Republikens president Sauli Niinistös inledde Gullrandarundan onsdagen den 21 april med en diskussion med studerande i politik och internationell rätt vid Lapplands universitet. ”Spänningen ökar i stormaktspolitiken: hur ska vi trygga Finland?” var rubriken för den första diskussionsomgången. Under drygt en timmes tid behandlades temat på ett mångsidigt sätt.
I sitt eget anförande lyfte president Niinistö fram mänskliga skyldigheter, ett begrepp lanserat av professor Eero Paloheimo. ”För oss som lever i dag innebär det mänskliga rättigheter, att vi respekterar dem och för dem vidare in i framtiden. Men sedan har vi de mänskliga skyldigheterna med verkningar för dem som kommer efter oss”, sade presidenten till en början.
Presidenten konstaterade att förutom klimatförändringarna och pandemierna omfattar de mänskliga skyldigheterna även garanterandet av den geopolitiska säkerheten. Utvecklingen har dessvärre inte enbart gått i positiv riktning. ”Om vi tänker på dagens geopolitiska situation, de frågor som vi anser vara viktiga just för den allmänna globala säkerheten, så är riktningen inte särskilt bra.”
Som exempel tog presidenten upp frågor som gäller vapenkontroll och nedrustning: ”I samband med nedrustningen har man kommit till en situation där det har varit oerhört svårt att förlänga redan befintliga avtal, än mindre att få till stånd någon ny vapenkontroll. Samtidigt utvecklas vapenindustrin dock hela tiden.”
Exportör av goda värderingar och försvarare av multilateralism?
Presidenten menade att man inom Europeiska unionen ännu i början av millenniet ansåg att EU exporterar goda värderingar: demokrati, mänskliga rättigheter och även välfärd. Sedermera har situationen förändrats. Kina har blivit starkare och deltar i geopolitiken genom att utöva ekonomisk makt. Samtidigt har Ryssland gjort sig påmind som en militär maktutövare. ”När vi betraktar oss själva mot bakgrund av Europeiska unionen har det jag tidigare sade, den goda exportören, nu snarare övergått till att försvara det goda inom sitt eget område. Det är en ganska allvarlig utveckling. I detta avseende måste vi i Europeiska unionen kunna prestera mycket, mycket bättre”, sade presidenten.
Enligt presidenten har det kommit fram en viktig fråga med tanke på små länder som Finland: i vilken riktning går den multilateralism vi förespråkar? ”Den multilateralism som vi är vana vid är ju i grund och botten de så kallade västländernas arv till världen. Även i detta avseende måste vi mycket noggrant fundera hur vi kan slå vakt om de utgångspunkter som vi ursprungligen har gått med på.”
Utöver multilateralism konstaterade presidenten att en viss typ av bilateralism är viktig i fråga om förhållandet mellan stormakter. ”På den punkten är president Bidens förslag om diskussioner med president Putin naturligtvis värt att understöda. Om de föreslagna diskussionerna överhuvudtaget äger rum hoppas jag att även andra kan delta i utvärderingen av resultaten av dem.”
Den goda sidan i ett beslutsamt ställningstagande är enligt president Niinistö att det är lättare att diskutera när man vet den andras attityd.
I sina frågor lyfte studerandena särskilt fram arktiska teman, vilket är naturligt med tanke på att de företräder Finlands nordligaste universitet. Dessutom diskuterades framtiden, individuella friheter, EU:s enighet och andra frågor som de unga grubblat på. Moderator för evenemanget var Markku Heikkilä, chef vetenskapskommunikation vid Arktiska centret vid Lapplands universitet.
Titta på videoupptagningen av diskussionen
Den så kallade Gullrandarundan där republikens president diskuterar med studerande ordnas tillsammans med Lapplands universitet, Villmanstrands-Lahtis tekniska universitet LUT och Aalto-universitetet. Diskussionerna under universitetsrundan ligger till grund för de egentliga Gullrandadiskussionerna som ordnas senare i år.
Rundan fortsätter måndagen den 26 april vid LUT-universitet med temat ”Att bekämpa klimatförändringar är en del av de mänskliga skyldigheterna”. Den sista diskussionen hålls onsdagen den 28 april vid Aalto-universitetet kring ämnet ”Mer pengar sätts i omlopp och tekniken förändras i grunden: ändras ekonomins lagar?”