Copyright © Republikens presidents kansli
Självständighetsdagens mottagning 2014 hålls i det nyrenoverade Presidentens slott. Under den två år långa totalrenoveringen har Presidentens slott reparerats med respekt för byggnads- och kulturhistoriska värden.
”Totalrenoveringen av Presidentens slott har varit en komplex helhet, som bestod av konservering, restaurering och nybyggnad,” berättar slottsfogden Anne Puonti. ”Utgångspunkten för totalrenoveringen var husgrundens dåliga skick och behovet att renovera installationstekniken. Målsättningen var att måna om atmosfären i byggnaden som är från 1800-talet samtidigt som tekniken uppdateras. Med detta anser jag att vi har lyckats väl.”
Grundförstärkningen av slottets fundament som var i dåligt skick utfördes genom jetinjektering. I samband med totalrenoveringen reparerades och förnyades installationstekniska system, förbättrades passager, tillgänglighet och byggnadens säkerhet samt konserverades och reparerades konstruktioner och ytor. Byggnaden totalrenoverades senast i början av 1970-talet.
Samarbetet med museiverket inleddes redan tidigt under planeringsskedet. Ett nära samarbete med planerare, entreprenörer, museiverket, byggnadstillsynen och kansliet förlöpte väl och gjorde det möjligt att slutföra totalrenoveringen inom tidtabellen, till självständighetsdagen.
Totalt har cirka 400 företag deltagit i totalrenoveringens olika skeden. ”Den ekonomiska slutredovisningen är inte ännu slutförd och de sista anskaffningarna kommer att göras ännu efter årsskiftet, men det förefaller som att kostnadsförslaget på 45 miljoner euro inte kommer att överskridas”, berättar slottsfogden Puonti. Huvudplaneraren för renoveringsprojektet var LPR-arkkitehdit Oy och den ledande entreprenören för projektet var SRV Rakennus Oy.
På Presidentens slott finns republikens presidents arbets- och representationslokaler samt lokaler där republikens presidents kansli arbetar. Slottet byggdes ursprungligen som en köpmansgård 1820. Byggnaden, som ritades av Pehr Granstedt, byggdes åren 1840–45 om till ett kejserligt palats utifrån bl.a. arkitekt Carl Ludvig Engels ritningar. Byggnaden har använts i sitt nuvarande syfte sedan 1921.
Vad har förändrats?
Huvudingången till Presidentens slott vid Norra Esplanaden fick ett upplyft så att den blev värdigare och högtidligare. Ingången vid Mariegatan förnyades också. [Klicka på bilderna]
 |
 |
 |
 |
Ändringarna i de stora festsalarna Rikssalen och Spegelsalen är i det närmaste omärkbara.
 |
 |
Dekorationsmålningarna i taket i den Gotiska salen återfick sitt utseende från slutet av 1800-talet.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
När det gäller färgmiljön i de små salarna på andra våningen i Presidentens slott utgick man från färgerna under empirestilen och färgundersökningar som utförts i slottet. Färgundersökningarna inleddes redan före renoveringen.
På ytorna i Heidenstrauhs hus kunde man urskilja vissa skeden från början av 1800-talet utöver självständighetstiden och den kejserliga tiden. Ytterligare information om färgundersökningarna på webbsidan www.byggnadsarv.fi.
 |
 |
Stolen i Rikssalen
Totalrenoveringen utgjorde också ett bra tillfälle att renovera möblerna i Presidentens slott. En del av möblerna var i dåligt skick. Utifrån ett program för möbelrenovering sändes ca 400 möbler till renovering. Renoveringen av möblerna konkurrensutsattes, och en liten del konserverades i samarbete med läroanstalter inom området.
Arkitekt Jac. Ahrenberg (1847-1914) planerade utvidgningarna av Atrium och tronsalen (nuv. Rikssalen, som genomfördes 1904-1907. Samtidigt formgav Ahrenberg gondolstolar i gustaviansk stil för tronsalen. [Klicka på bilderna]
 |
 |
 |
 |