Republikens president utses genom direkt folkval. Varje finsk medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i presidentvalet. Presidentval förrättas vart sjätte år.
Om presidenten avlider eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt.
Valbarhet och ämbetsperiod
Republikens president ska vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd.
Presidentkandidater
En presidentkandidat kan ställas upp av ett registrerat parti som vid det senaste riksdagsvalet fått minst en ledamot invald i riksdagen. En kandidat kan också ställas upp av 20 000 röstberättigade personer, som har bildat en valmansförening.
Valförrättning
Presidentvalets första omgång hålls fjärde söndagen i januari. Om någon av kandidaterna då får mer än hälften av de avgivna rösterna, är denna kandidat vald till republikens president. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna ordnas den andra valomgången i allmänhet två veckor efter den första. Kandidater är då de två som i den första omgången fick flest röster. Den kandidat som i den andra omgången får flest röster är vald till republikens president. Statsrådet fastställer valresultatet.
Om endast en kandidat har ställts upp blir han eller hon utsedd till republikens president utan val.
Tillträdande av presidentämbetet
Den valda presidenten tillträder sitt ämbete den första dagen i den månad som följer efter valet. Då avger presidenten följande högtidliga försäkran inför riksdagen:
Jag – –, som av Finlands folk har valts till president för republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentämbetet redligt och troget skall följa republikens konstitution och lagar samt efter all min förmåga främja det finska folkets välfärd.”
Enligt vedertagen praxis avsäger sig presidenten sitt partimedlemskap när han eller hon tillträder presidentämbetet.
Presidentens ämbetsperiod upphör när en ny president tillträder.
Presidentval 1919–1988
Tidigare valsätt
Under åren 1919–1987 valdes republikens president genom indirekt val. Vid allmänna val utsågs först 300 elektorer (301 vid 1982 och 1988 års val), som sedan valde president. Elektorerna var inte bundna till att rösta på dem som var uppställda som presidentkandidater. Det fanns i själva verket inga bestämmelser om presidentkandidater och inget omnämnde om dem i lagstiftningen.
År 1988 förrättades presidentvalet i två omgångar. I första omgången förrättades direkt folkval bland de kandidater som hade ställts upp officiellt. Samtidigt valdes 301 elektorer som skulle välja president i det fall att ingen av kandidaterna fick över hälften av de avgivna rösterna.
Det nuvarande valsättet trädde i kraft 1991 och tillämpades första gången vid 1994 års val.
Avvikande val genom historien
Omständigheterna kring presidentvalet har av olika skäl varit avvikande 1919, 1940, 1943, 1944, 1946, 1973 och 1982.
År 1919 valdes Finlands första president K.J. Ståhlberg direkt av riksdagen enligt den då gällande regeringsformen. Åren 1940 och 1943 rådde undantagstillstånd och presidentvalet förrättades av de elektorer som hade valts 1937. Till följd av att president Kyösti Kallios avgång 1940 förrättades valet av ny president i förtid det året. Valet gällde bara den återstående delen av Kallios ämbetsperiod och inte en hel ämbetsperiod på sex år.
År 1944 stiftade riksdagen en undantagslag genom vilken marskalk Mannerheim blev president för en sexårsperiod efter att president Risto Ryti hade avgått mitt under sin ämbetsperiod.
Sedan Mannerheim avgått 1946 stiftade riksdagen en undantagslag, genom vilken riksdagens bemyndigades att välja president för den återstående delen av ämbetsperioden. Därefter valde riksdagen statsminister J. K. Paasikivi till president. Vidare stiftade riksdagen 1973 en undantagslag genom vilken president Urho Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra år.
Också valet 1982 ordnades tidigare än avsett eftersom den sittande presidenten hade avgått under pågående ämbetsperiod.