Ärade talman, valda företrädare för Finlands folk!
Under det gångna året har jag ofta tänkt tillbaka till ert tal vid min presidentinstallation. Det innehåller många kloka tankar som jag har försökt tillämpa i mitt dagliga arbete. På en punkt har jag tyvärr kommit till korta, jag har nämligen inte lyckats läsa en bok i veckan. Jag har inte heller återupptagit min läsning av Machiavelli. Med tanke på hur världen ser ut borde jag kanske ha gjort det.
Men jag har gjort mitt bästa för att bevaka Finlands intressen i alla situationer och alltid i samverkan med statsrådet och i samarbete med riksdagen. I dag är det viktigare än någonsin sedan det kalla krigets slut. I svåra tider måste vi finländare alltid hålla ihop.
Vi är på väg in i en ny värld. Mycket av det som vi tidigare ansåg vara normalt kommer att förändras eller har redan förändrats. Både den globala miljön och Finlands positionering i den är i omvandling och vi måste lära oss att agera i den nya miljön.
Hur kan vi då bäst främja Finlands intressen i denna omvälvning? Det är en fråga vi måste noga överväga åtminstone vad gäller vår utrikespolitik, våra demokratiska institutioner och individens ansvar.
Ärade riksdagsledamöter!
Det regelbaserade systemet utmanas av maktpolitik. Bilateralism och transaktioner har tagit plats från det multilaterala samarbetet. Vi förknippar ofta transaktionalism med Ryssland och Kina. Men samma tendenser gäller även vissa västmakter.
I mitt installationstal sade jag att vi kommer att ställas inför sådant som vi inte är vana med. Jag uppmanade till att vara beredd på att vi ibland tvingas reagera snabbt på förändrade omständigheter. Vi kommer att ställas inför många principiellt svåra frågor. Ni, ärade riksdagsledamöter, har kunnat reagera snabbt på svåra situationer.
Vi har tillsammans fastställt att ledstjärnan för Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse är värdebaserad realism. Målet är att hjälpa Finland kryssa bland blindskären i denna svåra världspolitiska brytningstid.
På lång sikt ligger det i Finlands intresse att det multilaterala systemet förblir så starkt som möjligt. Men vi kan inte utesluta oss själva från beslutsfattande som delvis sker utanför detta system. Vi kan inte heller isolera oss från stater som inte fullt ut stöder multilateralism. Vi främjar våra intressen i alla lägen, baserat på våra egna värderingar.
Världen är inte svartvit. Allt oftare fattar västländer utrikespolitiska beslut från fall till fall i stället för att basera dem på ideologi. Dessutom är det inte en fråga om vi har regler eller inte. Frågan är i vilken riktning det regelbaserade systemet utvecklas. Förutom i västvärlden har vi också globalt många partner med vilka vi kan vidareutveckla det internationella regelbaserade systemet.
Finlands intressen och säkerhet kommer alltid att vara vår högsta prioritet. Vi formar vår utrikespolitik tillsammans med våra allierade i Norden, EU och Nato. Som så ofta förut har Rysslands och Förenta staternas agerande en central inverkan på vår utrikes- och säkerhetspolitik, för att inte glömma Kina.
Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina har pågått i nästan tre år. Ukrainas sak är vår. På kort sikt måste vi fortsätta att stödja Ukraina ekonomiskt, politiskt och militärt. På medellång sikt måste vi hitta en fredslösning som respekterar Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet. På lång sikt kommer vi att hjälpa Ukraina med återuppbyggnad, EU-medlemskap och Natomedlemskap.
Inom utrikespolitiken bygger all vishet på att erkänna fakta. För närvarande för vår nära allierade Förenta staterna en utrikespolitik som är mer inriktad på transaktioner än på multilateralism. Detta är en utmaning för Finland och Europa. Det är klart att vi även i fortsättningen kommer att försvara de värdegrunder som är viktiga för oss, såsom demokrati, rättsstatsprincipen, internationell rätt och mänskliga rättigheter.
På grund av de globala utmaningarna är det nödvändigt för Europa att ha ett nära samarbete med Förenta staterna. Därför måste Europa, utan att göra avkall på sina principer, lägga fram potentiella möjligheter till samarbete.
Vi har snabbt tagit vår plats i Nato. Men den föränderliga säkerhetsmiljön påverkar också alliansen, som även den befinner sig i ett brytningsskede. Hoten kräver nya förmågor och förmågorna kräver starkare resurser. Som utövare av den högsta budgetmakten har ni ett stort ansvar. Ytterligare satsningar på försvaret kräver ett brett samförstånd.
Vi lever i oredans tidevarv. Under de senaste åren har Finland upplevt ett brett spektrum av hybridpåverkan: cyberattacker, instrumentaliserad invandring, informationspåverkan och skador på vår fysiska kritiska infrastruktur. I alla dessa situationer är det viktigt att vi finländare håller huvudet kallt. Vår beredskap och försörjningstrygghet är av toppklass.
Ärade ledamöter!
Vårt system för den utrikespolitiska ledningen består av republikens president och statsrådet och svarar väl mot dagens behov. Presidentens huvuduppgifter hänför sig till Finlands utrikespolitik och rollen som överbefälhavare. Omvälvningarna i det världspolitiska läget understryker betydelsen av omfattande internationella nätverk. Samtidigt kräver vår säkerhetsmiljö förmåga att reagera på både militära hot och annan fientlig påverkan.
