Det talade ordet gäller.
Eders Majestäter
Eders Kungliga Högheter
Mina damer och herrar
Låt mig inleda med att tacka Eders Majestäter för den inbjudan att avlägga statsbesök i Norge som jag fick alldeles i början av min presidentperiod. Min maka Suzanne och jag vill också tacka för det mycket varma välkomnandet och för det intressanta program ni har lagt upp för oss.
Det är härligt att få vara här i kväll i denna magnifika miljö, tillsammans med vänner med vilka vi delar ett djupt och bestående band. Det finns en ömsesidig respekt, ett ömsesidigt förtroende och ett gemensamt engagemang mellan Finland och Norge att främja fred och välfärd mellan våra länder, i och utanför Norden.
Jag hade äran att som utrikeshandelsminister delta i republikens presidents statsbesök i Norge 2012. Jag minns att jag på flyget från Helsingfors till Oslo med hög röst frågade president Niinistö vilken standard hotell “Royal Palace” kan tänkas ha. Standarden var så hög att jag genast såg fram emot ett nytt besök. Och här är vi nu.
Norge är ett fantastiskt land. Det var ingen tillfällighet att min fru Suzanne och jag förrförra sommaren gjorde en oförglömlig 25-årsbröllopsresa till Lofoten, en otroligt vacker ögrupp. Jag är också mycket tacksam för de värdefulla restips vi fick av statsminister tourguide Jonas Gahr Støre.
Norge är också ett fantastiskt idrottsland. Det är svårt att hitta en gren där ni inte hör till världstoppen. Norge tog hem åtta medaljer vid sommarens olympiska spel i Paris – fyra guld, ett silver och tre brons – medan Finland för fösta gången, fick noll. Det är inte alltid lätt att vara världens lyckligaste land!
Men en liten varning. Jag växlade meddelanden med Iivo Niskanen på söndag. Han hälsade att i världsmästerskapen i Trondheim nästa år finns det bara silver och brons att erbjuda åt norrmän på tio kilometer traditionellt.
***
Gränsen mellan Finland och Norge är mer än 700 kilometer lång. Det är ungefär 200 kilometer längre än Finlands gemensamma gräns med Sverige, vilket vi ofta glömmer bort.
Gränsen förenar oss snarare än skiljer oss åt. ”Nabolag har ingen grenser”. De skogsfinnar som bosatte sig i södra Norge på 1600-talet och de kväner som flyttade till norra Norge på 1800-talet hade med sig finska seder och finsk kultur. Det är otroligt fint att de i dag har status som nationella minoriteter.
Betydligt färre människor flyttade från Norge till Finland, men i slutet av 1800-talet grundade norska företagare ett sågverk i Kotka, vilket bidrog till etableringen av sågverksindustrin i Finland. Till Finland flyttade då också nobelpristagaren, president Martti Ahtisaaris farfars farfar.
Vi har utvecklats – på lite olika sätt – till internationellt erkända nordiska välfärdsstater där demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen respekteras. Vi har byggt upp samhällen som bygger på tillit och sammanhållning. Vi är ju alltid top-5 i alla världsrankningar.
I dag är Norge ett anmärkningsvärt välmående land. Ni använder era resurser klokt, bidrar generöst till kris- och utvecklingsbistånd, men sparar också till yngre och kommande generationer. Vår gemensamma utmaning är den åldrande befolkningen. Därför står modern hälso- och sjukvård och äldreomsorg högt upp på vår agenda för utveckling. Det råder också brist på kvalificerad arbetskraft.
***
Utmaningarna från vår omvärld är enorma. Vi genomlever en historisk omställning i världspolitiken. I takt med att maktförhållandena förändras utmanas den världsordning som tog form efter andra världskriget. Samtidigt har vi under de senaste två åren fått se hur Ryssland med sitt anfallskrig mot Ukraina struntar blankt i det internationella samfundets regler.
När Ryssland anföll Ukraina vaknade Finland till insikt om att vi måste trygga vårt lands säkerhet på bästa möjliga sätt också i den nya omvärlden. Finland befäste sin plats i den västerländska värdegemenskapen när vi i fjol kompletterade vårt EU-medlemskap med att gå med i Nato.
Vi kommer aldrig att glömma Norges orubbliga stöd för vårt Natomedlemskap. Vi kommer aldrig heller att glömma den hjälp som norska frivilliga gav oss under vinterkriget. Norge var en av de första som ratificerade vårt medlemskap i Nato och gav oss säkerhetsgarantier redan före medlemskapet.
I dag är Natomedlemskapet en central del av vårt försvar och vår integration med Nato framskrider. Vi har mycket att lära oss av Norge som har varit medlem i hela 75 år. Norge såg redan tidigt värdet av att alla nordiska länder ansluter sig till den försvarsgrensgemensamma ledningen i Norfolk, vilket nu är på väg att bli verklighet. Norges erfarenheter var värdefulla också i DCA-förhandlingarna med Förenta staterna.
En fungerande infrastruktur är en avgörande förutsättning för den gemensamma avskräckningen och ett effektivt gemensamt försvar. Vi uppskattar det faktum att Norge har gått in för att stärka transportvägarna från väst till öst, via norska hamnar. Jag upprepar det jag sagt tidigare: Finland är som en ö som inte kan förlita sig enbart på Östersjön som transportled. Därför utvecklar vi järnvägs- och vägnätet i norr och reparerar och förstärker våra broar.
Det viktigaste är att vi har en helhetssyn på säkerhet. Försörjningsberedskapen måste garanteras och de vitala funktionerna i samhället måste säkerställas under alla omständigheter. När Finland nästa år tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är krisberedskap och kristålighet centrala fokusområden.
***
Norge är vårt kära grannland, därför är det inte så konstigt att våra relationer är så nära. Samtidigt tror jag att vi kan göra ännu mer. I praktiken är möjligheterna så gott som gränslösa. Det brukar sägas att optimism är vår plikt. Framtiden är öppen.
Låt oss utbringa en skål för våra värdar, Deras Majestäter Kung Harald och Drottning Sonja, Deras Kungliga Högheter Kronprins Haakon och Kronprinsessan Mette-Marit – och för det finsk-norska partnerskapet!
