Det är en glädje att få välkomna er till Rovaniemi och finska Arktis. När vi i dag öppnar den arktiska biodiversitetskongressen inleder vi också en av de viktigaste veckorna av det finska ordförandeskapet i Arktiska rådet. Om några dagar kommer miljöministrarna från de arktiska staterna och företrädare för urbefolkningar i Arktis att göra oss sällskap här i Rovaniemi för ett möte, det första i sitt slag på fem år.
Dessa möten visar det höga värde vi – Finland och Arktiska rådet – sätter på att skydda den arktiska miljön. Bevarandet av biologisk mångfald i Arktis är nära kopplat till bekämpningen av föroreningar och klimatförändringen, de två andra stora temana denna vecka.
Kongressen samlar experter från hela världen, och från olika samhällssektorer, som delar med sig av sin kunskap för ett gemensamt mål: att skydda Arktis värdefulla arter och ekosystem. Arktis unika karaktär är inte något vi känner av endast regionalt. Arktis bidrar också till den globala biologiska mångfalden, till exempel som boplats för miljontals flyttfåglar.
* * *
Jag har inte för avsikt att föreläsa mer om det som är substansen i er expertis. Men jag vill understryka att det finns två viktiga lärdomar från ert möte som gärna kan spridas.
För det första att vi behöver direkt interaktion med forskare för att göra den mest avancerade kunskapen tillgänglig och förståelig för beslutsfattarna. För det andra att Arktis inte är isolerat från den globala utvecklingen. Dessa två lärdomar gäller inte bara den biologiska mångfalden, utan också klimatförändringen.
Som vi alla vet presenterade IPCC så sent som i går sin senaste specialrapport om global uppvärmning. Budskapet till beslutsfattarna var mycket tydligt. Vi måste omedelbart öka och påskynda våra ansträngningar för att uppnå målen i klimatavtalet från Paris.
Detta är särskilt relevant för Arktis. Som IPCC-rapporten lyfter fram är arktiska regionen en av de mest utsatta miljöerna på vår planet, om och när den globala uppvärmningen fortsätter. Smältande havsisar och andra förändringar i den arktiska regionen gör att klimatförändringen tar ytterligare fart. Jag har sagt detta förut: förlorar vi Arktis, förlorar vi världen.
* * *
Klimatförändringen bör inte skapa rubriker bara när en rapport kommer ut. Det är ett tema som fortgående ska stå högst uppe på vår dagordning. Det är en utmaning som på samma gång är både brådskande och långsiktig. Det är vårt ansvar att tackla den med tanke på kommande generationer.
Huvudfokus i Parisavtalet och den senaste IPCC-rapporten ligger på att minska koldioxidutsläppen, och med rätta. Koldioxid med dess långsiktiga konsekvenser är den största orsaken till den globala uppvärmningen. För att minska utsläppen krävs det större och snabbare insatser av oss alla – såväl samhällen som individer.
Men som IPCC-rapporten också visar finns det annat som vi bör ta itu med på samma gång. Sot är särskilt ödesdigert för den arktiska havsisen. När sot dalar ned på den vita isen påskyndas smältningen omedelbart. Dess frånvaro kommer att ha en lika omedelbar inverkan i motsatt riktning. Att minska koldioxidutsläppen är det snabbaste sättet att bromsa de snabba förändringar som nu är ett faktum i Arktis.
* * *
Jag har öppet uttryckt att Finland är villigt att organisera ett första arktiskt toppmöte. Jag anser att miljöfrågor borde stå klart i fokus vid ett sådant toppmöte. Och att miljöfrågor förtjänar ett toppmöte.
Som ett mycket konkret förslag vill vi se att de arktiska staterna, på högsta politiska nivå, förbinder sig att minska sotutsläppen. Det handlar om att minska fackling i olje- och gasproduktionen, att byta från tunga bränslen till LNG i fartygsmotorer, att uppgradera omoderna kraftverk och att förebygga skogsbränder.
Det gläder mig att kunna berätta att de andra arktiska staternas respons på våra konkreta förslag har varit mycket positiv. Även där Parisavtalet ger upphov till misstankar, välkomnas konkreta miljöåtgärder som detta med öppet sinne.
De diskussioner jag har fört med tanke på ett eventuellt toppmöte har gett mig anledning till viss optimism. I dagsläget är klimatförändringen kanske inte den bästa inledningen på ett samtal vilken huvudstad man än befinner sig i, men det finns fortfarande konstruktiva sätt att ta itu med de konkreta problemen bakom den.
Det finns hopp. Vi har fortfarande chans att rädda Arktis, och att rädda världen. Men det finns ingen tid att förlora.
* * *
Under den här veckan kommer Rovaniemi att fyllas av människor som är engagerade i den arktiska miljön. Ni visar världen hur sårbar den biologiska mångfalden i Arktis är och hur klimatförändringen påverkar regionen. Tack vare ert arbete är vi också medvetna om de globala effekterna av en uppvärmning av Arktis och av att isarna och snön smälter.
Jag, och många andra runt om i världen, uppskattar storligen ert arbete. Ert budskap – baserat på vetenskaplig forskning och lokal kunskap – har gått fram. Med tanke på Arktis framtid ber jag er tala ut även framöver. Vi behöver er röst.