Mina damer och herrar
Förra året var återigen ett rekordår. Temperaturen på land och på havsytan var bland de högsta på 140 år, den tid vi fört pålitlig statistik. Temperaturer rejält över medeltalet mättes runtom i världen, vilket på ett mycket konkret sätt visar på att klimatförändringen accelererar. I många delar av Europa har man i färskt minne hur förra sommaren var både rekordvarm och rekordtorr.
För några veckor sedan deltog jag i klimatmötet i Katowice i Polen. Som ett resultat av förhandlingarna lyckades det internationella samfundet enas om regler för genomförandet av Parisavtalet. Detta resultat kan verka anspråkslöst och tekniskt, men regelboken är fundamental i och med att den möjliggör och uppmuntrar till klimatåtgärder på alla nivåer i hela världen.
Resultaten i Katowice är inte bara goda nyheter för klimatet, de talar också sitt tydliga språk om vikten av multilateralism och ett regelbaserat internationellt system. Den absoluta majoriteten av stater kan och vill kämpa emot globala hot tillsammans.
Finland uppskattar Kinas roll i klimatförhandlingarna. Det nära samarbetet mellan Kina och Europeiska unionen var avgörande för att resultat kunde nås under Katowicemötet. Det gläder mig att jag har möjligheten att diskutera dessa frågor också här i Peking, både i dag under denna tillställning och under mina övriga möten.
* * *
Trots de hoppingivande tecknen på växande klimatmedvetenhet har vi mycket hårt arbete framför oss. 2018 var inte bara ett år med stigande temperaturer, utan också ökade koldioxidutsläpp globalt. Vi måste vända denna trend och vi måste handla snabbt. Våra åtaganden måste stärkas globalt.
Med tanke på detta ser jag fram emot FN:s klimattoppmöte i september, med generalsekreteraren som värd. Alla stater bör samarbeta för att under mötet kunna visa att vi är fast beslutsamma att handla.
Europeiska unionen siktar på att bli klimatneutral 2050. Det är den första stora ekonomiska zonen som ställer upp ett så ambitiöst mål. Denna långsiktiga vision baserar sig på IPCC:s senaste rapport om konsekvenserna av en temperaturhöjning på 1,5 °C. Rapporten var en utan tvivel väckarklocka för många av oss.
Vårt mål är att visa att det är möjligt att vara ett resurseffektivt samhälle med små koldioxidutsläpp utan att göra avkall på vår välfärd. Tvärtom, utvecklingen mot klimatneutralitet kan ge våra invånare konkreta fördelar – till exempel ren luft att andas och bättre hälsa. EU har för avsikt att lämna in sin plan till FN 2020, och vi uppmuntrar andra, också Kina, att göra det samma.
Finland siktar på koldioxidneutralitet redan 2045. Vi har också beslutat att förbjuda användningen av kol som energikälla från och med 2029. Finlands ordförandeskap i EU under andra hälften av 2019 erbjuder oss goda möjligheter att höja ambitionsnivån i klimatfrågor också i EU.
Att sätta ett pris på koldioxid är ett effektivt sätt att uppmuntra till minskade utsläpp. Prissättningen är ett centralt verktyg i genomförandet av Parisavtalet.
Med världens största system för utsläppshandel spelar Kina en avgörande roll i att utvidga tillämpningen av koldioxidprissättning. När Kinas system är infört omfattas en femtedel av de globala utsläppen av någon form av koldioxidprissättning. Samarbetet mellan EU och Kina kring utsläppshandel har varit värdefullt. Vi hoppas att det ska fortgå och fördjupas i framtiden.
* * *
Klimatet i den arktiska regionen förändras mycket snabbare än i resten av världen. Vi ser nu hur temperaturerna klättrar upp till siffror som tydligt avviker från tidigare mätningar. Rapporter av sakkunniga bekräftar att upp till 75 procent av istäcket över Norra ishavet har försvunnit under de senaste 30–40 åren.
Arktis spelar en viktig roll för det globala klimatet. Ett varmare Arktis har sämre förmåga att stabilisera världens vädermönster. När istäcket och glaciärerna i Arktis smälter leder det till att havsnivån stiger globalt. Det finns en risk för omfattande utsläpp av växthusgaser ur den tidigare frusna jorden.
Den snabba förändringen i Arktis gör behovet av klimatåtgärder än mer akut. Vi får inte ge upp våra försök att stoppa den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. Vi har helt enkelt inte råd att förlora Arktis.
* * *
Som sittande ordförande i Arktiska rådet har Finland lyft fram sotets betydelse. Utöver växthusgaser är sot en stor bidragande orsak till klimatförändringar, i synnerhet i den arktiska regionen. Svarta kolpartiklar påskyndar smältningen av snö och is, men de är också förorenare som är skadliga för människans hälsa. Tekniken för att minska utsläppen har vi redan – den måste bara tas i bruk i större skala.
Om vi minskar sotutsläppen från trafik, uppvärmning och energiproduktion kommer det att ge nästan omedelbara positiva verkningar för klimatet och människors hälsa. Striktare reglering av utsläppen skapar också affärsmöjligheter för företag som erbjuder sotfri teknik.
Finland arbetar för en minskning av sotutsläppen genom att stödja experternas arbete och genom att utveckla sina investeringar. Vi riktar också finansiering till globala initiativ, till exempel Climate and Clean Air Coalition och Världsbankens initiativ för att stoppa gasfackling.
Genom att reducera sotutsläppen kan vi nå resultat snabbt och effektivt. Jag vill uppmana alla att delta i insatserna för att minska sotutsläppen i den arktiska regionen och globalt.
***
För att nå de resultat som vår planet behöver krävs det åtaganden av regeringar. Men det räcker inte. Vi behöver också fullskaligt engagemang av lokala myndigheter, av den privata sektorn, av universitet och forskningsinstitutioner och av det civila samhället.
Energisektorn ger upphov till tre fjärdedelar av Finlands utsläpp. Att skära ned dessa utsläpp är ingen lätt uppgift, men det är en uppgift vi inte kan undvika. Det är också den stora utmaningen för Kina, som under de senaste decennierna haft en tillväxt utan like. Kina har avgett betydande löften om att göra sin tillväxt grönare och hållbarare. Jag gläder mig helhjärtat över denna utveckling.
Jag tror att det finns stor potential för samarbete mellan Finland och Kina på detta område. Organisatörerna av detta seminarium har visat prov på förmågan att finna övergripande lösningar i partnerskap mellan det offentliga och det privata, den akademiska världen och det civila samhället.
Finland och Kina är båda aktivt involverade i gemensamma insatser för att förbättra övervakningen av klimatet och luftkvaliteten i hela världen. Finländska och kinesiska experter har också samarbetat för att samla erfarenheter om hållbar användning av vattenresurser – ett område som blir allt viktigare med tanke på klimatförändringen. Jag tror att dagens seminarium kommer att hjälpa oss att vidare utveckla denna typ av viktiga partnerskap.
Vi människor är anpassningsbara och påhittiga. Jag har fullt förtroende för att vi kan enas och finna ett mer hållbart sätt att leva tillsammans i framtiden.