Copyright © Republikens presidents kansli
Enligt republikens president Sauli Niinistö är relationerna mellan Ryssland och väst till följd av krisen i Ukraina spändare än någonsin sedan kalla krigets dagar. ”Detta nya slags kalla krig är en allvarlig utvecklingsgång, som hotar göra vår internationella omvärld bräcklig för en lång tid framöver. Det kan inte helt och hållet undvikas, men kanske ännu i någon mån lindras. Vi har inget att vinna på en sådan här utveckling, och därför bör vi kämpa emot”, sade presidenten när han invigde den 211:e nationella försvarskursen på Ständerhuset måndagen den 10 november 2014.
Enligt president Niinistö berör konsekvenserna för Europas säkerhetspolitiska omvärld även finländarna. ”Man kan också se en tilltagande spänning överlag på Östersjön, i vår omedelbara närhet. Tills vidare kan man dock tala om en återspegling av en mer omfattande kris, inte om att Östersjöområdet i sig håller på att förlora sin stabilitet. Men även dessa återspeglingar väcker förståeligt nog oro, eftersom en aktiv militär närvaro i vårt närområde, som hörde till vardagen ännu under kalla krigets tid på 80-talet, redan hann falla i glömska”, sade presidenten.
Presidenten påpekade också att det vid en säkerhetspolitisk förändringsfas är viktigt att lägga märke till förändringarna, men utöver förändring bör man också ge akt på vad som kanske inte förändras. ”Specificeringen och avvägningen av detta föränderliga och oföränderliga är de viktigaste uppgifterna för utrikes- och säkerhetspolitiken. Misstag på detta område kostar mycket och är i värsta fall omöjliga att reparera”.
”Ett lärorikt ryskt ordspråk lyder: ’kazak berjot što ploha ležit’, dvs. ’en kosack tar det som inte sitter hårt fast’. Det lönar sig att lyssna till denna ekonomiska lärdom, som utan tvekan grundar sig på erfarenhet. Vi måste sköta våra angelägenheter, och hålla fast vid dem. Om vi inte gör det, kan det börja hända saker. Detta gäller allting, från säkerheten till ekonomin.”
President Niinistö påpekade också att man har velat bygga upp Finlands säkerhet som en helhet, där de olika delarna och balansen mellan dem måste beaktas. ”Bl.a. ett starkt engagemang i det internationella samarbetet, både som EU-medlem och genom att bygga olika partnerskap med Sverige, de nordiska länderna och Nato, är delar av denna helhet. Till denna helhet hör också att värna om goda grannrelationer och att upprätthålla en trovärdig försvarsförmåga som är uppbyggd och trovärdig med tanke på våra förhållanden . Naturligtvis finns det också en större, global dimension i vår säkerhet, där man försöker upprätthålla internationell rätt och lösa utmaningar av global dimension t.ex. inom ramen för FN.
Enligt president Niinistö är även försvarets trovärdighet en helhet som beror på många olika omständigheter, såsom försvarsvilja, militärteknologi och taktik. Också i detta behövs det en balans. ”Vi finländare har nog försvarsvilja, men frågan lyder: räcker pengarna till? Om det fortsätter på det här sättet hotar ekonomin att bli vår akilleshäl. På grund av den ekonomiska utvecklingen står trycket att minska på statens utgifter och å andra sidan trycket att höja försvarsanslagen i ett motsatsförhållande. Vi har ändå ett tämligen långtgående samförstånd om att försvarsmaktens funktionsförmåga – och också de utvecklingsprojekt som behövs – ska kunna tryggas”, sade presidenten.