Republikens presidents kansli
Pressmeddelande 27/2019
2.9.2019
Allmänheten har möjlighet att besöka Presidentens slott under tre dagar från den 12 till den 14 september. Finlands republikanska regeringsform fyller hundra år i år. Jubileumsåret till ära håller förutom Presidentens slott även Riksdagshuset, Statsrådsborgen och Ständerhuset öppet hus.
Deltagarna i rundvandringen får se alla de viktigaste salarna på slottet. Rundvandringen är inte guidad. I lokalerna finns däremot informationsskyltar och personal från presidentens kansli som gärna svarar på eventuella frågor. I salarna finns också en fotoutställning som berättar om Republiken Finlands presidenter i deras arbete. Det är bra att reservera ungefär en timme för besöket.
Presidentens slott har slagit upp portarna för allmänheten även 2009, 2011, 2015 och 2017. I samband med 100-årsjubileet av Finlands självständighet 2017 besöktes Presidentens slott under fyra dagar av drygt 11 000 gäster.
Den här gången blir det öppet hus i Riksdagshuset fredagen den 13 september kl. 14–19 och i Statsrådsborgen och Ständerhuset lördagen den 14 september kl. 10–15. Under den andra veckan i september firas jubileumsåret även med en mängd andra evenemang.
Praktiska råd för rundvandringen i Presidentens slott
Presidentens slott är öppet för allmänheten torsdagen den 12, fredagen den 13 och lördagen den 14 september kl. 10–15. Besökare som har ställt sig i kö före kl. 15 har tillträde till slottet, men efter det tas inga fler personer i kö. Ingång till rundvandringen sker via entrén på Mariegatan 2 (glasdörrarna).
Det finns ingen garderob på Presidentens slott. Besökarna bör således beakta att de är tvungna att ha ytterkläderna med sig under rundvandringen. Stora väskor eller ryggsäckar är inte tillåtna. Det går inte att ta in barnvagnar, men det är möjligt att lämna dem på en övervakad plats utanför slottet. Rullstolsburna besökare hänvisas till en tillgänglighetsanpassad entré. Fotografering för enskilt bruk är tillåten, men fotografering för kommersiellt ändamål är förbjuden.
Rundvandringen börjar vid entrén på Mariegatan och går bland annat via Rikssalen, Matsalen, Spegelsalen och Gotiska salen. Besöket avslutas med att publiken lämnar slottet via porten mot Norra Esplanaden (Norra Esplanaden 1).
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott hade öppet hus den 12–14 september 2019. Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott. Foto: Matti Porre / Republikens presidents kansli
-
Presidentens slott. Foto: Matti Porre / Republikens presidents kansli
-
Ingången vid Mariegatan förnyades också. Från Mariegatans entréhall leder trappor upp till Atrium. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014
-
I trappan återställdes marmoreringsmålningen från slutet av 1800-talet som syns på gamla svartvita fotografier. Ursprungsliga färgnyanser och fragment hittades under undersökningarna på trappavsatsen på tredje våningen. Foto: Matti Porre / Republikens presidents kansli
-
Väggarna i Gotiska salen pryds av gamla landskapsvapen och stadsvapen, som uppskattningsvis härstammar från slutet av 1800-talet. Det var ursprungligen tänkt att porträtt av den kejserliga familjen skulle hängas upp där. Foto: Republikens presidents kansli
-
Väggarna i Gotiska salen pryds av gamla landskapsvapen och stadsvapen, som uppskattningsvis härstammar från slutet av 1800-talet. Det var ursprungligen tänkt att porträtt av den kejserliga familjen skulle hängas upp där. Foto: Republikens presidents kansli
-
Gotiska salen. Soile Tirilä /Museiverket
-
Dekorationsmålningarna i taket i den Gotiska salen återfick sitt utseende från slutet av 1800-talet. Målandet av kupolen i Gotiska salen bestod av fem olika skeden. Det utseende som nu har återgetts är den äldsta ursprungliga ytan. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014 Close
-
I taket finns ornament med växtmotiv och grisaillemålning som ger ett tredimensionellt intryck. Foto: Soile Tirilä /Museiverket
-
I taket finns ornament med växtmotiv och grisaillemålning som ger ett tredimensionellt intryck. Foto: Matti Porre / Republikens presidents kansli
-
I presidentens o ciella arbetsrum ordnas de bilaterala mötena med republikens president. Här håller presidenten också sitt årliga nyårstal. Skrivbordslampan har använts av alla presidenter. I rummet nns en av de fyra fungerande eldstäderna i Presidentens slott. På väggarna hänger målningar från den kejserliga konstsamlingen och bakom arbetsbordet hänger verket Nyländska Jaktklubbens båthamn i Helsingfors. Tavlan målades av Albert Edelfelt för världsutställningen i Paris år 1900. Photo: Soile Tirilä / National Board of Antiquities
-
I Spegelsalen tar presidenten emot den nya och den avgående regeringen vid regeringsskifte. I salen ordnas också mindre festluncher och -middagar. Ursprungligen var salen kejsarens tronsal och balsal. Salen har ritats av Carl Ludvig Engel. Förebild är den musiksal i Schauspielhaus i Berlin som ritats av den tyska arkitekten Karl Friedrich Schinkel. Spegelsalens ursprungliga stil var enklare; förgyllningarna har gjorts under självständighetstiden. Soile Tirilä /Museiverket
-
Spegelsalen. Soile Tirilä /Museiverket
-
I Rikssalen ordnas till exempel festmiddagar vid statsbesök. Här hälsar republikens president på gästerna på självständighetsdagen och här dansar man senare under kvällen. Förebild för denna sal, som blev färdig 1907, var S:t Göranssalen i Vinterpalatset i S:t Petersburg. Walter Runebergs staty Lex (1919) är en gipskopia av Lex-delen av statyn av Alexander II på Senatstorget. Soile Tirilä /Museiverket
-
I Matsalen ordnas det officiella diskussioner samt ebjudningar. På självständighetsdagen finns det serveringsbord i salen. Taket pryds av målningar gjorda med grisailleteknik, det vill säga målade i gråtoner, och restaurerade under totalrenoveringen på 1970-talet. Målningarna med växtmotiv är gjorda efter ursprungsmodell och representerar empirestilen. Väggarna pryds av målningar från den kejserliga konstsamlingen. Foto: Soile Tirilä /Museiverket
-
Ändringarna i de stora festsalarna Rikssalen och Spegelsalen är i det närmaste omärkbara. Slottets kristallkronor och gamla lampor renoverades grundligt. Foto: Soile Tirilä /Museiverket 2014
-
Foto: Matti Porre/Republikens presidents kansli