Gullrandadiskussionernas andra dag den 16 juni öppnades med en diskussion om säkerheten i Europa och om de faktorer som påverkar säkerheten. Vid diskussionen närmade man sig frågan i synnerhet med hänsyn till likheterna och skillnaderna mellan olika Europeiska länder.
Inledningsvis bad moderatorn Olli Seuri panelisterna fundera på vad Europa har gemensamt. Enligt statsminister Antti Rinne förenas Europa av en strävan efter att upprätthålla fred och stabilitet. Samtidigt uttryckte han en oro för att ”rättsstatsprincipen, demokratin och yttrandefriheten är frågor där attityderna i olika delar av Europa i någon mån har skärpts.”
Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho sade att han tror att man bäst inser vad som förenar alla européer när man reser utanför Europa. ”Då märker man att vi har rätt lika uppfattning om samhällssystemet, demokratin, människors lika värde, rättsstaten.” Halla-aho höll med om att demokratin och yttrandefriheten har satts på prov, men medgav att han kanske har ett annat perspektiv på frågan än statsminister Rinne. ”Resultaten av demokratiska val på olika håll i Europa betraktas som ett problem. Som om demokratin utgjorde ett hot mot demokratin”, sade Halla-aho.
Tryck och skiljelinjer
Utrikespolitiska institutets programchef Mika Aaltola beskrev Europeiska unionens och staternas ställning under ett dubbelt tryck. Dels finns det ett tryck från globala krafter, såsom den nya stormaktspolitiken och de risker som digitaliseringen medför, exempelvis desinformationskampanjer. Dels finns det ett tryck i människornas vardag exempelvis i fråga om arbetstillfällen. Enligt Aaltola är dessa krafter universella och de förklarar den framväxande nynationalismen i många länder: ”Människorna mår dåligt och söker nya svar. Vem som kan ge dessa svar lämpligt paketerade så att budskapet inte är alltför högtflygande är tills vidare en öppen fråga.”
Enligt Helsingin Sanomats Berlinkorrenspondent Anna-Liina Kauhanen finns det en stor skiljelinje inom EU när det gäller hur människor förhåller sig till den gemensamma migrations- och asylpolitiken. En annan stor utmaning för EU:s trovärdighet är enligt Kauhanen hur man ska lösa de olika uppfattningarna om demokratin som råder inom Europa. Som en tredje fråga lyfte hon fram EU:s roll i regleringen av den digitala världen, som Kauhanen ansåg vara en framtida säkerhetspolitisk fråga.