Presidenten bedömde att Europa på lång sikt måste se sig för på ett annat sätt än hittills när det gäller säkerhetsfrågor. Trycket till detta växer i och med krisen i Ukraina, men också med omvälvningarna i Nordafrika och Mellanöstern. ”Europa tampas med en svår utmaning, som oron för den inre säkerheten ytterligare accentuerar. Svaret på detta måste vara ett närmare samarbete och större satsningar”, sade president Niinistö.
Copyright © Republikens presidents kansli