Låt mig få börja med att lyckönska Er, herr ordförande, med anledning av ordförandeskapet för Förenta Nationernas generalförsamlings 67:e sessionsperiod. Ni har Finlands fulla stöd i detta viktiga uppdrag. Vi ser fram emot att samarbeta med er.
Det är för mig en stor glädje och ära, att för första gången i egenskap av republiken Finlands president tala inför generalförsamlingen. När världens nationer söker lösningar på utmaningar som berör oss alla är det på Förenta Nationerna som vi ställer våra förväntningar. Vi som är närvarande bör känna vårt ansvar och vara beredda att axla det.
Hela världen står inför genomgripande omvälvningar. Den snabba ekonomiska tillväxten i globalens sydliga länder har redan lett till ökad välfärd för hundratals miljoner människor. Allt flera har möjlighet att ta sig ur fattigdomen. Allt flera har möjlighet att vara politiskt aktiva. Om denna utveckling fortsätter kommer vår värld att bli allt mer rättvis, och risken för konflikter kommer att minska. Detta ligger i Finlands intresse och är samtidigt i enlighet med allas vårt intresse.
Samtidigt är den ekonomiska maktens kontinentalplattor i rörelse. Denna rörelse måste styras med globala medel. FN och de olika G-länderna måste intensifiera sitt samarbete. G-länderna har en viktig roll när det gäller att göra FN till en mer dynamisk och starkare aktör i fråga om världsekonomin.
Finland ser sig som en ansvarsfull medlem av det internationella samfundet, som en slags ordentlig världsmedborgare. Vårt land stöder Förenta Nationerna i såväl ord som gärning, för det ligger i vårt nationella intresse.
FN är ett genuint universellt samarbetsforum med unik legitimitet. FN är för oss ett oersättligt medel att främja internationell fred och säkerhet, utveckling och de mänskliga rättigheterna. För ett litet land som Finland med sina knappt fem miljoner invånare är en världsordning som utgår från FN:s grundstadga och respekten för internationell lag inte enbart ett alternativ. Det är oundvikligt.
Finland kandiderar för icke-permanent medlemskap i FN:s säkerhetsråd för perioden 2013–2014. Vårt land är villigt att axla det ansvar som ett medlemskap i säkerhetsrådet medför. Som medlem kan vi bidra med en positiv insats. Finland förhåller sig till de frågor som behandlas av säkerhetsrådet som en engagerad medlemsstat. Vi är redo att söka konstruktiva och objektiva lösningar på de gemensamma problemen. Vi anser att Finland, som är ett litet och militärt alliansfritt land, har de förutsättningar som ett medlemskap kräver.
De övriga nordiska länderna Danmark, Island, Norge och Sverige ger det finländska medlemskapet sitt fulla stöd. Alla de nordiska länderna är starkt engagerade i FN och dess verksamhet. Vi är alla engagerade och aktiva multilaterala länder.
FN:s viktigaste uppgift är alltjämt att förhindra konflikter överallt i världen. Det är mot den bakgrund som FN:s framgångar – och misslyckanden – mäts. Säkerhetsrådet bär det huvudsakliga ansvaret för upprätthållandet av internationell fred och säkerhet.
Den fredsbevarande verksamheten, som säkerhetsrådet befullmäktigar, är ett gott redskap i detta arbete. Finland har deltagit i FN:s fredsbevarande verksamhet under hela sitt medlemskap. De första finländska fredsbevararna deltog i FN:s första fredsbevarande operation i Suez år 1956. Sedan dess har ca 50 000 finländska fredsbevarare – nästan en av hundra finländska män och kvinnor – deltagit i uppdrag på olika håll i världen. Finland är helt engagerat i att också i fortsättningen bidra till den fredsbevarande verksamheten. Vi är också beredda att med de övriga medlemsstaterna och de regionala organisationerna dela med oss av den sakkunskap vi erhållit vid utbildningen av fredsbevarare. Försvarsmaktens internationella central står till ert förfogande.
Att trygga freden är nödvändigt, men det räcker inte i sig. Soldater behövs för att stabilisera förhållandena, så att man kan börja bygga upp fred. I sista hand är det emellertid civilpersoner som bygger upp freden. Därför har Finland redan länge fäst särskild vikt vid civil krishantering. Finländska sakkunniga – poliser och sakkunniga i frågor som gäller rättsstatsprincipen, jämställdheten mellan könen och de mänskliga rättigheterna – deltar i fredsbevarande operationer på olika håll i världen.
Också effektiv fredsmedling är nödvändigt. Finland har gjort en stark insats när det gäller medling i konflikter.
Min värderade föregångare, president Martti Ahtisaari, tilldelades Nobels fredspris för sin framgångsrika, flera decennier långa karriär som medlare. I denna mötessal godkändes i fjol på Finlands och Turkiets initiativ en resolution som stärker den fredsbevarande verksamhetens normgivande bas. Det gläder mig, att generalsekreteraren inom kort kommer att offentliggöra sina riktlinjer beträffande fredsmedling, som är avsedda för alla medlemsstaterna, de regionala organisationerna och andra aktörer. Jag uppmanar honom att fullt ut utnyttja alla de befogenheter som grundstadgan ger honom i detta hänseende.
