När president Mauno Koivisto invigde detta museum för 25 år sedan hade det gått mindre än ett år sedan Finlands långvarigaste president Urho Kaleva Kekkonens död. Världen och Finlands ställning i världen var helt annorlunda. Sovjetunionen var vår östra granne. Finland befann sig som känt mitt i det uppsving som kasinoekonomin gett upphov till, utanför den europeiska integrationens kärna.
I dag, när vi firar att Ekuddens museum verkat i ett kvartssekel, kan vi konstatera att Finland och världen fortsätter att förändras i en allt snabbare takt. Vi bör ha ett öppet sinne för och förhålla oss optimistiskt till framtiden, gripa tag i de möjligheter den erbjuder. I förändringens centrum är det ändå också viktigt att vi som nation håller fast vid de värden som skapar kontinuitet.
Finland firar sin 95:e självständighetsdag i år. Den republikanska regeringsformen och presidentinstitutionen är bara två år yngre än vårt land. Finland har haft sammanlagt tolv presidenter sedan år 1919.
Alla mina föregångare har tjänat sitt land under unika förhållanden, i strävan efter att stabilisera en ung och fattig republiks internationella ställning, under krigsåren och i bemötandet av finanskrisen. Men en sak förenar alla Finlands presidenter: alla har på sitt eget sätt arbetat för vårt fosterlands bästa. Deras beslut har format vårt land till vad det är i dag: ett välmående, enhetligt och självständigt land.
Finland hör till de mest framgångsrika länderna i världen efter andra världskriget. För denna framgångssaga får vi tacka de miljoner flitiga och modiga finländare som byggt våra vägar, odlat våra åkrar, skött våra sjuka och skapat innovativa exportprodukter. Stabila verksamhetsförhållanden, utrikespolitisk kontinuitet och ett starkt ledarskap har varit förutsättningar för dessa finska gärningar.
Under nästan ett halvt sekel har Ekudden varit nära förknippad med Finlands statliga historia och förvaltningshistoria.
Villa Ekudden, som chefredaktör Amos Andersson donerade till staten 1940, har stått till våra statschefers förfogande ända sedan andra världskriget. Ekudden var tjänstebostad för tre presidenter, Risto Ryti, Carl Gustaf Mannerheim och Urho Kekkonen, och skådeplats för många politiska förhandlingar och avgöranden. Särskilt under president Kekkonens 25-åriga ämbetstid blev namnet Ekudden ett begrepp i det politiska livet och språkbruket i Finland.
Efter president Kekkonens död fick Museiverket i uppgift att av Ekudden skapa ett museum över Urho Kekkonen. Avsikten var att museet samtidigt skulle presentera det självständiga Finlands historia. Hundratusentals besökare har under årens lopp kommit till Ekudden för att uppleva historiens vingslag. Jag är övertygad om att det även i fortsättningen finns ett stort intresse för museet.
Museet har nu genomgått en grundlig renovering och är färdigt att igen önska sina gäster välkomna.
Jag önskar det förnyade Ekuddens museum och hela museipersonalen allt gott också under kommande år.