På hedersdoktorernas vägnar tackar jag det 375-åriga Helsingfors universitet och dess veterinärmedicinska fakultet för den värdefulla utmärkelse vi förlänats. Vi tog ödmjukt emot våra hattar och värjor, och vi är medvetna om att hedersdoktorstiteln förpliktar var och en av oss att arbeta för det gemensamma bästa.
Jag vill också tacka Er, doktor Sanna Hellström, för Era tankeväckande ord. Ni lyfte fram veterinärmedicinens stora genomslag och dess mångsidighet, och betonade vikten av kreativt tänkande inom forskningen. Dessa teman är centrala på alla forsknings- och kunskapsområden.
Forskningen i Finland ligger på en stabil nivå. Ändå har vi sett många konkurrerande länder köra förbi och lämna oss i sitt kölvatten. Spetsforskningen har en central roll när det gäller att trygga finländska framgångar och välfärden i Finland. Jag hoppas att den nya regeringen kommer att nå sitt mål att inom tio år göra Finland till ett föregångsland när det gäller utbildning, kompetens och moderna lärandemetoder.
Forskningen och utbildningen förändras snabbt, och en av drivkrafterna bakom förändringen är den snabbt framskridande digitaliseringen. Vi kan i dag knappast föreställa oss hur universiteten kommer att se ut om ett par årtionden. Denna förändring måste Finland kunna utnyttja. Citius, altius, fortius – på alla forskningsområden måste vi eftersträva alltmer dynamiska och högklassiga prestationer.
De internationella jämförelser som regelbundet offentliggörs är exempel på den hårda inbördes konkurrensen inom universitetsvärlden. Men i framtiden kan inte alla finländska universitet vara bra på allt. Det krävs specialisering och samarbete mellan universiteten. För enskilda forskare är internationellt samarbete alltid en lönsam strategi.
Doktorandutbildningen i Finland ger goda färdigheter att observera omvärlden, identifiera problem och finna lösningar på dem samt skapa nya forskningsdata. Det är viktigt att också framöver se till att utbildningen är mångsidig och heltäckande och uppmuntra doktorander till rörlighet mellan olika vetenskapliga discipliner. På så sätt kan vi skapa mer av den tidigare efterlysta kreativiteten och nya möjligheter.
Veterinärmedicinska fakulteten har som mål är att trygga djurens och människornas hälsa och välfärd. I detta mål finns en stor visdom: alla levande varelser är antingen direkt eller indirekt beroende av varandra för sin välfärd. Djuren är unika, kännande och tänkande individer som mår bra när de får leva ett värdigt liv där deras artspecifika behov tillgodoses. Ett välmående djur ger också människan glädje.
I sina litterära verk funderar nobelpristagaren Albert Schweitzer på hur vi kan skapa en ny mänsklighet, och svarar själv: genom att respektera livet. Enligt Schweitzer styrs tillvaron mer av respekten för livet än av lagar och profeter. I respekten för livet ingår hela kärlekens etik i dess djupaste, mest upphöjda mening. Den är källan till individens och hela mänsklighetens ständiga förnyelse, menar Schweitzer. Detta är vad det i grund och botten handlar om. Att respektera djuren innebär framför allt att man respekterar livets och naturens mångfald.
Veterinärmedicinen i Finland är internationellt sett i toppklass. Både sällskapsdjur och produktionsdjur sköts på ett högkvalitativt sätt. I Finland har vi bra kontroll över djursjukdomar, vilket vi har vår veterinärkårs ansvarsfulla arbete att tacka för.
Dagens konsumenter vill känna till matens ursprung, inbegripet produktionsförhållandena. Den medvetna konsumenten vill genom sina val visa att han eller hon bryr sig om produktionsdjurens välbefinnande. Finländsk mat är efterfrågad också som exportvara, och dess bästa reklam är en tillförlitlig produktionskedja för livsmedel.
Bara genom att lära oss mer om djuren kan vi arbeta för att de ska må bättre och också öka vår förståelse för oss själva som en art bland andra arter. Författaren Henry Beston ansåg att vi behöver en ny, klokare syn på djuren: de bör inte bedömas enligt mänskliga kriterier. I en äldre och mer fullkomlig värld än vår egen, skriver Beston, rörde de sig fulländade och felfria, begåvade med känsliga sinnen som vi har förlorat eller som vi aldrig fick. De hörde röster vi aldrig någonsin kommer att få höra. Enligt Beston är djuren varken våra bröder eller våra undersåtar – de är andra nationer, som tillsammans med oss har fastnat i livets och tidens nät.
Mina varmaste gratulationer till alla doktorer! Jag önskar er många givande stunder i veterinärmedicinens fascinerande värld! Helsingfors universitet och veterinärmedicinska fakulteten önskar jag all framgång i arbetet med att skapa Finlands framtid!