(med reservation för ändringar)
Svenska dagen har firats i Finland under olika former ända sedan år 1908. Till en början ville man genom att fira dagen stärka känslan av samhörighet hos den svenskspråkiga medborgardelen. I dag vill man med Svenska dagen speciellt respektera finlandssvenskarnas rättighet att använda sitt eget modersmål svenska i Finland samt det tvåspråkiga Finland.
Av Finlands befolkning har cirka 5,4 procent eller lite mer än 290 000 personer svenska som modersmål. Ännu för några årtionden sedan förutspådde man, att de svenskspråkigas andel av befolkningen skulle sjunka markant, men lyckligtvis har så inte skett. Barnen i tvåspråkiga familjer registreras allt oftare som svenskspråkiga och går i svenskspråkig skola. Denna utveckling förebådar en bra framtid för vår svenskspråkiga befolkning.
* * *
Vi finländare diskuterar tvåspråkigheten med jämna mellanrum – på båda språken. Temat blir ofta aktuellt just före val. Tvåspråkigheten väcker känslor, när förvaltningens strukturer förnyas eller då man diskuterar den offentliga servicen. Det här är inte konstigt. Modersmålet och möjligheten att använda det är för varje människa en av identitetens hörnstenar och en väsentlig förutsättning att klara sig i livet.
Under senare tid har man mycket diskuterat undervisningen av det andra inhemska språket som hör till den grundläggande undervisningen.
Man närmar sig fortfarande ofta frågan genom tvång. Det är snarare fråga om skolelevernas möjlighet att få tillräcklig vägkost för livet efter grundskolan. Finland är och förblir ett tvåspråkigt land. Det är inte alls oväsentligt när det gäller den ungas fortsatta studier eller sysselsättning, kan personen svenska och finska eller inte.
Många finskspråkiga familjer har positiva erfarenheter av svenskspråkiga språkbad. När barnet redan som mycket ung har att göra med språket är det lättare att lära sig språket i ett senare skede. Språkbad förstärker också den positiva inställningen till språket. Många barn som deltagit i svenskspråkiga språkbad fortsätter i en svenskspråkig skola.
Daghemmet och skolan ger barnet möjlighet att bekanta sig med sin kulturella bakgrund och vara sig själv på sitt eget modersmål. Därför är det viktigt att försäkra sig om att svenskspråkiga daghem och undervisning på svenska bevaras som en del av det finländska välfärdssystemet också i fortsättningen. Svenskspråkig dagvård och förskola är naturliga alternativ också för många tvåspråkiga familjer.
* * *
Man säger ofta, att tvåspråkighet är en rikedom. Det är vad svenska språket och den finlandssvenska kulturen har varit för Finland, också mycket konkret. Låt oss för en stund återvända till den snabba internationaliseringen vid millennieskiftet. Jag nämner ett exempel, jag har inristat i minnet bilden av ett viktigt europeiskt ministermöte. Närvarande var också ett tiotal sakkunniga, en tredjedel av dem var finländare – och alla var de finlandssvenskar. Förmågan att internationaliseras är ju finlandssvenskhetens viktiga gåva till hela nationen.
Det svenska språket och den kulturhistoria vi delar med Sverige binder oss starkt till den nordiska värdegemenskapen. De nordiska länderna har genom hela vår historia varit en bro till den västerländska demokratin samt en modell vid uppbyggandet av vårt samhälle. Vi refererar gärna till den nordiska traditionen och välfärdsmodellen. Vi vill alla främja och ha nytta av det gemensamma nordiska goda.
Senaste vecka samlades Nordiska rådet i Helsingfors för sin jubileumssession. Bakom ligger sextio år av arbete för det nordiska samfundet. Vi använder en gemensam nordisk röst på många internationella arenor. Ute i världen ser man oss finländare helt självklart som en del av det nordiska samfundet. Det är helt rätt uppfattat.
* * *
I dag kan vi vara stolta över vårt gemensamma, självständiga, tvåspråkiga fosterland. Jag önskar er alla en riktigt trevlig Svenska dagen!