Efter samhälleliga konflikter är det i den fredsbyggande verksamheten mycket viktigt att man stöder iakttagandet av rättsstatsprincipen. Straffrihet sår ofta fröet till en ny konflikt. Ekonomisk utveckling är hållbar på lång sikt endast om rättsstatsprincipen respekteras. Vid gårdagens högnivåmöte som behandlade rättsstatsprincipen var det uppmuntrande att notera, att det råder ett starkt politisk samförstånd i fråga om att respektera rättsstatsprincipen.
Rättstatsprincipen hjälper oss att respektera andras övertygelser, men den förutsätter också att vi fördömer allt våld. Än en gång föreslår Finland tillsammans med de övriga nordiska länderna för generalförsamlingen en resolution om skydd av de diplomatiska beskickningarna. Ett tryggande av de diplomatiska rättigheterna och immuniteten ligger i vårt gemensamma intresse.
I många delar av världen är det emellertid minskandet av fattigdomen som ytterst tryggar freden. För att minska fattigdomen krävs framför allt ekonomisk tillväxt och jämställda verksamhetsförutsättningar för alla. Med utvecklingssamarbete kan vi hjälpa i synnerhet de minst utvecklade länderna. De länder som redan lider av effekterna från klimatförändringen är särskilt sårbara och behöver vår hjälp. Under mer än ett halvt sekel har Finland utmärkt sig som en pålitlig partner för utvecklingsländerna. Trots att Finland tillhör det euroområde som lider av budgettryck har Finland under de senaste åren ökat sitt stöd för utvecklingssamarbetet, som för närvarande uppgår till ca 1,5 miljarder USD per år.
Massförstörelsevapnen utgör alltjämt ett reellt hot mot internationell fred och säkerhet. Finland har från första början kraftigt understött icke-spridningsavtalet för kärnvapen. Förhindrandet av en spridning av kärnvapen, nedrustning och rätten till fredlig användning av kärnenergi är alla viktiga delar av denna helhet. Finland är redo att i år stå värd för en konferens som har för avsikt att skapa en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern. Uppdraget har karaktäriserats som svårt, men ni kan vara säkra på, att vi kommer att göra vårt yttersta för att nå målet.
Vi kan inte tillåta att kärnmaterial hamnar i fel händer. Finland är på god väg att uppfylla de åtaganden vi gjorde vid konferensen i Washington år 2010. Både nationella åtgärder och internationellt samarbete behövs för att stoppa kärnterrorismen. I egenskap av fredlig användare av kärnenergi är Finland starkt engagerat i att föra processen framåt.
För några år sedan förbjöds alla kemiska vapen genom en konvention. Konventionen omfattar emellertid inte ännu alla länder. VERIFIN är ett etablerat institut med gott renommé. Finland är berett att stå till det internationella samfundets förfogande med sakkunskap, om behov av sådan sakkunskap skulle uppstå i Mellanöstern.
Den globala regleringen av handeln med konventionella vapen behöver uppenbarligen skärpas. Det är beklagligt att man i förhandlingarna om handelsavtalet gällande vapen inte nådde det resultat man hade hoppats på. Målet är emellertid i sikte, och det är viktigt att processen fortskrider inom FN. Finland hör till de länder som stöder avtalet och fortsätter att arbeta för en stark konvention som är så allomfattande som möjligt.
***
I Libyen bidrog FN centralt till att skapa en grund för en ny och ljusare framtid för landets invånare.
Den tragiska situationen i Syrien ser däremot tyvärr bara ut att förvärras. Säkerhetsrådet har inte kunnat inta den ledande ställning som den med stöd av grundstadgan antas och förväntas ha i situationer som denna, där freden hotas. Generalförsamlingen har emellertid sänt en stark signal om att det internationella samfundet inte kan förbli passivt. Dödandet av civilbefolkningen måste få ett slut. Alla medlemmar i säkerhetsrådet måste tillsammans finna en lösning på krisen. FN:s auktoritet lider om strävandena att lösa krisen överförs på någon annan aktör.
Fredsprocessen i Mellanöstern har hamnat i skuggan av Syrien-konflikten. Detta har varken parterna i processen eller det internationella samfundet råd med. Tvåstatslösningen, där en självständig, regionalt enhetlig och livskraftig palestinsk stat existerar fredligt och tryggt sida vid sida med staten Israel, håller på att glida utom räckhåll för oss. Palestinierna har väntat tålmodigt. Förhandlingarna måste inledas igen, någon annan möjlighet finns inte. Vid de nya förhandlingarna måste vi nå en hållbar lösning utifrån vilken en palestinsk stat kan upprättas samtidigt som man på behörigt sätt beaktar Israels välgrundade säkerhetssynpunkter. Besittningarna strider klart mot internationell rätt och utgör ett allt större hinder för fred.
***
FN:s säkerhetsråd har makt, men med denna makt följer också ansvar. Jag hoppas att de andra medlemsstaterna om ett par veckor, vid den omröstning som hålls i denna sessionssal, kommer att ge Finland denna makt, och det ansvar som följer med den, för de följande två åren.
I säkerhetsrådet kommer Finland att fungera i enlighet med FN:s grundstadga och sina egna värderingar. Vi arbetar på ett konstruktivt och pragmatiskt sätt för att upprätthålla och stärka internationell fred och säkerhet på bästa möjliga sätt.