Republikens president Sauli Niinistös tal vid öppnandet av insamlingen Gemensamt Ansvar 2018 den 4.2.2018

Ärade medmänniskor,

i år återvänder insamlingen Gemensamt Ansvar till sina rötter, till att hjälpa människor som lider brist på mat.

Jag kommer väl ihåg hur den stora hungersnöden i Biafra kom in i de finländska vardagsrummen via televisionen. De skakande bilderna har etsat sig fast i minnet. Numera får hungern sällan några stora rubriker, men den har inte försvunnit ur världen. Nästan 800 miljoner människor går till sängs hungriga varje kväll. Därför behövs hjälp, också av oss.

Med hjälp av insamlingen Gemensamt Ansvar kan människor som drabbats av konflikter och katastrofer få en ny start. Med donationerna skaffas mat, förnödenheter, rent vatten, hälsovård och tak över huvudet. Av insamlingsmedlen styrs 60 procent till Kyrkans Utlandshjälps katastroffond.

Bakom hungersnöden finns i många fall en konflikt som orsakats av människor. Krig eller ständiga oroligheter försvårar tillgången till mat. Ett exempel på detta är Uganda, som tagit emot över en miljon sydsudanesiska flyktingar. Man har inte lyckats erbjuda denna enorma människomassa tillräckligt med mat.

Brist på mat orsakas också av extrema klimatfenomen, såsom ökande stormar, översvämningar och torka. Också klimatförändringarna är till stor del orsakade av människan.

I vissa länder är en tredjedel av barnen undernärda. Hungern är en av de största gemensamma utmaningarna för mänskligheten. Den är också en broms för utveckling, eftersom hungern påverkar hälsa och utbildning negativt. Hungern dödar fler människor än aids, malaria och tuberkulos tillsammans.

För att utrota hungern behövs inte ens vetenskapliga genombrott, men däremot vilja. I kampen mot hungern behövs samarbete mellan regeringar, företag och medborgare.

Insamlingen Gemensamt Ansvar går tillbaka till sina rötter även här hemma. Under krigsåren och efter krigen hjälpte en insamling vid namn Nationalhjälpen krigsinvalider, krigsänkor, barn som blivit föräldralösa och evakuerade som förlorat sitt hem. Hungern var ingen sällsynt gäst i vårt land. När insamlingen Gemensamt Ansvar 1949 startades för att ersätta Nationalhjälpen var det svåra missväxtår i östra och norra Finland. Det är mindre än en människoålder sedan dess.

I dag finns det hundratusentals människor i Finland vars inkomster underskrider vad som anses vara skäligt. Det är en siffra som får en att stanna upp. Vår hjälp behövs alltså. Även här hemma.

Alltför små inkomster syns också vid matbordet. Något måste man ge avkall på när räkningarna ska betalas. Över 100 000 personer förlitar sig årligen på utomstående livsmedelshjälp, alltså brödköer, i Finland. Och av dem behöver hela 20 000 hjälp varje vecka. Var och en av oss kan bidra till att andra i vår omgivning mår bättre.

Av intäkterna från insamlingen Gemensamt Ansvar stannar 40 procent i Finland. Via Kyrkans diakonifond och församlingarnas diakoniverksamhet kan vi på så sätt ge akut hjälp till människor som har det svårt.

Livsmedelsförsörjningen borde inte hänga på välgörenhet, men det offentliga hjälpsystemet är ibland trögt och kan inte ha beredskap för alla tänkbara situationer. I sådana situationer kan kyrkans diakoniverksamhet och många organisationer agera snabbt. Exempel på detta är verksamhetsmodellen Gemensamt bord, som utvecklats i Vanda, och projektet Gemensamt kök, som koordineras av kyrkostyrelsen. Man försöker komma ifrån köerna och göra måltiderna till en stund av gemenskap. Hjälpen ges med respekt för människovärdet.

Tillsammans kan vi uppmuntra människor att ta hand om varandra. Jag uppmuntrar till ansvarstagande, det känns nämligen bra att hjälpa.

Genom insamlingen Gemensamt Ansvar går hjälpen till dem som behöver den, både här hemma och längre bort.

Tack!