Vetenskapen är ett värde i sig själv. Befolkningens goda utbildningsnivå samt ett högklassigt och mångsidigt forskarsamhälle hör till kännetecknen för en civiliserad stat.
Vetenskapen inverkar i hög grad också på sin omgivning. Vi ser resultaten av vetenskap och forskning överallt, från elektriska apparater till medicinska behandlingsmetoder, från kännedomen om samhället och historien till insikter i miljöns tillstånd.
Det hör till karaktären av forskarens arbete att man inte kan förutse resultaten när man inleder arbetet. Betydelsen av en iakttagelse eller teori kanske klarnar först långt senare. Till exempel forskningen i elektricitet kom i tiderna i gång av pur nyfikenhet, viktiga tillämpningar skapades sedan långt senare. Den fria forskningen har en stor betydelse i det vetenskapliga arbetet.
Vetenskap och utbildning har också ett instrumentellt värde. Vi vill att vetenskapen ska hjälpa oss att lösa våra problem. Vi hoppas på framsteg inom läkekonsten: vi önskar att sjukdomar inte ska kasta en skugga över våra liv. Eller när vi tänker på stora utmaningar som klimatförändringen, hoppas vi å andra sidan, att vetenskapen ska erbjuda metoder att fördröja framfarten och minska effekterna av den. Förväntningarna och förhoppningarna som ställs på vetenskapen växer ständigt.
Tidvis tycker man sig se att man försöker skapa konflikt mellan vetenskapen som egenvärde och en vetenskap som siktar på resultat eller nytta. Jag föreställer mig ändå att alla forskare vill att deras arbete har betydelse. Det finns naturligtvis effekter av olika slag; effekter på den övriga forskningen, effekter på samhället, effekter på näringslivet, effekter på livskvaliteten.
De akademiker som snart kommer att presenteras är genom sitt eget arbete goda exempel på hur ytterst högklassig grundforskning bedrivs i ämnen vars betydelse tydligt syns i praktiken.
* * *
Under den senaste tiden har det förts en diskussion om användningen och betydelsen av vetenskaplig kunskap och information som stöd för beslutsfattandet. För beslutsfattarna är det naturligtvis värdefullt att till sitt förfogande ha aktuell kunskap och information som baserar sig på forskning. Av egen erfarenhet kan jag säga att denna kunskap och information är högst värdefull om den dessutom råkar vara utformad så att också beslutsfattarna kan förstå den.
I vissa frågor kan forskningen ge mycket tydliga svar, i andra frågor går det bara inte att få entydiga svar. Dagens ekonomiska debatt visar att forskarna i ekonomi kan ha mycket varierande uppfattningar om vilka ekonomisk-politiska åtgärder skulle vara behövliga och lämpliga.
Vetenskaplig kunskap är dock bara en faktor när det gäller att fatta beslut. De vetenskapliga resultaten visar inte vilka val beslutsfattaren bör göra. Men de visar konsekvenserna av olika val. För beslutsfattarna lämnar vetenskaplig kunskap och information rum för värdeval.
* * *
När vi talar om vetenskap måste vi också tala om utbildning. Finlands traditionella styrka och internationella konkurrensfördel ligger i en välutbildad befolkning. Därför är den senaste tidens tecken på att finländarnas kunskapsnivå sjunker, åtminstone relativt sett, oroväckande. Den nyaste PISA-undersökningen visar att kunskaperna i matematik har försämrats. Visst klarar vi oss fortfarande bra i en internationell jämförelse, men det är för nationens del viktigt att se till att vi inte tappar greppet när det gäller kunskapsnivån.
Nivån på forskningen är god i Finland, och har varit det en lång tid. Våra toppforskare hör till de bästa i världen. Det bör dock noteras att vi i de senaste nordiska jämförelserna har sackat efter jämfört med de andra nordiska länderna. Denna utveckling måste stoppas.
Vid universiteten är forskning och utbildning nära sammanflätade; det finländska universitetssystemet baserar sig på ett nära samband mellan forskning och undervisning. Forskningen erbjuder möjligheter till undervisning som baserar sig på den nyaste kunskapen, och forskningen har nytta av undervisningen. Vetenskapen påverkar ju samhället, inte bara via enskilda forskningsresultat, utan också via utbildade och kunniga människor. Man har nytta av att förstå den vetenskapliga metoden, även om man inte själv bedriver forskning. Således har forskningsbaserad undervisning och forskarutbildning värde också utanför den vetenskapliga världen.
* * *
I dag firar vi två nya akademiker inom vetenskap. Akademikerna representerar den absoluta vetenskapliga toppen i Finland, deras forskningsarbete är på högsta internationella nivå och det finns inga tvivel om forskningens kvalitet och betydelse.
Våra tidigare, nuvarande och nyutnämnda akademikers respektingivande meritförteckningar talar också sitt tydliga språk om vetenskapens olika roller i samhället. Akademikerna har gjort ett betydande arbete när det gäller att främja grundforskningen, de har bidragit till att vår förståelse av vårt språk, vår kultur, vårt land och vår värld har ökat, deras arbete har påverkat näringslivets utveckling, deras plats är i centrum av forskarsamhället, de har utbildat nya forskargenerationer och de har haft en viktig ställning i den samhälleliga debatten.
Akademikerna har stigit ovanför sin egen vetenskapsgren genom att förespråka vetenskapen, och de är också viktiga förebilder när det gäller att föra fram vetenskapens roll och betydelse. I takt med att vikten av vetenskap och vetenskaplig relevans ökar behöver vi sådana här frontfigurer.
Mina bästa lyckönskningar till våra nya akademiker inom vetenskap!
Jag önskar er framgång också i fortsättningen, både som vetenskapsidkare och som samhällspåverkare.