Republikens president Sauli Niinistö träffade företrädare för riksdagens presidium, ordförandena för utrikesutskottet och försvarsutskottet samt ledare för de partier som valts till riksdagen torsdagen den 10 mars 2022. Tema för mötet var det rådande säkerhetslägets inverkan på Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och de fortsatta åtgärder som det kräver.
President Niinistö inledde pressträffen efter mötet med att konstatera att Finland inte är utsatt för något omedelbart hot. Enligt presidenten har Finland trygga lösningar också för framtiden, och nu gäller det att granska dem grundligt. ”Utan dröjsmål, men med omsorg. Ordförandena för de partier som är representerade i riksdagen och som deltog i mötet var eniga om detta.”
Han berättade att syftet med den kommande redogörelsen är att gå igenom olika alternativ och riskerna med dem. ”När denna analys av alternativ och risker har gjorts i riksdagen är det dags för slutsatser.” Niinistö påminde dessutom om riksdagens roll i processen: ”Riksdagen måste ha alla nycklar till lösningen, det vill säga en analytisk utredning om vilken typ av lösningar som finns och riskerna med dem, innan den kan fatta beslut i frågan.”
I fråga om kriget i Ukraina konstaterade presidenten att inte ens ord som chockerande och grymt längre räcker till för att beskriva situationen. ”Det viktigaste i detta läge är givetvis avspänning eller fred.”
Enligt presidenten har det allmänt ansetts viktigt att man trots allt försöker hålla kontakten med Ryssland. ”I Europa har president Macron och förbundskansler Scholz framfört detta. Macron har rentav sagt att det är en skyldighet att kontakta Putin, om en sådan möjlighet finns. Frågan diskuterades också under mitt besök i Förenta staterna.” Till följd av dessa diskussioner har president Niinistö avtalat om ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin fredagen den 11 mars.
President Niinistö lyfte också fram Kinas roll när det gäller att lösa situationen. ”Det finns ett behov av att Kina, i den mån det är möjligt, också strävar efter att garantera freden i Europa”, sade Niinistö och tillade att han för närvarande försöker komma i kontakt med Kina.
President Niinistö beskrev diskussionen om att undvika en eskalering genom en metafor om vågskålar. I den ena vågskålen finns det kallblodiga dödandet och behovet att få ett slut på det. I den andra vågskålen finns risken för eskalering, alltså ett budskap om att Ukraina inte omfattas av Natos artikel 5 och därför inte kan hjälpas. Hur vågskålarnas jämvikt ser ut får var och en bedöma själv, anser Niinistö. Men det är tydligt att det offentliga trycket ökar i takt med att situationen förvärras.
Enligt presidenten finns det också en annan mindre våg, den som gäller Natomedlemskap. ”I de vågskålarna är Ryssland och Nato motvikter till varandra. Också detta bör vi tänka på.” Samtidigt betonade presidenten att det i alla Natodiskussioner som han fört har konstaterats att Nato håller fast vid sin öppen dörr-politik.
I slutet av sitt anförande kom presidenten in på samarbetet med Sverige. ”Jag skulle säga att vi aldrig tidigare har haft en så intensiv och kontinuerlig samtalskontakt med Sverige som vi har nu, och det är bra.”
I mötet som ordnades före pressträffen deltog riksdagens talman Matti Vanhanen och vice talmännen Antti Rinne och Juho Eerola, ordföranden för utrikesutskottet Jussi Halla-aho och försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, partiordförandena Sanna Marin, Li Andersson, Anna-Maja Henriksson, Iiris Suomela, Riikka Purra, Sari Essayah och Harry Harkimo samt som representanter för sina respektive partier vice ordförande Petri Honkonen och riksdagsgruppens ordförande Kai Mykkänen. Utrikesminister Pekka Haavisto var också närvarande.
Mötet var en uppföljning på det distansmöte som hölls onsdagen den 2 mars. Presidenten hade också ett separat distansmöte med riksdagens utrikesutskott i går. Han kommer dessutom att ha ett distansmöte med försvarsutskottet på fredagen.