(med reservation för ändringar)
Det är glädjande att komma hit till Salechard, som jag nu besöker för första gången. Det har varit fascinerande att se den vilda naturen i Sibirien. Jag har fått njuta av den ryska gästfriheten, som är både varm och hjärtlig. Jag vill tacka den ryska regeringen och Rysslands geografiska sällskap för att de har arrangerat forumet. Låt oss se det här forumet som en viktig milstolpe i det internationella samarbete som har som målsättning att skydda den arktiska naturen.
Vi nordbor vet att det arktiska området är en utmanande levnadsmiljö. Under århundraden har vi klarat oss och till och med lärt oss att uppnå framgång i dessa förhållanden. Det har krävt samarbete, kreativitet och äventyrslust. Dessa egenskaper kännetecknar också berömda forskningsresande inom det arktiska området såsom Georgij Sedov och Michail Lomonosov. De är verkliga nordliga hjältar.
Under många hundra år drömde forskningsresande om att segla genom Nordostpassagen. I det företaget misslyckades t.ex. Willem Barents på 1500-talet och Vitus Bering på 1700-talet. Den första som erövrade Nordostpassagen var finländaren Adolf Erik Nordenskiöld. Han seglade genom Nordostpassagen med barken Vega 1978–79. Det var verkligen en stor bedrift.
Men den tidens berömda forskningsresande skulle bli förvånade om de hörde hur naturförhållandena har förändrats sedan dess. Nordostpassagen, Severnyj morskoj put, är öppen sex månader i året, och år 2012 seglade över fyrtio fartyg genom den. Ryska federationen har börjat förbättra infrastrukturen i Nordostpassagen. Men när det gäller t.ex. säkerheten finns det ännu mycket att förbättra. Nordostpassagen håller dock småningom på att bli en rutt att räkna med. Den förkortar transporttiderna och erbjuder nya möjligheter till affärsverksamhet.
Forntida forskningsresande var inte inriktade på olje- och gasförekomsterna i de arktiska områdena, men i dag är de det viktigaste föremålet för intresse i området. I området i norr finns även rikliga och ekonomiskt betydande mineralförekomster. Ur ekonomiskgeografisk synvinkel håller världen på att vändas upp och ner eftersom framtiden tycks ligga här i norr.
Det föränderliga arktiska området erbjuder enorma ekonomiska möjligheter men innebär också utmaningar och hot. Staterna och dagens forskningsresande inom det arktiska området har ett stort ansvar. Vi måste skydda den ömtåliga arktiska miljön samtidigt som vi utnyttjar de ekonomiska möjligheterna i området. Vi måste också respektera de rättigheter som urfolken i de arktiska områdena har.
För att vi ska kunna skydda naturen i det arktiska området bör vi skapa en gemensam vision om hur vi ska kunna utnyttja områdets naturresurser på ett hållbart sätt. En bra utgångspunkt vore att i samarbete genomföra en heltäckande utredning om naturresurserna och naturens mångfald i det arktiska området. När fakta och vetenskapliga utgångspunkter har utretts kan regeringarna fatta beslut som i allt högre grad baserar sig på kunskap. Framgång i det arktiska området kräver ett samarbete på lång sikt mellan både myndigheter och aktörer inom den privata sektorn på såväl regional, nationell som internationell nivå.
Likaså bör dialogen mellan regeringar och forskarsamhället om frågor som rör klimatförändringen fördjupas. För närvarande vet vi att klimatförändringen är dubbelt så snabb i det arktiska området som i den övriga världen. Vi behöver allt noggrannare kunskap om följderna av klimatförändringen, till exempel om de faror som hotar naturens mångfald och om de konsekvenser som svart kol och metanutsläpp har.
Vi måste också utveckla metoderna för miljökonsekvensbedömning och riskhantering så att de särskilt anpassas för arktiska förhållanden. I det sammanhanget borde man utnyttja Esbo-konventionen om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang som utarbetats av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Esbo-konventionen kunde för sin del främja det internationella samarbetet och vi hoppas att Ryssland ratificerar konventionen så snabbt som möjligt.
* * *
Finland, liksom Ryssland och Island, har alltid varit och kommer alltid att vara en del av staterna i det arktiska området. Var tredje människa som bor norr om den sextionde breddgraden är finländare.
Under årens lopp har också Finlands roll i det arktiska området förändrats. Under de senaste åren har vi i synnerhet koncentrerat oss på den arktiska kunskap som vi själva kallar snow-how. Vårt mål är att erbjuda tekniska lösningar som representerar toppen inom sitt område för olika arktiska utmaningar. Ett av dessa kunskapsområden är sjöfartsteknik och isbrytarkunskap inom arktiska områden. Detta är alldeles naturligt för Finland, eftersom vi redan på 1800-talet har varit tvungna att finna innovativa lösningar, med vilka vi har tryggat sjöfarten året om under de karga förhållandena i norr.
Vi anser att den arktiska teknologin i princip ska vara miljövänlig, eftersom den arktiska miljön inte tål s.k. smutsig teknik. Vi behöver också spetsteknik med vilken vi kan skydda sårbara arktiska områden, förebygga skador och bekämpa följderna av dem. På de arktiska vattenområdena får det exempelvis inte ske någon storolycka.
* * *
Staterna inom det arktiska området kan utnyttja områdets möjligheter endast genom intensivt och konstruktivt samarbete. I detta arbete har Arktiska rådet en viktig roll eftersom det är det viktigaste forumet som behandlar frågor som gäller det arktiska området. Rådets roll bör stärkas till exempel så att man till dess verksamhetsfält fogar en strategi för ekonomi- och affärsverksamhet. Vi anser att Arktiska rådet förtjänar en starkare ställning än för närvarande och jag hoppas att vi tillsammans kan sträva efter detta.
Arktiska rådet har redan uppnått flera betydande resultat. År 2011 ingicks ett arktiskt räddningsavtal och för närvarande håller rådet på att slutföra en samarbetsplan för bekämpning av oljeskador. En sådan utveckling är synnerligen välkommen. I Finland har man utvecklat spetsteknik och utrustning för bekämpning av oljeskador. Vi har sådan kunskap och erfarenhet i branschen som vi gärna delar med oss.
Utöver multilateralt samarbete strävar Finland efter att intensifiera sin arktiska politik med hjälp av bilaterala partnerskap. Finland ingick sitt första bilaterala arktiska partnerskapsavtal uttryckligen med Ryssland. Utöver samarbete mellan olika aktörer arrangerar vi årligen tillsammans arktiska seminarier där experter, lokala organ och representanter för affärslivet samlas vid samma bord. Jag vill i detta sammanhang uppmana ryska och finländska företag och forskarsamhällen att aktivt utveckla samarbetsprojekt som gäller det arktiska området. Jag tror att det arktiska samarbetet kan utvecklas till ett nyckelområde inom våra bilaterala relationer.
Det är en ära att vara här i dag – tillsammans med värderade experter, vänner och grannar inom det arktiska området. Jag hoppas att detta möte fortsätter och fördjupar vår dialog om frågor som gäller det arktiska området på ett sätt som är till nytta för både våra länder och hela det arktiska området. Låt oss göra det tillsammans!
Tack!