Utrikespolitiken är ett lagspel, även om den leds av presidenten. Som president baserar sig min verksamhet på statsrådets beredning och samverkan med statsrådet. Det är vår gemensamma uppgift är att främja Finlands intressen och säkerhet. Jag vill tacka statsrådet för en god samverkan som har varit smidig för bägge parterna. Lagspelet fungerar.
Ett av grundlagens viktigaste syften är att skapa stabilitet och kontinuitet i grunderna för statsordningen. Jag anser att det är viktigt att vi respekterar den behörighetsfördelning mellan statsledningen som finns i vår grundlag. För republikens president är grundlagen inte en åsiktsfråga, utan en av grundstenarna i demokrati och behörighet. Vårt nuvarande system fungerar bra och finländarna är nöjda med det. Jag är fast besluten att respektera grundlagen i allt jag gör.
Som bekant är det statsrådets uppgift att förse riksdagen med all den information som den behöver. Kontakten mellan presidenten och riksdagens är ett komplement till detta. I praktiken är kontakten ändå mycket viktig för att upprätthålla en gemensam lägesbild. Den stärker sammanhållningen och ökar förtroendet.
I mitt installationstal lovade jag att hålla nära kontakt med riksdagen och dess utskott. Under de första elva månaderna av min ämbetsperiod har jag träffat alla riksdagsgrupper. Jag har också träffat fyra olika utskott sammanlagt tio gånger. Vi har också sammanträtt med ordförandena för riksdagspartierna. De närmaste kontakterna har jag naturligtvis med utrikesutskottet och försvarsutskottet.
Jag uppskattar vår öppna dialog. Jag har på känn att uppskattningen är ömsesidig. Jag hoppas att vi kan fortsätta vår nära kontakt även i framtiden.
Justitiekanslern har fäst uppmärksamhet vid att riksdagens tillgång till information är beroende bland annat av vilka personer som vid en given tidpunkt sitter vid makten. Naturligtvis kan enskilda personers inflytande aldrig helt elimineras. Ömsesidigt förtroende kan inte heller påtvingas enbart med någon form av reglering. Men det är bra att basera verksamheten på praxis som stöder dessa mål.
Därför är jag för min del beredd att bidra till att god praxis för den informella kontakten mellan presidenten och riksdagen dokumenteras skriftligen. Presidenten kan inte förbigå eller ersätta statsrådet, som har ansvaret för att informera riksdagen, men jag tror att den nuvarande goda praxisen mycket väl skulle kunna befästas mellan presidenten och riksdagen.
Justitiekanslern konstaterade också att det inte är möjligt eller meningsfullt att i detalj reglera de högsta statsorganen. Han sammanfattar sin motivering på ett träffande sätt: ”Regleringen ska möjliggöra ett flexibelt beslutsfattande och den starka regeringsmakt som en liten stat behöver även i en turbulent internationell miljö.”
Tyvärr är omständigheterna för närvarande ytterst turbulenta. Det svåra säkerhetspolitiska läget understryker behovet av sammanhållning. Det kräver förmåga att föra förtroliga samtal och att reagera snabbt och beslutsamt. Vårt system fyller dessa krav på ett utmärkt sätt.
I slutändan bygger vår säkerhet på att vårt demokratiska system stöds av kompetenta myndigheter. Efter att ha fått se våra myndigheter i deras arbete kan jag säga att jag sover lugnt om nätterna.
Ärade ledamöter!
Institutionerna är till för människorna, inte tvärtom. Men inget system fungerar om inte individerna tar sitt ansvar.
Vi lever i en tid då tekniken formar vårt beteende mer än vi någonsin kunnat föreställa oss. Under tidigare decennier trodde vi att tekniska framsteg skulle ge oss obegränsade möjligheter och göra individer och samhällen smartare.
Det blev inte helt så. Den ständigt ökande mängden information och algoritmernas värld utmanar oss på många plan. Informationsflödet korrelerar inte med visdom. Den enorma mängden stimuli och intryck täpper till våra sinnen. Det blir allt svårare att urskilja det väsentliga. Modern teknik som artificiell intelligens är inte bara ett instrument, utan också en aktör.
Demokratin har fortfarande inte anpassat sig till den nya teknikens tidevarv. Detta blir särskilt tydligt av att sociala medieplattformar verkar föredra konfrontation framför konstruktiv debatt.
Varje beslutsfattare måste fundera på hur de agerar på sociala medier. Använder de våra många kommunikationskanaler för att sprida hat och osäkerhet eller för att skapa hopp?
Ni riksdagsledamöter har ett stort ansvar. Ert agerande påverkar debattklimatet i Finland och är ett föredöme särskilt för unga människor.
Till demokrati hör olika synsätt och åsikter. Likaså en öppen diskussion. I stället för en svartvit samhällsdebatt och personliga påhopp hoppas jag på åsiktsutbyten i en mer respektfull och konstruktiv ton. Vikten av ett värdigt och respektfullt uppträdande betonas särskilt här i riksdagen, inte minst när ni som beslutsfattare har svåra frågor att ta ställning till.
Ärade ledamöter, herr talman!
I dag firar vi Runebergsdagen.
”Hur ödet kastar än vår lott, ett land, ett fosterland vi fått. Vad finns på jorden mera värt att hållas dyrt och kärt?”
Med dessa ord ur J. L. Runebergs dikt ”Vårt land” vill jag tacka hela riksdagen och er, herr talman, för det goda samarbetet under mitt första år i ämbetet. Vi arbetar alla för Finland, tillsammans.
Jag lyckönskar presidiet för det stöd ni fått. Jag önskar er alla kraft och visdom i era krävande uppgifter. Härmed förklarar jag riksmötet 2025 öppnat.
Tack.
