Föredragning för presidenten

Republikens president fattar sina beslut i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande.

Under den så kallade presidentföredragningen är presidenten ordförande och den minister till vars ansvarsområde ärendet hör föredragande. Om presidenten fattar beslut om en sådan ändring av statsrådets sammansättning som gäller hela statsrådet föredras ärendet dock av en behörig föredragande i statsrådet.  När presidenten fattar beslut i statsrådet ska minst fem ministrar delta i behandlingen och justitiekanslern vara närvarande.

Om presidenten inte avgör ett ärende enligt statsrådets förslag, återgår ärendet till statsrådet för beredning.

Huvudregeln är att presidenten fattar beslut enligt statsrådets förslag, men enligt grundlagen fattar presidenten beslut utan statsrådet i följande ärenden:

1. utnämning av statsrådet och dess medlemmar (ministrar) och avsked åt statsrådet eller en medlem av statsrådet
2. förordnande om förtida riksdagsval
3. benådning och sådana andra i lag särskilt nämnda ärenden som gäller enskilda personer eller ärenden som på grund av sitt innehåll inte förutsätter behandling i statsrådets allmänna sammanträde
4. i självstyrelselagen för Åland avsedda ärenden med undantag för ärenden som gäller landskapets ekonomi
5. militära kommandomål som ska avgöras i statsrådet och ärenden som gäller presidentens kansli.

Beslut som fattas under presidentföredragningen dokumenteras i en så kallad expedition (lag eller förordning, öppet brev, utnämningsbrev eller liknande), som presidenten undertecknar och den minister som föredragit ärendet kontrasignerar. Information om besluten finns på statsrådets webbplats.

Utgångspunkten i grundlagen är att de ärenden som presidenten ska fatta beslut i bereds vid statsrådet, i praktiken vid det ministerium som ärendet gäller.

Kabinettsföredragning

Presidenten kan fatta vissa beslut som gäller försvarsmakten, så kallade militära kommandomål, och militära utnämningar utan statsrådets medverkan genom så kallad kabinettsföredragning.

Militära kommandomål som rör försvarsministeriets strategiska planering avgör presidenten på föredragning av försvarsministern och andra ärenden som gäller försvarsmakten på föredragning av kommendören för försvarsmakten. I militära kommandomål har försvarsministern beroende på ärendets natur antingen rätt eller skyldighet att närvara. Statsministern har närvaro- och yttranderätt vid kabinettsföredragningar.

Militära kommandomål som rör gränsbevakningsväsendet avgör presidenten på föredragning av inrikesministern. Statsministern och chefen för gränsbevakningsväsendet har närvaro- och yttranderätt vid föredragningen.

Presidenten kan på eget initiativ eller på framställning av ministern överföra ett ärende som behandlas vid kabinettsföredragning för avgörande av presidenten i statsrådet, där ärendet då föredras av försvarsministern eller inrikesministern. Presidenten fattar i så fall sitt beslut utan att statsrådet lägger fram förslag till avgörande. Kommendören för försvarsmakten eller chefen för gränsbevakningsväsendet har i respektive fall närvaro- och yttranderätt vid en sådan presidentföredragning.

Andra avgöranden

Republikens presidents faktiska beslut vid anhängiggörandet och under pågående beredning av utrikespolitiska frågor sker med statsrådets medverkan. Statsrådet kan i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet och vid andra fria överläggningar eller diskussioner med statsministern och/eller en eller flera andra ministrar medverka i presidentens övriga utrikespolitiska beslut och åtgärder om vilka inte beslutas vid presidentföredragning.

Presidenten fattar också formfritt beslut om bland annat sina tal, brev och om att sända eller acceptera inbjudningar.

Tal och offentliga framträdanden

I hemlandet träffar republikens president företrädare för många olika organisationer och besöker tillställningar som är relevanta för presidentämbetet. Presidenten kan lämna utlåtanden, framföra hälsningar, ge intervjuer och ordna olika slags diskussioner. Presidenten kan också hedra olika festligheter med sin närvaro.

Under årets lopp håller presidenten tiotals tal vid olika evenemang. Talen publiceras på finska och svenska på denna webbplats. Till de årligen återkommande talen hör till exempel nyårstalet och talen i riksdagen.

Nyårstalet

Republikens presidents tal till finska medborgare på nyårsdagen den 1 januari är en tradition som inleddes av president P.E. Svinhufvud. Svinhufvud höll det första nyårstalet i radio 1935. Det första tv-sända nyårstalet hölls 1958 av president Urho Kekkonen.

Tal i riksdagen

Enligt grundlagen förklarar republikens president riksmötet öppnat i början av varje valperiod och riksdagens arbete avslutat i slutet av varje valperiod.

Högtidligheterna kring riksmötets öppnande och avslutande inleds i Helsingfors domkyrka med en riksdagsgudstjänst, varefter presidenten och riksdagsledamöterna förflyttar sig till riksdagshuset. När riksmötet öppnas talar presidenten först, varpå riksdagens talman svarar. Vid avslutningen är ordningen den motsatta.

Andra årligen återkommande tal

Sedan 1950 har republikens president förklarat kyrkans insamling Gemensamt ansvar öppnad genom ett tal, till en början i radio och senare också i tv. Insamlingens öppningstal hålls vanligtvis första söndagen i februari.

Utövning av presidentämbetet

Republikens president står hela tiden till förfogande för att fullgöra sina uppgifter. Presidenten har ingen arbetstid eller tjänstetid och inte heller egentlig semester.

Förhinder och ställföreträdare

När republikens president stadigvarande eller tillfälligt har förhinder sköts presidentens uppgifter av statsministern eller, om också statsministern har förhinder, av den minister som är statsministerns ställföreträdare.

Fram till 1992 ansågs republikens president vara förhindrad att sköta sitt ämbete under utlandsresor. I dag har man frångått denna tolkning.  De längsta perioderna presidentämbetet skötts av en ställföreträdare har berott på sjukdom (1927, 1940, 1945–1946 och 1981–1982).

Republikens president kan inte överföra sådana uppgifter till andra som hör till ämbetet. Ett undantag från detta är högsta befälet över försvarsmakten, som presidenten under undantagsförhållanden på framställan av statsrådet kan överlåta på någon annan finsk medborgare. Ett annat undantag är öppnandet och avslutandet av Ålands lagting, vilket landshövdingen kan sköta på presidentens vägnar.