Högt ärade generalsekreterare, högt ärade vice generalsekreterare, ärade ordförande för den parlamentariska församlingen, ers excellenser, mina damer och herrar!
”Det jag nu säger kommer att slå er med häpnad.” Dessa ord använde Winston Churchill i sitt berömda tal vid universitet i Zurich i september 1946, då han för första gången lade fram sin idé om ett förenat Europa.
Churchill talade om behovet av partnerskap mellan tidigare fiender, behovet av att små och stora nationer gör gemensam sak. Han sade att det första konkreta steget för att återskapa den europeiska familjen var att inrätta ett Europaråd.”
Det var verkligen häpnadsväckande hur snabbt detta steg togs. Vid tiden för hans tal låg Europa fortfarande i ruiner efter det förödande kriget. Mindre än två år senare, i maj 1948, ordnades Europakongressen i Haag.
I sin resolution efterlyste kongressen en europeisk församling, en stadga om de mänskliga rättigheterna och en domstol för att säkerställa att denna stadga följs. I maj 1949 enades tio stater om att inrätta Europarådet och undertecknade dess stadga. Idén började bli verklighet.
* * *
I dag, sjuttio år senare, finns det stor anledning att fira. Vi har lyckats bygga ett Europa som grundar sig på respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.
Europarådet har på ett avgörande sätt bidragit till vår gemensamma sak. Det har utvecklats till en genuint paneuropeisk organisation. Med dess 47 medlemsstater omfattar Europarådet mer än 830 miljoner människor. De alla, vi alla, kan åtnjuta de mänskliga rättigheter som Europarådet värnar om.
* * *
Dessa är enastående prestationer. Men samtidigt får vi inte försjunka i självbelåtenhet. Dessa gemensamma prestationer måste försvaras med bestämdhet. Och vi måste vara beredda på nya hot och utmaningar.
Som vi alla vet är det internationella regelbaserade systemet allt mer hotat. Denna regelbaserade organisation, Europarådet, är inget undantag. Den går igenom den djupaste politiska, ekonomiska och institutionella krisen i sin historia.
* * *
Mitt i alla svårigheter och osäkerhet får vi inte förlora ur sikte vår gemensamma sak. Kanske mer än någonsin under de senaste 70 åren behöver vi nu ett starkt Europa. Ett starkt Europa behöver Europarådet, behöver vart och ett av dess medlemsstater. Och ännu mer behöver folket i varje medlemsstat Europarådet.
Låt mig ta tillfället i akt och tacka generalsekreterare Jagland för hans ovärderliga tjänster för rådet under hans två mandatperioder. Innan jag lämnar ordet till honom vill jag framföra mina lyckönskningar till Europarådet, och till alla oss som är dess medlemmar.
Det bästa sättet att fira är att fortsätta våra outtröttliga ansträngningar för att försvara och förbättra vårt Europa, vår europeiska familj. Ett Europa baserat på respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen.
